Om sittkissande och vad som händer nu

Den här bloggen är till för mina randanmärkningar. Det som inte finner plats på annanstans. För annanstans har jag ju skrivit. Du kan följa massor av saker på ajour.se/author/emanuel, till exempel. Där uppdaterar jag högt och lågt, flera gånger i veckan. Igår om den nysläppta Iphone, till exempel.

Annars fungerar det ungefär som vanligt. Sedan jobbresan till Asien i juni har det hänt massor. Jag har träffat en tjej jag blivit kär i. Flyttat till Göteborg och pendlar till jobben i Stockholm, i stället för tvärtom. Haft semester, varit på begravning, bröllop, dop och jublat över att min syster har förlovat sig!

Och jobbat.

Även om det, just i sommar, har varit relativt lugnt. Jag har skrivit ett kapitel i Framtidskommisionens framtidsbok och gjort några föreläsningar. Det är fortfarande föreläsningar som efterfrågas mest. Ofta är det mediehus som hör av sig, ofta vill de ha utbildningar eller föreläsningar om hur man gör journalistik på nätet. Efter Indien och Vietnam har jag fått två ytterligare förfrågningar, en från Singapore och en från Vietnam. Båda om utbildningar för journalister. Singapore-resan blir av i Oktober.

Allt oftare är det också kyrkliga sammanhang som hör av sig. Vilket känns väldigt kul! Igår var jag till exempel på Sigtuna och höll en helt ny föreläsning om ”Vad sociala medier med oss som människor?”. Det var roligt och något jag gärna gör mer.

Hösten fortsätter därför på samma spår som tidigare. En ny säsong av P3 Browser är på gång, mitt första avsnitt spelas in i dag, sänds på söndag. Jag har ett annat podradio-koncept på gång. Det blir en religionspoddcast, men jag skulle vilja ha en sponsor? Vi har studio och riktigt spännande upplägg. Vi får se när och om de släpps. Det kommer också bli mer jobb med något större mediehus, flera spår är ute.

Och så krönikorna då, förstås. Jag har ett tillsvidare-kontrakt med Dagens nyheter där jag skriver nyhetskrönikor varannan vecka. Det är fortfarande mitt enda regelbundna och återkommande kontrakt. Och det är roligt! Jättejobbigt att skriva, men roligt att se spridningen, konsekvensen, effekten.

Igår, till exempel, skrev jag om toalettsurfande. I en särskilt intim krönika berättade jag om att sittkissar för att få mer tid med min Iphone. Den landade förvånansvärt väl. Det är så spännande det där! Att mäta resultat på olika ämnen. Vilka man får många mejl på, vad som funkar på Twitter och vad som – relativt – fungerar bättre på Facebook. Att prata om sittkissning funkade särskilt väl. Så många reaktioner på folk som kände igen sig, som ville dela egna erfarenheter.

Och så många medier som citerat, spridit vidare. I Göteborgsposten blev jag till exempel sittkissmannen.

Toalett-anekdoten var såklart ett effektivt sätt att förklara hur vi behöver hitta en mogen relation till vår nätanvändning. Jag anade knappast att det skulle innebära att jag skulle få höra så mycket om andra folks toalettvanor och -besök.

Eller att jag i Studio ett skulle behöva redogöra mer ingående för mina toalettbesök. Där och då, i direktsändning, kände jag att det var svårt att balansera. Det var lättare att inte bli för närgående på just den saken när man formulerar sig i text.

Hursomhelst. Livet är fint, jag sitter på ett tåg mot Stockholm bredvid den person jag älskar. Vi hörs sen.