Den invandringskritiska tidningen Fria tider kartlägger medborgares och journalisters åsikter om invandring. Med hjälp av automatiserade samtal har tidningen ringt och spelat in samtal över hela landet – och sparat dem i en databas.
– Syftet är förstås att se om det finns någon skillnad i attityd till invandring mellan journalister och Sverige som helhet, säger Widar Nord publisher på Fria tider.
Fria tider är en tidning som av Statens medieråd benämnts som en del av den ”radikala högerpopulistiska nätmiljön”. Den finansieras av gåvor och prenumerationer och under det senaste året har tidningen återkommande kritiserats för aggressiv telefonförsäljning. Själva menar Fria tider att det handlar om missförstånd.
Totalt kan hundratusentals medborgare ha fått samtal från tidningen. Enligt Fria tiders egna uppgifter har de ringt ”runt en miljon samtal”. De som svarar har fått information om tidningen följt av frågor om deras syn på invandring.
“Vi har ett scoop på gång gällande bidrag för invandrare. Först vill jag bara veta att vi har kommit till rätt person, är du kritisk mot den höga invandringen?”, har det kunnat låta.
När personen svarar ja eller nej, avslutas ofta samtalet. Tidigare har flera rapporterat om hur medborgare känt obehag efter samtalen, och att till exempel Sverigedemokraterna polisanmält Fria tider, eftersom tidningen använder partiet för att beskriva sin profil.
Men vad som inte tidigare rapporteras är att samtalen går längre än att bara handla om att sälja prenumerationer.
Bakom datainsamlingen finns en metod som är lik den som i USA kallas “robocalls”. Det vill säga telefonsamtal med ett budskap som spelas upp för mottagaren. Rapporterna om hur samtalen låter har varierat. Några har fått mer information om tidningen, andra har upplevt att den som ringer inte lyssnar på svar. Alla meddelar att numret de rings upp från sedan inte går att nå i efterhand.
Variationerna har en förklaring, för de är alla en del av ett avancerat upplägg, som ska ge Fria tider maximal insyn i var Sveriges mest invandringskritiska medborgare bor.
Tidningen Fria tider medger själva att de använder sig av en så kallad dialer, som slumpvis ringer upp telefonnummer över hela Sverige. Mottagaren svarar och en röst ställer frågor kring om personen är “kritisk mot den höga invandringen”. Svaren registreras i en databas för att bli en del av en opinionsundersökning tidningen ska publicera längre fram. Fria tiders publisher, Widar Nord, menar att ingen data sparas på individnivå, men att de protokollför vilket postnummer personen har. Det gör att de undkommer lagen om personuppgiftslagring, GDPR, men framför allt skapar det ett viktigt underlag – för nästa steg.
Om ett postnummer ger tillräckligt många ”positiva” träffar påbörjas en kampanj i området. Då samlar tidningen först in alla telefonnummer de kan hitta via öppna tjänster som Eniro och Hitta.se. Sedan kompletterar de med att köpa telefonlistor. Samtalen som därefter görs är en blandning av automatiserade och manuella samtal och kan därför upplevas och utformas på olika sätt. Det innebär att enskilda postnummerområden kan uppleva en mycket hög andel samtal från tidningen under kort tid.
Widar Nord menar att de genom åren ringt en miljon samtal, och att de har registrerat över hundra tusen svar. En stor mängd journalister har rapporterat att de blivit uppringda.
Är journalister en särskild del av er enkät?
– Det stämmer. Telefonnumren kommer från vårt journalistregister och syftet är förstås att se om det finns någon skillnad i attityd till invandring mellan journalister och Sverige som helhet. Denna rundringning slutfördes nyligen, säger Widar Nord.
Enligt Fria tider har de samlat in ett hundratal svar från svenska journalister, men journalister är också den enda specifika målgrupp som valts ut.
Samtalen är inte olagliga, men de är på gränsen. I svensk marknadsföringslag finns en paragraf som behandlar automatiska uppringningar i marknadsföringssyfte. Niclas Ernebratt, jurist på Konsumentverket, menar att tidningens första, sonderande, samtal kan falla under kategorin “opinionsmätning”. Därmed behöver det inte vara olagligt. Det är först i uppföljningen, när tidningen vill sälja en produkt, som det skulle kunna bli tal om marknadsföring.
– Kommer det inte in någon person i samtalet så får man se det som automatiserat och då är det olagligt, säger Niclas Ernebratt.
Fria tider menar att så inte är fallet.
– Det är en dialer som ringer upp och det är det alltid på alla callcenter tills dess att en ledig operatör, en levande människa, tar över samtalet, säger Widar Nord.
Han är noga med att samtalen bara i värsta fall har en förinspelad röst och att det är ett misstag från deras sida om ingen svarar, inte något de har satt i system.
– Även om det i teknisk mening blir ett robocall så är det alltså ett fullt legitimt sådant då syftet inte är marknadsföring utan att undvika obehagliga, tysta samtal. Det händer dessutom bara i undantagsfall. Det kan bli konstigt när kunder vill avbryta eller säljaren trycker fel och har dålig tajming, men det är givetvis fullt lagligt, säger Widar Nord.
Konsumentverket är försiktigt skeptiska, men menar att Fria tiders öppning för att det är enskilda misstag, gör det svårt att bevisa lagbrott.
– Det är klart att man kan ha teknikstrul, men ska man se ett sådant fall isolerat så faller det in under att det är automatiskt och då är det olagligt, säger Konsumentverkets jurist Niclas Ernebratt.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att mina texter ska vara öppna.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
