Emanuel Karlsten

Jag skrev igår om anledningen till att Flashback var otillgänglig under tisdagen: De många nya besökarna som sökte information om Örebroskjutningen gjorde att sajten kraschade.
Men det finns fler frågor som inte fick svar.
I en mejlintervju svarar nu Flashbacks grundare och ägare Jan Axelsson om hur många samtidiga besökare det egentligen handlade om; vilket ansvar forumet har för spridning av felaktiga uppgifter; och varför Flashback anses viktigt vid stora händelser.

Hur många besökare hade Flashback per dygn?

Jan Axelsson: Under både tisdagen och onsdagen hade Flashback (enligt Google) mellan 800 000 – 900 000 unika besökare (per dygn). Detta är dock en ovanligt hög siffra. Uppskattningsvis lite mer än dubbelt så många besökare än vad vi brukar ha vanlig dag.

Emanuel: Flera medier har rapporterat om överbelastning av sajten kopplat till Örebro, men inte hänvisat till några faktiska uppgifter vad jag sett? Hur unik var trafiken för er? Handlar det mer om eftersatt underhåll snarare än denna trafikstopp?

Jan Axelsson: Det har funnits återkommande tillfällen när vi (enligt Google) haft mellan 600 000 – 800 000 unika besökare per dygn, och när detta inträffat så har det varit svårare att använda forumet. (Om vi har en halv miljon unika besökare per dygn så är det inga problem.) Det som hänt är att vi åtgärdat problemen (så att vi ska klara fler besökare), men för varje gång detta gjorts, så har antalet besökare ökat. Problemen med överbelastning är m.a.o. inget nytt fenomen. Detta problem har funnits lika länge som forumet funnits.
För ganska exakt 20 år sedan (13 januari 2005) så slog forumet ett nytt besöksrekord. Den kvällen hade forumet 792 samtidiga besökare. Detta rekord har därefter slagits många gånger. Tre år senare, 2008, var rekordet drygt 18 000 samtidiga besökare.
När terrordådet på Drottninggatan inträffade 2017 så hade vi samma problem som i tisdags. Då hade vi som mest lite drygt 80 000 samtidiga besökare. I tisdags var siffran 130 000 samtidiga besökare. Ifall våra servrar hade klarat av att hantera trafiken, så hade antalet besökare varit betydligt fler vid samtliga tillfällen.
Vi har sedan en månad tillbaka påbörjat ett arbete som innebär att vi ska klara betydligt fler besökare. En utmaning som kommer bli både tidskrävande och kostsam, men som har planerats under lång tid. Jag tror att vi kommer se stora skillnader redan inom en månad, men att vi senare under våren kommer att vara i en situation där vi kan hantera den dubbla mängden besökare utan problem. De flaskhalsar som idag finns är då åtgärdade, vilket innebär att vi – om detta skulle behövas – kan öka belastningen ytterligare utan större problem.

Flashbacks betydelse vid stora händelser i samhället

Emanuel: Du sa tidigare att det är ”enormt viktigt” att sajten finns tillgänglig när sådant här händer. Varför är det enormt viktigt och varför är sajten särskilt viktig vid denna typ av händelser?

Jan Axelsson: Jag tror det demokratiska samtalet är viktigt, att det finns en offentlig debatt. På samma sätt som jag anser det livsviktigt att vi har etablerade medier som bedriver granskande kvalitetsjournalistik. Det finns inget motsatsförhållande mellan dessa. De är båda enormt viktiga.
Det finns ett behov hos allmänheten att kunna kommentera vad som händer. I Flashbacks fall på ett sätt där åsikter möts. På Flashback finns inga följare eller algoritmer. Om någon påstår något felaktigt, så är andra medlemmar snabbt framme och kommenterar detta.
Ifall vi enbart tittar på händelsen i tisdags, så var informationen från polisen och etablerade medier i början väldigt bristfällig. Allmänheten var orolig och hade frågor. Det fanns ett behov av att bearbeta känslor och att diskutera vad som hänt. Detta är hälsosamt. På samma sätt som det är hälsosamt att etablerade medier är mer försiktiga när det gäller vad de kan publicera.
Jag vet att vissa tycker att användargenererat innehåll är problematiskt, och det är ibland enkelt att lyfta enskilda problem. Kritiken ska inte ignoreras, oavsett kritiken riktas mot etablerade medier eller plattformar med användargenererat innehåll. Men båda sidorna är viktiga, och kompletterar varandra.
I Flashbacks fall finns det dessutom ett bakomliggande syfte som skiljer sig från övriga aktörer. Det är en plattform som är politiskt oberoende, utan vinstkrav, som aktivt försöker inkludera marginaliserade grupper i diskussionen, och som inte väjer för obekväma frågor. Detta kan tyckas som en liten fråga, men är faktiskt något väldigt unikt. Det finns ingen annan aktör (och nu pratar vi i hela världen) som ens liknar Flashback. Vilket man kan tycka är både bra och dåligt. Jag tror tyvärr att Sverige skulle bli väldigt tyst om Flashback försvann. Vissa nyanser och möten skulle försvinna helt. Jag tror inte att man ska underskatta hur stor skillnaden är mellan Flashback och amerikansk/kinesisk big tech, med allt vad det innebär.

Flashbacks ansvar för spridande av felaktig information

Emanuel: Man kan ju, tvärtom, mena att det är särskilt viktigt att det inte sprids obekräftade uppgifter, så att en småbarnspappa långt från Örebro inte ska behöva ha polisskydd som nu blev fallet.

Jan Axelsson: Detta är givetvis allvarligt. Jag kan inte sätta mig in i hur det känns att bli felaktigt misstänkt för något sådant, men förstår att det givetvis måste vara fruktansvärt.
Det stämmer att minst en person under en kortare period blev felaktigt utpekad, och på sin Facebook skrivit att han är helt oskyldig. Jag vet inte var uppgiften spreds först, men vet att det på X spreds en bild på en annan Rickard Andersson, och att det postades en länk till samma bild (där en oskyldig Rickard Andersson hängdes ut) på forumet. Att uppmärksamma besökarna om att det sprids felaktiga uppgifter, och att en oskyldig person kommenterat detta på sin Facebook, och att man i klartext postar den oskyldiges text tycker jag är bra. Att man postar en länk till en bild (där en oskyldig hängs ut) är givetvis hemskt. Men hur hade publiceringen uppfattats ifall bilden föreställt rätt person? Som dessutom var död vid tillfället. Var går gränsen?
Eftersom forumet inte förhandsmodereras så är det i praktiken omöjligt att förhindra denna sortens publiceringar. Samma problematik gäller aktörer som X och Facebook, där dessa uppgifter också spreds. Vad som är av betydelse är inte nödvändigtvis publiceringarna, utan hur plattformen agerar. På Flashback hanteras detta genom regel 0.09. (falsk ryktesspridning) och 0.10. (personuppgifter).
Det finns två aspekter som är centrala för att hantera denna sortens publiceringar. Den första handlar om hur fort sådan information avlägsnas, och den andra vilken kultur som finns på forumet.
I det aktuella fallet så var det en tråd där det tidvis postades 10-20 inlägg i minuten. Går det att effektivt moderera en tråd där det tidvis postas ett nytt inlägg var tredje sekund? Ja, det fungerar faktiskt. Under normala omständigheter. Men i tisdags, när det var svårt att ens komma in på forumet, så finns det utrymme för självkritik. Inte specifikt mot modereringen, utan snarare mot Flashbacks svårigheter att hantera den stora mängden besökare. Med konsekvensen att modereringen blev långsammare och mindre effektiv.
Jag är av uppfattningen att inlägg plockas bort förhållandevis snabbt. Tillräckligt snabbt? Det beror nog på vad innehållet är, och vad som anses vara tillräckligt snabbt. Men jag tycker att vi har blivit mycket bättre på detta, även om det finns uppenbara brister i Örebro-tråden. Men detta anser jag inte man kan klandra moderatorerna för. Även om detta givetvis är en klen tröst för någon som blivit felaktigt utpekad som mördare.
Vad som är minst lika viktigt är att också ändra kulturen kring namnpubliceringar. Under lång tid var det tillåtet att posta personuppgifter lite hur som helst. Det gjordes ett försök 2013 att styra upp detta, men det misslyckades. Det dröjde sedan ända fram till maj 2021 innan forumet fick en regel som reglerade spridningen av personuppgifter. Vid denna tidpunkt handlade det främst om att börja förändra ett beteende. För lite drygt två månader sedan så skrevs regeln om, med syfte att göra riktlinjerna tydligare. Det går inte att ändra beteenden över en natt, men det går att göra det långsamt, om man gör det på rätt sätt. Jag tror att förståelsen av att vara försiktig med publiceringar av personuppgifter är viktigare än att inläggen raderas snabbt. Även om båda är viktiga.
Det finns ett värde av att kunna diskutera händelser som dessa. Var ska man dra gränsen för vad som kan diskuteras? Det går givetvis inte att svara på. Det beror på sammanhanget. I det aktuella fallet (Örebro-tråden) så är gränsdragningarna i vissa fall dessutom ovanligt svåra. Vad som kan anses vara olämpligt att publicera vid en tidpunkt, kan bara några timmar senare vara en högst legitim och relevant uppgift.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Det stora antalet svenskar som sökt och söker information om skjutningen på en komvuxskola i Örebro överbelastade Flashback. Det bekräftar nu Jan Axelsson i en mejlintervju.
– Det var ingen DDoS-attack, utan enbart många besökare. Att detta inträffar vid större händelser är givetvis högst olyckligt, säger Jan Axelsson.

Under tisdagen inträffade den största masskjutningen i Svensk historia. Det extrema nyhetsläget och den knappa informationen gjorde att många svenskar besökte nyhetsmedier – men också Flashback. Forumet Flashback drivs utifrån sin slogan ”yttrandefrihet på riktigt” och har sedan 1996 varit en frizon för kontroversiell ryktesspridning, men också prisvinnande journalistik. Framför allt har det blivit platsen dit allmänheten söker sig för att få reda på skvaller eller obekräftade uppgifter. Så när nyheten om de första skotten i Örebro nådde allmänheten sökte sig massorna in på Flashback. Så många att sajten kraschade.
Jan Axelsson är grundare och ägare av Flashback, som tidvis varit ett bolag registrerat utanför Sveriges gränser men nu är tillbaka i Sverige, med egna servrar. Han bekräftar kraschen i ett mejl och tillbakavisar uppgifter om att det skulle bero på en överbelastningsattack mot sajten.
– Orsaken till att forumet var svårt att besöka igår, och till stora delar även idag (tisdag och onsdag, reds anm), beror på skolskjutningen i Örebro. Det var ingen DDoS-attack, utan enbart många besökare. Att detta inträffar vid större händelser är givetvis högst olyckligt, och beror på att vi för ett par år sedan tvingades ta ett par radikala beslut för att forumet skulle överleva.

Forumet finansieras av annonser, vilket ledde till att sajten gick med stora förluster under åren runt pandemin. Ett sätt att då spara sig genom krisen var att dra in på underhåll och inköp av nya servrar, vilket Jan Axelsson menar är skälet till att de inte kunde hantera det stora inflöde av ny trafik. Något han beklagar.
– Det är enormt viktigt att ett forum som Flashback även är tillgängligt vid större händelser. Vi har inte kunnat åtgärda problemen innan, då det helt enkelt inte funnits tillräckligt med resurser, men vi åtgärdar dem nu, säger Jan Axelsson.

Uppgifter från forumet har fått stor spridning i veckan, till exempel fick en felaktigt utpekad person polisskydd efter att han hängts ut på Flashback.
Här är en längre intervju med Jan Axelsson som publicerades 7 februari om vilket ansvar forumet har för information som sprids.

ANALYS: Därför är Flashback en lägereld som vi kan välja att uppskatta

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Uppdaterat 10:11 den 6 februari: I en tidigare version av texten framstod det felaktigt att Flashback befinner sig utanför Sveriges gränser, det stämmer inte sedan några år tillbaka)

Över hela världen rapporterar användare att de plötsligt börjat följa Donald Trump och JD Vance på till exempel Instagram och Facebook. En bugg?
Nej.
Det handlar om att du följer ett ämbetskonto. Och att ämbetet fått nya personer.

På de flesta plattformar heter den amerikanska presidentens officiella konton ”Potus”. Det gäller för Facebook och Instagram. För vicepresidenten är det ”vp” och first lady heter ”flotus”. Alla dessa konton har miljontals följare på samtliga plattformar. Men varje gång det blir en ny person bakom ämbetet, skiftar innehållet.

Det här har skett 2020, när Joe Biden tog över kontot, och det hände nu, när Donald Trump och hans stab tagit över kontot.

Därför kan det framstå som att plattformarna tvingat dig följa presidenten, när det egentligen handlar om att du en gång i tiden följt ett ämbete, som nu fått en ny person.

Flera har också påpekat att de försökt avfölja, men tvingats följa igen. Enligt en talesperson från Meta kan det bero på att avföljningen skett under den migreringsprocess som skett kring kontot. Kontot fryses när man rensar (och arkiverar) gamla poster (till ett nytt konto – där alla följare också följer med), och byter namn och utseende. När kontot återställs, återställs också alla följare. Den som avföljt under denna process kan alltså behöva göra det igen.

Det här är inte unikt för USA. Den svenska statsministern har på X till exempel ett ämbetskonto som heter ”SwedishPM”, som efter varje val byter ägare.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

I samband med att Donald Trump installerades som president har ordet och söktaggen ”democrats” blockerats på Instagram. Det har användare i Sverige och hela världen rapporterat – men något officiellt svar om vad som hänt har inte getts.
Nu svarar svensk representant från Meta att det handlar om en bugg.
– Det här är ett fel som vi jobbar hårt med att åtgärda.

Under måndagen och tisdagen, efter att Donald Trump svurits in som president var det många Instagramanvändare som sökte efter ”democrats” eller det demokratiska partiet på Instagram. Engelska, spanska och tyska medier har skrivit om händelsen, utan att få en bekräftelse från Meta om vad som hänt.
Alla rapporterar om samma problem: Ett tomt resultat vid sökning efter democrats, alternativt ett besked om att sökresultatet var gömt.

En motsvarande sökning på ”republican” gav dock ingen blockering.

De senaste veckorna har Meta justerat sina användarvillkor, eftersom man upplevde att de tidigare missgynnade republikaner. Men det här ändringen var ingen medveten sådan.

En representant från Meta Sverige bekräftar att problemet existerar.
– Det är en bugg.

Meta vill inte ytterligare kommentera vad som föranlett problemen.
– Det här är ett fel som vi jobbar hårt med att åtgärda.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Meta kommer slopa sitt system för faktagranskning och sluta betala pengar till faktagranskande organisationer. Det meddelade ägaren Mark Zuckerberg i veckan. Men vad som inte framkommit är att beslutet tills vidare bara gäller i USA. I Sverige och EU fortsätter faktagranskningen och utbetalningarna till faktagranskande organisationer.
I Sverige är det Källkritikbyrån som kommer fortsätta få stöd under hela 2025.

Beskedet att Facebook och Instagram upphör med faktagranskning i Sverige stämmer alltså inte, trots att nästan alla svenska medier har rapporterat att så är fallet. Sant är att förändringen ska införas i USA i mars, men alltså inte alls i EU. Anledningen är inte ovilja från Metas sida, utan EU:s regelverk DMA och DSA. Enligt dessa måste plattformar med mer än 45 miljoner EU-användare motverka spridning av desinformation och andra olagliga eller skadliga aktiviteter. Vill man införa en genomgripande förändring måste det föregås av en riskanalys. En sådan lämnades till EU-kommissionen i tisdags, enligt källor till nederländska NOS. EU-kommissionen ska därefter värdera förändringen och om den är förenlig med DSA och DMA. Det vill säga – är det tillräckligt för att vara en trygg plattform och hindra spridningen av skadligt innehåll. Metas förhoppning är att deras införande av ”community notes” (ett slags miniwikipedia för faktagranskning där användare själva kan reglera vad som är sant i poster som får stor spridning) ska vara tillräckligt, men det är inte säkert. Sedan X gått över till en liknande lösning har EU-kommissionen inlett en särskilt utredning. Det finns ingen angiven tidsram för utredningens slut, men Meta är medvetna om att det kan ta tid, varför förändringen alltså inte slår igenom under 2025 i Sverige eller EU.

I Sverige är det Källkritikbyrån AB som är faktagranskande partner till Meta, sedan 2020. Deras kontrakt förlängs årsvis och förlängdes också under 2024 till och med 2025.
– Meta har alltid bara meddelat ett år i taget och de har meddelat detta, att det kommer att pågå ett år till. Men sen har de lämnat in en risk assessment till EU om att göra den här förändringen i Europa också, säger Åsa Larsson på Källkritikbyrån.
Hon fick beskedet i tisdags, ungefär samtidigt som alla andra fick ta del av beskedet.
– Och då var det det här som sägs i uttalandet från Mark Zuckerberg, samt att det i nuläget inte omfattar de internationella tredjepartsgranskarna.

Källkritikbyrån får enligt sitt avtal betalt för faktagranskningar om innehåll på Metas plattformar, men väljer själva vad de vill granska och skriva om. Facebook och Instagram använder sedan texterna för att märka upp poster med länkar till Källkritikbyråns artiklar. Den huvudsakliga finansieringen för bolaget kommer från Metas faktagranskningsprogram, enligt deras egen transparensrapport.

I mars kommer beslutet att slå igenom i USA och även om det inte finns något formellt beslut att slopa faktakollen i något annat land ser Åsa Larsson ingen chans till förändring.
–De har ju tydligt visat sin intention att övergå till Community Notes, säger Åsa Larsson.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

2024 blev året då jag återstartade min Patreon och att göra journalistik här och på egna plattformar. Det har aldrig varit ett självändamål att publicera själv, utan skapandet sker snarare av frustration över att det inte får annan plats. Motsägelsfullt nog innebär det inte att texterna skulle publiceras någon annanstans. Tvärtom, en ovanligt stor andel av det som skrivs här citeras och plockas upp av andra medier. Men det finns ett gäng skäl till att jag valt att återgå till att publicera här ändå.
1) Frihet. Att publicera när jag vill, hur jag vill och på vilken plattform jag vill. Att inte behöva anpassa mig till en betalvägg gör att jag kan lägga ut hela texten här, som Linkedinpost, X-tråd eller göra en video. Det är oerhört befriande att det man lägger tid på faktiskt blir läst, inte bara genererar konverteringar.
2) Det betalar ok. Eller nej, det gör det inte. Men att publicera sig i traditionella medier betalar faktiskt inte så bra att skillnaden är anmärkningsvärd. Och det finns något kittlande i att bygga något som hundratals andra finner värdefullt, så värdefullt att de vill betala för dess existens – inte bara för att det är exklusivt.

Så vad har den här nystarten gett? Jag har funderat över det i mellandagarna och därför gått igenom och tittat. Det går att dela upp det i tre stora kategorier: Valet, Chat control, Trollfabriken och analys.

Trollfabriken
Det här var vad som drog igång allt, i maj. Först genom raka nyheter, men sedan blev det ett så rasande tempo att det känns som pandemins informationsvågor igen, och jag gjorde en genomgång av vad som är sant och falskt som fick otroligt stor spridning. Jag fortsatte sedan berätta, tex om hur mycket SD betalade för motbild via sociala medier.

EU-valet
Alternativ för Sverige lyckades få deras egen dolda valkompass att ranka högt på Google och jag kunde avslöja hur den samlade in data om användarna och hur den lurat TU att använda den i lärarmaterial (för källkritik). Allt detta blev stor nationell nyhet. Jag kunde också berätta hur Medborgerlig samlings partiledare snickrat ihop en egen valkompass – och sålt in den till tidningen Bulletin, som inte hade aning. Jag skrev också om hur mycket partierna betalade för annonser i sociala medier och hur flera partier spårade väljare.

Chat control
Avslöjandet om hur regeringen försökte ge det kontroversiella övervakningslagen ett snabbspår genom riksdagen fick enorm spridning. Allt gick så snabbt att Vänsterpartiet röstade fel, Miljöpartiet också. Men sedan kunde jag avslöja att Miljöpartiet ljög: Deras ledamot inte alls röstat fel, istället fanns det en stor spricka i partiet. Sveriges hållning antogs ändå och cementerades efter sommaren. Resten av året har gått till att rapportera om de många turerna i EU angående det mycket kontroversiella lagförslaget – en gång framtagen av Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson.

Analys
Några av de texter som har uppskattats mest men inte fått särskilt stor spridning har varit genomgångar om kunskapsläget kring skärmtid – inför Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer. Men också Svenskarna och internets stora rapport.

Jag har under året haft andra större projekt som ännu inte publicerats. Bland annat en stor genomgång av läget kring cookies, en lag som i princip ingen svensk sajt följer. Men det är ett omfattande arbete, med svåra gränsdragningar som ännu inte landat.

Inför 2025 är det punkt fyra, analysdelen, som känns mest spännande att fördjupa. Jag tror inte att mer information, fler nyheter, är vad någon behöver. Men däremot fördjupning. Min text om Henrik Jönsson blev kort i GP, men fick stort genomslag. Jag vill gärna bygga ut den typen av texter. Om hur och varför populismen får fäste, om hur internet bidrar eller motverkar. Och hur nyfikenhet kan vara motgift.

Tack för att du möjliggör mitt arbete. Ditt stöd ger mig friheten att kasta mig in i nya projekt och fortsätta skapa journalistik som gör skillnad.

Gott nytt år!

Emanuel Karlsten

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sverige röstade ja – men efter Nederländernas nej har ytterligare åtta länder röstat nej eller lagt ned sin röst. Det innebär att ett av EU:s två lagstiftande organ fortfarande inte kunnat enats om en hållning kring den lag som föreslår att övervaka alla medborgares kommunikation i jakt på sexualbrott.

Det var i torsdags som ministerrådet samlades och ordförandelandet Ungern fick en sista chans att klubba en kompromiss. För första gången höll nu Ungern en öppen votering bland EU-ländernas regeringar, vilket gjorde det tydligt vilka länder som var kritiska. Bland aktivister har det spekulerats om att förfarandet var ett försök att skamma länder till ett ja, eftersom ett nej kunde tolkas som att regeringen inte ville motverka seuxalbrott mot barn, vilket är sättet lagförslaget har presenterats. Men under den senaste månaden har till exempel Nederländernas säkerhetspolis varnat för Chat controls konsekvenser för rikets säkerhet, vilket inneburit att landets ändrat position. Länderna som röstade mot var, förutom Nederländerna, mäktiga medlemmar som Tyskland, Polen och Tjeckien. Men andra som röstade mot eller la ned sin röst var Österrike, Finland, Slovakien, Estland och Luxemburg. Sverige röstade som väntat ja, trots att flera partier gått till val på sin kritik på förslaget. Resultatet innebar en blockerande minoritet för förslaget och ministerrådet har därför fortfarande inte antagit någon hållning, trots över 30 förhandlingsrundor under flera år – unikt långt, även för att vara EU.

Nu går ordförandeskapet vidare till Polen, som alltså är kritiska. Möjligtvis skulle det kunna innebära att ett nytt förslag hamnar på bordet som innebär ett mycket mindre intrång i medborgarnas integritet. Kanske ett som ligger närmare det som milda förslag som EU-parlamentet enats om.

Ett nytt förslag skulle också innebära att samtliga regeringar – igen! – behöver inhämta godkännande från sina parlament, inklusive Sverige. Sveriges har hittills varit positiva till samtliga av de kompromissförslag som passerat riksdagen, även om partier i efterhand sagt att de råkat rösta fel. Moderaterna stöttar förslaget (och justitieministern är besviken på att det inte röstades igenom), liksom också Socialdemokraterna. De senare eftersom det är tidigare EU-kommissionären och socialdemokraten Ylva Johansson som tagit fram ursprungsförslaget, som närmast unisont kritiserats som för långtgående av människorättsorganisationer, tekniska experter och organisationer som värnar om integritet.

I korthet handlar Chat control om att all internettrafik – mejl och meddelanden, även sådant som är krypterat – måste scannas i jakt på övergreppsmaterial. Att tvinga till sig den här typen av uppgifter om samtliga medborgare är ett integritetsintrång som aldrig tidigare tillämpats i EU. Det finns heller ingen detaljplan på hur det rent tekniskt ska fungera.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Bilden överst i texten är genererad med Midjourney.

Chat control fortsätter stöta på motstånd i EU. I sista stund bytte Nederländerna fot och röstade nej till förslaget, efter att landets säkerhetstjänst flaggat för riskerna med den breda övervakningen.
Det har fått Centerpartiet att, i en interpellation till justitieministern, ifrågasätta om någon sådan analys gjorts av svenska regeringen.

Efter många turer godkände Sverige tidigare i höst det hårt kritiserade övervakningsförslaget Chat control, som i princip omöjliggör krypterad kommunikation inom EU. I jakt på sexuella övergrepp ska alla medborgares kommunikation scannas och alla antas skyldiga, tills motsatsen bevisas.

I början på oktober skulle EU-regeringarna mötas för att rösta igenom förslaget. På plats var Sveriges avgående EU-kommissionär, Ylva Johansson, som tagit fram förslaget och hoppades få se det passera innan hennes uppdrag formellt avslutades. Men plötsligt hade Nederländerna ändrat sig. Det innebar att tillräckligt många länder var kritiska, en blockerande minoritet uppnåddes och inget beslut kunde antas.

Bakgrunden är att Nederländernas motsvarighet till Säpo, AIVD, skrivit ett underlag till regeringen där de påtalat riskerna med Chat control. Om krypteringen bryts kommer de företag som hanterar datan få tillgång till enorma mängder känslig information om medborgare. Denna data är sedan känslig för attacker och tillgången kan missbrukas. AIVD menar att hela förslaget kan äventyra landets digitala motståndskraft och att riskerna är värre än de eventuella vinsterna förslaget medför.

Läget är därmed låst bland EU:s regeringar, men Ungern tror fortfarande att de kan förhandla med länderna och få några att ändra sig så att förslaget kan gå igenom.

Hemma i Sverige har Nederländernas beslut väckt frågor hos riksdagen och Centerpartiet, som har skrivit en interpellation till justitieministern.
”Min fråga är om statsrådet tagit några initiativ till en förnyad analys av säkerhetsriskerna för Sverige som land, och vår digitala motståndskraft, mot bakgrund av Nederländernas nya ställningstagande efter att deras säkerhetspolis varnat för och motsatt sig införandet av Chat Control?”, skriver justitieutskottets ledamot, Ulrika Liljeberg (C).

Justitieminister Gunnar Strömmer har uppgett att han kommer att svara inom tio dagar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Barn minskar användandet av Tiktok och Snapchat, bara en tredjedel har använt en AI-tjänst och fler hittar nyheter via sociala medier. Dessutom finns starkt stöd för mer kameraövervakning i samhället – och en majoritet tror att de är avlyssnade av sociala medier.
Det är några av resultaten från årets stora undersökning ”Svenskarna och internet” som släpptes idag.

Det är Internetstiftelsen som är bakom den stora enkät där drygt 2500 svenskar representerar allmänhetens användning. Det är frågor om självuppskattad användning, vilket inte alltid ger en rättvis bild av faktiskt användning utan kan säga lika mycket om tidens anda, stigman och attityder.

Jag har genom åren sammanställt tidsserier över några av de återkommande frågorna i enkäten, något som Internetstiftelsen själva märkligt nog sällan gör. Ändå är det betydligt mer intressant, eftersom det är trenderna över tid som är intressanta, snarare än det enskilda resultatet från ett år.

Sociala medier

Tiktok. Årets stora överraskning är hur sociala medier minskar, framför allt bland de allra yngsta. Om vi börjar med Tiktok så ser vi en minskning totalt över året. Daglig användning står kvar på 15 procent, men mest intressant av dessa tre mått är veckoanvändningen. Där ser vi att det alltså minskar en procentenhet, och att 17 procent använder Tiktok varje vecka (notera att alltså över 90 procent av dessa också använder Tiktok varje dag). I åldrarna 8-11 år rasar det. Logiskt, eftersom Tiktok har en åldersgräns på 13 år. Eftersom föräldrar är med och fyller i enkäten för de yngsta är det rimligt att anta att kunskapen om åldersgränsen ökat under åren, vilket antingen lett till att fler (eller nya föräldrar) satt stopp, eller att man antar att deras barn inte använder Tiktok.
Det ska också noteras att 19 procent av barn 8-19 år uppger att de har ett konto föräldrar inte känner till.
Mer anmärkningsvärt är då 26-35 år, den åldersgrupp som växt snabbast på Tiktok ser ett första trendbrott. Det är udda, men svårt att dra slutsatser från ett enskilt år.

Snapchat. Låt oss avhandla de ungas plattformar först, och konstatera att även Snapchat alltså minskar på samma sätt som Tiktok: I åldrarna 8-11 och 26-35. Här ökar det dock i äldre åldrar, sannolikt eftersom Snapchat mest är en meddelandetjänst: Det är de unga användarnas föräldrageneration som ökat anvädningen. Ska man ha kontakt med sina barn får man anpassa sig till de plattformar som alltså nästan 80 procent använder varje vecka (och ~90 procent av dessa använder varje dag).

Facebook. Om vi går vidare till de äldres plattformar kan vi se att Facebook fortsätter att bromsa tappet på totalen. Det är mycket tack vare de medelålders, familjebyggarna. Men Facebook är fortsatt svårt att definiera på samma sätt som de andra plattformarna. Hur många av de här använder till exempel bara messenger? Svårt att avgöra, men klart är att 56-75-årsgruppen är de som växer snabbast här.

Här kan det också vara värt att notera att den dagliga användningen dyker, jämfört med den höga veckoanvändningen. Svenskarna upplever inte att Facebook är en del av deras dagliga måltid. Här ser vi framför allt ett ras bland 26-35-åringar.

Instagram. Instagram forsätter sin långsamma väg upp till att bli den populäraste plattformen bland svenskarna. Bortser vi från pandemins undantagsår är trenden tydligt uppåt sett till veckoanvädningen. Även om Tiktok kan tolkas ta allt mer av de 16-25-åringarnas Instagramtid, kan vi se hur användningen i övrigt ligger stabilt. En möjlig hicka i mätningen för 36-45-åringar har skapat ett jättehopp, men signalerar kanske snarare hur förändring sett ut över tid.

Det ska också tydliggöras hur otroligt stark skillnad det är på användningen utifrån kön.

Youtube. Den stora videokanalen har länge varit dominerande, särskilt i yngre målgrupper, men här sker sedan några år en märklig utveckling: Det minskar. Vi ser det i nästan alla åldersgrupper, på ett ganska jämnt sätt. Man får anta att det här åtminstone delvis beror på Tiktok, men också på att nästan alla plattformar (även Spotify!) satsar allt mer på video.

X. Den bespottade Twitter-plattformen fortsätter överleva, trots alla ägar- och namnbyten. Det ligger kvar på nästan exakt samma nivå som för fyra år sedan och når även i år upp till 11 procent i veckoanvändning, mycket tack vare åldersgruppen 46-55 år som ökat. Vilket kan kännas naturligt, men notera då hur 16-25-årsgruppen är totalt dominerande här. Så har det alltid varit, och ter sig inte särskilt naturligt när man ser vilka som är stora på svenska X, men handlar kanske mer om att denna grupp följer internationella konton.

Linkedin. Den Microsoftägda plattformen är helt dominerande i vissa branscher (31 procent av tjänstemän, 7 procent av arbetare använder varje vecka), men är fortfarande att jämställa med Twitter totalt i veckoanvändning: 12 procent använder varje vecka – och så har det varit de senaste åren.

Hur mår svenskarna av sociala medier?

En aktuell fråga, när vi pratar om skärmtidsbegränsningar och den allmäna oro som sprider sig i det offentliga samtalet. Här kan man välja perspektiv. Antingen notera hur en majoritet upplever att sociala medier gör att vi mår bättre. Eller fokusera på de problem som en del upplever. Här är en svår balans, för vi kan inte bortse från att 40 procent tycker att de ”slänger bort tid” på sociala medier, eller 10 procent känner sig utanför eller misslyckad på grund av sociala medier. Men kan vi samtidigt hålla i tanken att 60 procent tycker sociala medier underlättar sociala relationer, 27 procent känner större gemenskap med värdefulla råd och stöd?
Det här är en balans som måste finnas med när vi diskuterar digital samvaro – hur det på ett positivt sätt blivit avgörande för en hel nations sociala kontakter.

Det har också i allt högre utsträckning blivit platsen vi tar del av nyheter – särskilt för yngre. 25 procent av de på Tiktok följer nyheter där och 45 procent säger att de genom det tar del av nyheter de annars inte skulle ta del av. Tittar vi bara bland de yngre säger 66 procent av 00-talisterna det.

Det här är viktigt, inte minst eftersom 62 procent av svenskarna inte betalar för medier. Vad är det då för nyheter de tar del av? Många medier använder gratisversioner på sociala medier idag, men här skördar rimligtvis också alternativmedier stora framgångar i att nå ut med deras politiserande nyheter.

Integritet

En av undersökningens mest intressanta delar är frågan om integritet. 70 procent av svenskarna tycker att kameraövervakning med AI-igenkänning på allmän plats borde vara tillåtet om det bekämpar brott. Bara 19 procent tycker det borde vara förbjudet. Här är det äldre som drar upp totalen, men även bland 90- och 00-talister är det en majoritet som är för mer kameraövervakning.

Men än mer anmärkningsvärt, inte minst med bakgrund av diskussionen om Chat control, är att
91 procent av svenskarna tycker att polisen ska ha tillgång till digitala konversationer, vid misstanke om brott eller allvarliga brott. Det är en enorm majoritet. Men är det kanske också rimligt? Frågan är ställd utifrån den ordning vi är van vid: Att polisen kan bugga kriminellas rum efter misstanke och domstolsbeslut. Och en digital sådan ordning är såklart helt ok.
Den pedagogiska utmaningen här är att förklara vad krypterad kommunikation är, och hur svår den är att översätta till fysiska rum.

Till sist är det värt att uppmärksamma att trots svenskarnas liberala inställning till övervakning, är förvånansvärt många konspiratoriskt lagda angående att deras telefon övervakar dem i smyg. 63 procent tror att deras telefon avlyssnar dem, utan tillåtelse. Ju yngre (och högre telefonanvändning, kan man tänka), desto fler. 81 procent av 90-talisterna uppger att något de pratat om sedan dykt upp som reklam i mobiltelefonen. Vilket föranlett personen att tro att de är avlyssnade.
Det här är en seglivad myt, som allra mest handlar om vår svaga förståelse över vad man kan göra med mycket data. Facebook och andra behöver helt enkelt inte lyssna av dig, utan kan med hjälp av dina rörelsemönster, vilka du umgås fysisk eller digitalt med, vilka sajter du besöker, vilket Wifi du kopplar upp till när förutse dina rörelser eller köpmönster. Att lyssna på din telefon behövs helt enkelt inte, ändå känns det som magi.

AI

Till sist kan vi dela några slides från användningen av AI. Som är lägre än man kanske kan tro. Inte minst givet att Similar web menar att Chat gpt är använt i Sverige i paritet med Expressen.se. Å andra sidan kanske är just så man ska förstå det: Ungefär en tredjedel av svenskarna informeras via Expressen, lika många som alltså använder Chat gpt. Här läser du hela undersökningen.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.