Internetfilter och länklicens, tidigare kallat artikel 13 och 11 (nu 17 och 15), håller på att bli lag runt om i Europa. Frankrike har redan åkt på ett dråpslag från Google, men hur går det i övrigt?
En avgörande faktor är EU-kommissionens arbete. Nästan samtliga länder inväntar rekommendationen från kommissionen om hur direktivet kan implementeras som lag.
Kommissionen har sammankallat till möte för samtliga intressenter, ett så kallat ”stake holder dialogue”. Det är liknande den referensgrupp den svenska regeringen skapat inför vår lagstiftning. Alla möten livesänds och här finns representanter från totalt 80 intressenter och 25 medlemsländer. Det som sägs här givetvis stora implikationer.
Hittills har två möten avverkats och ett tredje hålls i mitten på december.
Här är de viktigaste punkterna hittills:
Filmindustrin vill blockera – inte ha betalt
Redan i debatten inför internetfilter stod det klart att filmjättarna inte främst var intresserad av att få betalt av till exempel Facebook, de ville mest se till att deras innehåll inte sprids. Debatten om det är just ett filter blir därför särskilt relevant här, eftersom företagen kan kräva att bilder och video förbjuds att laddas upp på sociala medier. Men det innebär också att musikindustrins argument att lagen bara kommer att handla om att få betalt för vad som sprids – inte stoppa användning – klingar falskt.
Publicister rasande på Google
Eftersom Google redan aviserat sin hållning i frågan om länklicens, har medier och publicisters röst under mötena (och framför allt det senaste mötet) allra mest handlat om att ge kritik på nätjättens agerande. Men det uttrycks också en frustration kring att andra stora plattformar inte redan nu visat vilja eller öppnat upp för att börja betala publicister när deras innehåll sprids på deras tjänster. Plattformarnas representanter visade under mötet inte heller prov på vilja att frivilligt börja eller initiera sådana samtal, vilket knappast bättrade på relationen. För att Facebook och andra stora plattformar ska öppna plånboken kommer det sannolikt inte räcka med enbart lagstiftning, utan också kräva stora gemensamma insatser från branschen med kollektiv licensiering.
Små aktörer oroliga
Med på mötet har också representanter från mindre plattformar funnits, som tyska Animexx och tjeckiska Seznam. De agerar på lokala marknader och har försökt lyfta hur en implementering, krav och utveckling av till exempel internetfilter kommer göra det svårt för dem att överleva. Det framstår ironiskt, eftersom lagstiftningen i så fall skulle cementerar den makt hos nätjättarna, som lagen ursprungligen syftade till att begränsa. Här kommer det bli avgörande hur man i rekommendationen definierar vilka plattformar som kommer drabbas av direktivets krav.
Facebook och Google hemlighetsfulla
Representanter från Facebook och Google har inte avslöjat någon tydlig eller ny hållning under mötena. Det framstår som att de allra mest bevakar andra aktörers positioner och hoppas (eller åtminstone argumenterar för) att vad de redan idag gör och betalar för upphovsrättshavare ska räcka – eller godtas inom ramen för det nya upphovsrättsdirektivet.
Sammanfattningsvis
Det verkar bli en dragkamp mellan musik- och filmindustrins olika hållningar. Medan filmindustrin vill fokusera mer på att blockera och radera, vill musikindustrin fokusera mer på att få betalt för det som går att få betalt för – och strunta i det andra. Medborgarrättsorganisationer får alltså, möjligtvis oväntad, draghjälp från musikindustrin i att skapa en rekommendation till implementering som får minst negativa effekter för enskilda användare. Det är också här mindre kulturarbetare har störst chans att få betalt för det arbete som sprids, men det krävs i så fall ett mycket detaljerat och tydligt kollektiv licensiering, för att inte slå fel.
Det tredje mötet hålls i mitten på december och kommer att fokusera på hur direktivet ska tillvarata rättigheter för enskilda användare. Det kommer att bli ett mycket delikat arbete, vilket en grupp på 51 akademiker framhåller i ett uppmärksammat öppet brev till kommissionen under november. Där menar de bland annat att det är mycket tveksamt om nuvarande teknik är tillräcklig för att tillvarata inviders rättigheter och intressen, och radar upp en rad problem gruppen nu måste ta hänsyn till. Läs en sammanfattning av deras inlägg här.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
