I samband med att Donald Trump installerades som president har ordet och söktaggen ”democrats” blockerats på Instagram. Det har användare i Sverige och hela världen rapporterat – men något officiellt svar om vad som hänt har inte getts. Nu svarar svensk representant från Meta att det handlar om en bugg. – Det här är ett fel som vi jobbar hårt med att åtgärda.
Under måndagen och tisdagen, efter att Donald Trump svurits in som president var det många Instagramanvändare som sökte efter ”democrats” eller det demokratiska partiet på Instagram. Engelska, spanska och tyska medier har skrivit om händelsen, utan att få en bekräftelse från Meta om vad som hänt. Alla rapporterar om samma problem: Ett tomt resultat vid sökning efter democrats, alternativt ett besked om att sökresultatet var gömt.
En motsvarande sökning på ”republican” gav dock ingen blockering.
De senaste veckorna har Meta justerat sina användarvillkor, eftersom man upplevde att de tidigare missgynnade republikaner. Men det här ändringen var ingen medveten sådan.
En representant från Meta Sverige bekräftar att problemet existerar. – Det är en bugg.
Meta vill inte ytterligare kommentera vad som föranlett problemen. – Det här är ett fel som vi jobbar hårt med att åtgärda.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Meta kommer slopa sitt system för faktagranskning och sluta betala pengar till faktagranskande organisationer. Det meddelade ägaren Mark Zuckerberg i veckan. Men vad som inte framkommit är att beslutet tills vidare bara gäller i USA. I Sverige och EU fortsätter faktagranskningen och utbetalningarna till faktagranskande organisationer. I Sverige är det Källkritikbyrån som kommer fortsätta få stöd under hela 2025.
Beskedet att Facebook och Instagram upphör med faktagranskning i Sverige stämmer alltså inte, trots att nästan alla svenska medier har rapporterat att så är fallet. Sant är att förändringen ska införas i USA i mars, men alltså inte alls i EU. Anledningen är inte ovilja från Metas sida, utan EU:s regelverk DMA och DSA. Enligt dessa måste plattformar med mer än 45 miljoner EU-användare motverka spridning av desinformation och andra olagliga eller skadliga aktiviteter. Vill man införa en genomgripande förändring måste det föregås av en riskanalys. En sådan lämnades till EU-kommissionen i tisdags, enligt källor till nederländska NOS. EU-kommissionen ska därefter värdera förändringen och om den är förenlig med DSA och DMA. Det vill säga – är det tillräckligt för att vara en trygg plattform och hindra spridningen av skadligt innehåll. Metas förhoppning är att deras införande av ”community notes” (ett slags miniwikipedia för faktagranskning där användare själva kan reglera vad som är sant i poster som får stor spridning) ska vara tillräckligt, men det är inte säkert. Sedan X gått över till en liknande lösning har EU-kommissionen inlett en särskilt utredning. Det finns ingen angiven tidsram för utredningens slut, men Meta är medvetna om att det kan ta tid, varför förändringen alltså inte slår igenom under 2025 i Sverige eller EU.
I Sverige är det Källkritikbyrån AB som är faktagranskande partner till Meta, sedan 2020. Deras kontrakt förlängs årsvis och förlängdes också under 2024 till och med 2025. – Meta har alltid bara meddelat ett år i taget och de har meddelat detta, att det kommer att pågå ett år till. Men sen har de lämnat in en risk assessment till EU om att göra den här förändringen i Europa också, säger Åsa Larsson på Källkritikbyrån. Hon fick beskedet i tisdags, ungefär samtidigt som alla andra fick ta del av beskedet. – Och då var det det här som sägs i uttalandet från Mark Zuckerberg, samt att det i nuläget inte omfattar de internationella tredjepartsgranskarna.
Källkritikbyrån får enligt sitt avtal betalt för faktagranskningar om innehåll på Metas plattformar, men väljer själva vad de vill granska och skriva om. Facebook och Instagram använder sedan texterna för att märka upp poster med länkar till Källkritikbyråns artiklar. Den huvudsakliga finansieringen för bolaget kommer från Metas faktagranskningsprogram, enligt deras egen transparensrapport.
I mars kommer beslutet att slå igenom i USA och även om det inte finns något formellt beslut att slopa faktakollen i något annat land ser Åsa Larsson ingen chans till förändring. –De har ju tydligt visat sin intention att övergå till Community Notes, säger Åsa Larsson.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
2024 blev året då jag återstartade min Patreon och att göra journalistik här och på egna plattformar. Det har aldrig varit ett självändamål att publicera själv, utan skapandet sker snarare av frustration över att det inte får annan plats. Motsägelsfullt nog innebär det inte att texterna skulle publiceras någon annanstans. Tvärtom, en ovanligt stor andel av det som skrivs här citeras och plockas upp av andra medier. Men det finns ett gäng skäl till att jag valt att återgå till att publicera här ändå. 1) Frihet. Att publicera när jag vill, hur jag vill och på vilken plattform jag vill. Att inte behöva anpassa mig till en betalvägg gör att jag kan lägga ut hela texten här, som Linkedinpost, X-tråd eller göra en video. Det är oerhört befriande att det man lägger tid på faktiskt blir läst, inte bara genererar konverteringar. 2) Det betalar ok. Eller nej, det gör det inte. Men att publicera sig i traditionella medier betalar faktiskt inte så bra att skillnaden är anmärkningsvärd. Och det finns något kittlande i att bygga något som hundratals andra finner värdefullt, så värdefullt att de vill betala för dess existens – inte bara för att det är exklusivt.
Så vad har den här nystarten gett? Jag har funderat över det i mellandagarna och därför gått igenom och tittat. Det går att dela upp det i tre stora kategorier: Valet, Chat control, Trollfabriken och analys.
Jag har under året haft andra större projekt som ännu inte publicerats. Bland annat en stor genomgång av läget kring cookies, en lag som i princip ingen svensk sajt följer. Men det är ett omfattande arbete, med svåra gränsdragningar som ännu inte landat.
Inför 2025 är det punkt fyra, analysdelen, som känns mest spännande att fördjupa. Jag tror inte att mer information, fler nyheter, är vad någon behöver. Men däremot fördjupning. Min text om Henrik Jönsson blev kort i GP, men fick stort genomslag. Jag vill gärna bygga ut den typen av texter. Om hur och varför populismen får fäste, om hur internet bidrar eller motverkar. Och hur nyfikenhet kan vara motgift.
Tack för att du möjliggör mitt arbete. Ditt stöd ger mig friheten att kasta mig in i nya projekt och fortsätta skapa journalistik som gör skillnad.
Gott nytt år!
Emanuel Karlsten
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Sverige röstade ja – men efter Nederländernas nej har ytterligare åtta länder röstat nej eller lagt ned sin röst. Det innebär att ett av EU:s två lagstiftande organ fortfarande inte kunnat enats om en hållning kring den lag som föreslår att övervaka alla medborgares kommunikation i jakt på sexualbrott.
Det var i torsdags som ministerrådet samlades och ordförandelandet Ungern fick en sista chans att klubba en kompromiss. För första gången höll nu Ungern en öppen votering bland EU-ländernas regeringar, vilket gjorde det tydligt vilka länder som var kritiska. Bland aktivister har det spekulerats om att förfarandet var ett försök att skamma länder till ett ja, eftersom ett nej kunde tolkas som att regeringen inte ville motverka seuxalbrott mot barn, vilket är sättet lagförslaget har presenterats. Men under den senaste månaden har till exempel Nederländernas säkerhetspolis varnat för Chat controls konsekvenser för rikets säkerhet, vilket inneburit att landets ändrat position. Länderna som röstade mot var, förutom Nederländerna, mäktiga medlemmar som Tyskland, Polen och Tjeckien. Men andra som röstade mot eller la ned sin röst var Österrike, Finland, Slovakien, Estland och Luxemburg. Sverige röstade som väntat ja, trots att flera partier gått till val på sin kritik på förslaget. Resultatet innebar en blockerande minoritet för förslaget och ministerrådet har därför fortfarande inte antagit någon hållning, trots över 30 förhandlingsrundor under flera år – unikt långt, även för att vara EU.
Nu går ordförandeskapet vidare till Polen, som alltså är kritiska. Möjligtvis skulle det kunna innebära att ett nytt förslag hamnar på bordet som innebär ett mycket mindre intrång i medborgarnas integritet. Kanske ett som ligger närmare det som milda förslag som EU-parlamentet enats om.
Ett nytt förslag skulle också innebära att samtliga regeringar – igen! – behöver inhämta godkännande från sina parlament, inklusive Sverige. Sveriges har hittills varit positiva till samtliga av de kompromissförslag som passerat riksdagen, även om partier i efterhand sagt att de råkat rösta fel. Moderaterna stöttar förslaget (och justitieministern är besviken på att det inte röstades igenom), liksom också Socialdemokraterna. De senare eftersom det är tidigare EU-kommissionären och socialdemokraten Ylva Johansson som tagit fram ursprungsförslaget, som närmast unisont kritiserats som för långtgående av människorättsorganisationer, tekniska experter och organisationer som värnar om integritet.
I korthet handlar Chat control om att all internettrafik – mejl och meddelanden, även sådant som är krypterat – måste scannas i jakt på övergreppsmaterial. Att tvinga till sig den här typen av uppgifter om samtliga medborgare är ett integritetsintrång som aldrig tidigare tillämpats i EU. Det finns heller ingen detaljplan på hur det rent tekniskt ska fungera.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Bilden överst i texten är genererad med Midjourney.
Chat control fortsätter stöta på motstånd i EU. I sista stund bytte Nederländerna fot och röstade nej till förslaget, efter att landets säkerhetstjänst flaggat för riskerna med den breda övervakningen. Det har fått Centerpartiet att, i en interpellation till justitieministern, ifrågasätta om någon sådan analys gjorts av svenska regeringen.
Efter många turer godkände Sverige tidigare i höst det hårt kritiserade övervakningsförslaget Chat control, som i princip omöjliggör krypterad kommunikation inom EU. I jakt på sexuella övergrepp ska alla medborgares kommunikation scannas och alla antas skyldiga, tills motsatsen bevisas.
I början på oktober skulle EU-regeringarna mötas för att rösta igenom förslaget. På plats var Sveriges avgående EU-kommissionär, Ylva Johansson, som tagit fram förslaget och hoppades få se det passera innan hennes uppdrag formellt avslutades. Men plötsligt hade Nederländerna ändrat sig. Det innebar att tillräckligt många länder var kritiska, en blockerande minoritet uppnåddes och inget beslut kunde antas.
Bakgrunden är att Nederländernas motsvarighet till Säpo, AIVD, skrivit ett underlag till regeringen där de påtalat riskerna med Chat control. Om krypteringen bryts kommer de företag som hanterar datan få tillgång till enorma mängder känslig information om medborgare. Denna data är sedan känslig för attacker och tillgången kan missbrukas. AIVD menar att hela förslaget kan äventyra landets digitala motståndskraft och att riskerna är värre än de eventuella vinsterna förslaget medför.
Läget är därmed låst bland EU:s regeringar, men Ungern tror fortfarande att de kan förhandla med länderna och få några att ändra sig så att förslaget kan gå igenom.
Hemma i Sverige har Nederländernas beslut väckt frågor hos riksdagen och Centerpartiet, som har skrivit en interpellation till justitieministern. ”Min fråga är om statsrådet tagit några initiativ till en förnyad analys av säkerhetsriskerna för Sverige som land, och vår digitala motståndskraft, mot bakgrund av Nederländernas nya ställningstagande efter att deras säkerhetspolis varnat för och motsatt sig införandet av Chat Control?”, skriver justitieutskottets ledamot, Ulrika Liljeberg (C).
Justitieminister Gunnar Strömmer har uppgett att han kommer att svara inom tio dagar.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Barn minskar användandet av Tiktok och Snapchat, bara en tredjedel har använt en AI-tjänst och fler hittar nyheter via sociala medier. Dessutom finns starkt stöd för mer kameraövervakning i samhället – och en majoritet tror att de är avlyssnade av sociala medier. Det är några av resultaten från årets stora undersökning ”Svenskarna och internet” som släpptes idag.
Det är Internetstiftelsen som är bakom den stora enkät där drygt 2500 svenskar representerar allmänhetens användning. Det är frågor om självuppskattad användning, vilket inte alltid ger en rättvis bild av faktiskt användning utan kan säga lika mycket om tidens anda, stigman och attityder.
Jag har genom åren sammanställt tidsserier över några av de återkommande frågorna i enkäten, något som Internetstiftelsen själva märkligt nog sällan gör. Ändå är det betydligt mer intressant, eftersom det är trenderna över tid som är intressanta, snarare än det enskilda resultatet från ett år.
Sociala medier
Tiktok. Årets stora överraskning är hur sociala medier minskar, framför allt bland de allra yngsta. Om vi börjar med Tiktok så ser vi en minskning totalt över året. Daglig användning står kvar på 15 procent, men mest intressant av dessa tre mått är veckoanvändningen. Där ser vi att det alltså minskar en procentenhet, och att 17 procent använder Tiktok varje vecka (notera att alltså över 90 procent av dessa också använder Tiktok varje dag). I åldrarna 8-11 år rasar det. Logiskt, eftersom Tiktok har en åldersgräns på 13 år. Eftersom föräldrar är med och fyller i enkäten för de yngsta är det rimligt att anta att kunskapen om åldersgränsen ökat under åren, vilket antingen lett till att fler (eller nya föräldrar) satt stopp, eller att man antar att deras barn inte använder Tiktok. Det ska också noteras att 19 procent av barn 8-19 år uppger att de har ett konto föräldrar inte känner till. Mer anmärkningsvärt är då 26-35 år, den åldersgrupp som växt snabbast på Tiktok ser ett första trendbrott. Det är udda, men svårt att dra slutsatser från ett enskilt år.
Snapchat. Låt oss avhandla de ungas plattformar först, och konstatera att även Snapchat alltså minskar på samma sätt som Tiktok: I åldrarna 8-11 och 26-35. Här ökar det dock i äldre åldrar, sannolikt eftersom Snapchat mest är en meddelandetjänst: Det är de unga användarnas föräldrageneration som ökat anvädningen. Ska man ha kontakt med sina barn får man anpassa sig till de plattformar som alltså nästan 80 procent använder varje vecka (och ~90 procent av dessa använder varje dag).
Facebook. Om vi går vidare till de äldres plattformar kan vi se att Facebook fortsätter att bromsa tappet på totalen. Det är mycket tack vare de medelålders, familjebyggarna. Men Facebook är fortsatt svårt att definiera på samma sätt som de andra plattformarna. Hur många av de här använder till exempel bara messenger? Svårt att avgöra, men klart är att 56-75-årsgruppen är de som växer snabbast här.
Här kan det också vara värt att notera att den dagliga användningen dyker, jämfört med den höga veckoanvändningen. Svenskarna upplever inte att Facebook är en del av deras dagliga måltid. Här ser vi framför allt ett ras bland 26-35-åringar.
Instagram. Instagram forsätter sin långsamma väg upp till att bli den populäraste plattformen bland svenskarna. Bortser vi från pandemins undantagsår är trenden tydligt uppåt sett till veckoanvädningen. Även om Tiktok kan tolkas ta allt mer av de 16-25-åringarnas Instagramtid, kan vi se hur användningen i övrigt ligger stabilt. En möjlig hicka i mätningen för 36-45-åringar har skapat ett jättehopp, men signalerar kanske snarare hur förändring sett ut över tid.
Det ska också tydliggöras hur otroligt stark skillnad det är på användningen utifrån kön.
Youtube. Den stora videokanalen har länge varit dominerande, särskilt i yngre målgrupper, men här sker sedan några år en märklig utveckling: Det minskar. Vi ser det i nästan alla åldersgrupper, på ett ganska jämnt sätt. Man får anta att det här åtminstone delvis beror på Tiktok, men också på att nästan alla plattformar (även Spotify!) satsar allt mer på video.
X. Den bespottade Twitter-plattformen fortsätter överleva, trots alla ägar- och namnbyten. Det ligger kvar på nästan exakt samma nivå som för fyra år sedan och når även i år upp till 11 procent i veckoanvändning, mycket tack vare åldersgruppen 46-55 år som ökat. Vilket kan kännas naturligt, men notera då hur 16-25-årsgruppen är totalt dominerande här. Så har det alltid varit, och ter sig inte särskilt naturligt när man ser vilka som är stora på svenska X, men handlar kanske mer om att denna grupp följer internationella konton.
Linkedin. Den Microsoftägda plattformen är helt dominerande i vissa branscher (31 procent av tjänstemän, 7 procent av arbetare använder varje vecka), men är fortfarande att jämställa med Twitter totalt i veckoanvändning: 12 procent använder varje vecka – och så har det varit de senaste åren.
Hur mår svenskarna av sociala medier?
En aktuell fråga, när vi pratar om skärmtidsbegränsningar och den allmäna oro som sprider sig i det offentliga samtalet. Här kan man välja perspektiv. Antingen notera hur en majoritet upplever att sociala medier gör att vi mår bättre. Eller fokusera på de problem som en del upplever. Här är en svår balans, för vi kan inte bortse från att 40 procent tycker att de ”slänger bort tid” på sociala medier, eller 10 procent känner sig utanför eller misslyckad på grund av sociala medier. Men kan vi samtidigt hålla i tanken att 60 procent tycker sociala medier underlättar sociala relationer, 27 procent känner större gemenskap med värdefulla råd och stöd? Det här är en balans som måste finnas med när vi diskuterar digital samvaro – hur det på ett positivt sätt blivit avgörande för en hel nations sociala kontakter.
Det har också i allt högre utsträckning blivit platsen vi tar del av nyheter – särskilt för yngre. 25 procent av de på Tiktok följer nyheter där och 45 procent säger att de genom det tar del av nyheter de annars inte skulle ta del av. Tittar vi bara bland de yngre säger 66 procent av 00-talisterna det.
Det här är viktigt, inte minst eftersom 62 procent av svenskarna inte betalar för medier. Vad är det då för nyheter de tar del av? Många medier använder gratisversioner på sociala medier idag, men här skördar rimligtvis också alternativmedier stora framgångar i att nå ut med deras politiserande nyheter.
Integritet
En av undersökningens mest intressanta delar är frågan om integritet. 70 procent av svenskarna tycker att kameraövervakning med AI-igenkänning på allmän plats borde vara tillåtet om det bekämpar brott. Bara 19 procent tycker det borde vara förbjudet. Här är det äldre som drar upp totalen, men även bland 90- och 00-talister är det en majoritet som är för mer kameraövervakning.
Men än mer anmärkningsvärt, inte minst med bakgrund av diskussionen om Chat control, är att 91 procent av svenskarna tycker att polisen ska ha tillgång till digitala konversationer, vid misstanke om brott eller allvarliga brott. Det är en enorm majoritet. Men är det kanske också rimligt? Frågan är ställd utifrån den ordning vi är van vid: Att polisen kan bugga kriminellas rum efter misstanke och domstolsbeslut. Och en digital sådan ordning är såklart helt ok. Den pedagogiska utmaningen här är att förklara vad krypterad kommunikation är, och hur svår den är att översätta till fysiska rum.
Till sist är det värt att uppmärksamma att trots svenskarnas liberala inställning till övervakning, är förvånansvärt många konspiratoriskt lagda angående att deras telefon övervakar dem i smyg. 63 procent tror att deras telefon avlyssnar dem, utan tillåtelse. Ju yngre (och högre telefonanvändning, kan man tänka), desto fler. 81 procent av 90-talisterna uppger att något de pratat om sedan dykt upp som reklam i mobiltelefonen. Vilket föranlett personen att tro att de är avlyssnade. Det här är en seglivad myt, som allra mest handlar om vår svaga förståelse över vad man kan göra med mycket data. Facebook och andra behöver helt enkelt inte lyssna av dig, utan kan med hjälp av dina rörelsemönster, vilka du umgås fysisk eller digitalt med, vilka sajter du besöker, vilket Wifi du kopplar upp till när förutse dina rörelser eller köpmönster. Att lyssna på din telefon behövs helt enkelt inte, ändå känns det som magi.
AI
Till sist kan vi dela några slides från användningen av AI. Som är lägre än man kanske kan tro. Inte minst givet att Similar web menar att Chat gpt är använt i Sverige i paritet med Expressen.se. Å andra sidan kanske är just så man ska förstå det: Ungefär en tredjedel av svenskarna informeras via Expressen, lika många som alltså använder Chat gpt. Här läser du hela undersökningen.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Det blev, som väntat, ett ja från regeringspartierna och Socialdemokraterna. Därmed har Sveriges riksdag än en gång röstat igenom det kritiserade övervakningsförslaget Chat control. Den här gången röstade Vänsterpartiet rätt, och Miljöpartiet hade bytt ut ledamoten som tidigare gick emot partiet. Så vad händer nu?
Det blev ingen större dramatik när riksdagens justitieutskott möttes på torsdagsförmiddagen. Regeringen hade redan i agendan tillkännagett för utskottet att de ställer sig bakom Ungerns nya förslag till Chat control, och eftersom det ursprungligen är Socialdemokraten och EU-kommissionären Ylva Johansson som tagit fram förslaget, ställde sig också Socialdemokraterna bakom förslaget. Vänsterpartiet röstade den här gången enligt partiet, och Miljöpartiet bytte ut ordinarie utskottsledamot Rasmus Ling. Det var han som förra gången röstade för förslaget, trots att partiet påstod sig vara emot. Nu tog istället suppleanten Rebecka De Moine, Rasmus Lings plats, och partiet röstade denna gång nej. Men det räckte alltså inte. Sveriges hållning är nu antagen och även om det också ska passera EU-nämnden är det nu formellt klart.
Vad är nu nästa steg? I EU finns två lagstiftande organ och båda behöver anta en hållning, som sedan ska diskuteras vidare i ett trepartssamtal. Det ena, EU-parlamentet, har antagit en kraftigt kritisk och mer urvattnad version. Men ministerrådet har ännu inte antagit en hållning. Det förslag som Sverige idag godkänt kommer från Ungern, men vad övriga EU-länder tycker vet vi ännu inte helt. Det förslag som kom i juni, och som Sverige också godkände, ogillades av övriga EU-länder. Kommer detta förslag nu passera?
Inför utskottets sammanträde idag skickade svenska regeringen ut följande information: ”Det ungerska ordförandeskapets målsättning är att rådet ska kunna enas om en partiell allmän riktlinje vid RIF-rådsmötet den 10-11 oktober, som därmed kan utgöra grund för trepartsförhandlingar med Europaparlamentet i syfte att nå en slutlig överenskommelse om texten. Det är dock i nuläget osäkert om frågan kommer att tas upp för partiell allmän riktlinje eller enbart som en lägesuppdatering på rådsmötet i oktober.”
Vad är det Sverige har ställt sig bakom?Jag skrev i går om att regeringen själva summerat förslaget som att ”förordningen inte ska förbjuda, försvaga eller kringgå helsträckskryptering”. Ändå är kritiken att förslaget bryter krypterad kommunikation. Varför? Ja, det är det paradoxala. För samtidigt som krypteringen ska respekteras, skrivs följande: ”Spårning/…/på krypterade tjänster föreslås vara möjligt genom så kallad uppladdningsmoderering som innebär att spårning kan ske innan information krypteras och skickas”. Men kryptering är inte kryptering om det kan läsas av någon annan än den som skickar och tar emot. Det här kreativa sättet som först Belgien och nu Ungern tagit fram till EU:s ministerråd omöjliggör kryptering. Det är en paradox, eftersom krypterad kommunikation inte både kan skyddas och övervakas. Kan någon extern part se det, är det inte längre krypterat.
Ungerska kompromissförslaget bygger alltså på att bilder, länkar och filmer (inte längre text och ljud) förhandsgranskas innan det skickas av dig. Vill du inte, slipper du – men då får du inte skicka bilder.
Det här har nästan samtliga svenska partier (utom Socialdemokraterna) varit mycket kritiska mot i EU-parlamentet. Men hemma i Sverige har de alltså röstat igenom det. Sverige antagit sin hållning. Men hur det utvecklar sig i EU är fortfarande oklart.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Nu är det klart – imorgon, torsdag den 26 september kl 10, överlägger riksdagens justitieutskott om Sveriges hållning angående övervakningsförslaget Chat control. Ännu har inga av de riksdagspartier som gick till EU-val på sin kritik mot förslaget, berättat varför de nu plötsligt är positiva.
Mötet flyttades fram. Från att varit på agendan den 3 oktober, är det nu offentligt att det är imorgon torsdag som Sverige klubbar sin hållning i frågan om Chat control.
I handlingar som skickade ut igår, tisdag, görs en summering av det nya kompromissförslaget. Där förklarar regeringen att ”förordningen inte ska förbjuda, försvaga eller kringgå helsträckskryptering”, men ändå ska man spåra i krypteringen. Hur då? Jo: ”Spårning/…/på krypterade tjänster föreslås vara möjligt genom så kallad uppladdningsmoderering som innebär att spårning kan ske innan information krypteras och skickas”.
Det här är viktigt att framhålla: Kryptering är inte kryptering, om det kan läsas av någon annan än den som skickar och tar emot. Det här kreativa sättet som först Belgien och nu Ungern tagit fram inför EU:s ministerråd, är omöjligt. Det är en paradox. Krypteringen kan inte båda skyddas, och sedan hittas en bakdörr på. Då är det inte längre krypterat. Det är hela principen med kryptering!
Den här kompromissen bygger alltså på att man ska låta alla bilder och filmer förhandsgranskas innan det skickas på internet. Vill du inte slipper du – men då får du inte använda tjänsten.
Detta ställer sig regeringen bakom, och eftersom de har med sig Socialdemokraterna kommer det sannolikt bli den hållning Sverige har in till EU:s ministerråd.
Hur kan då Moderaterna och Kristdemokraterna kampanja sig till en plats i EU-parlamentet, med motsatt politik? Ja, det vet ingen, för varken Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna vill svara på frågor om det.
Imorgon vet vi åtminstone vad våra svenska politiker tycker.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Riksdagen kommer att hålla ny överläggning om det kontroversiella förslaget Chat control. Den 3 oktober ska frågan upp i justitieutskottet. Men kommer det innebära någon förändring för Sveriges hållning?
Strax innan sommaren hastades förslaget om massövervakningsförslaget Chat control igenom den svenska riksdagen. Ett parti röstade fel, ett annat sa utåt att det röstade fel, men röstade egentligen som planerat. Sverige hade därmed en positiv hållning till Chatcontrol in till EU:s ministerråd. Men dagar innan det skulle antas bordlades frågan. Därmed har ministerrådet ännu inte antagit någon hållning. I september presenterade därför det nya ordförandelandet Ungern ett nytt kompromissförslag. Förslaget är snarlikt det som kom innan sommaren och i de förberedande mötena har Sverige på tjänstemannanivå redan flaggat för att Sverige står bakom förslaget. I riksdagen hade regeringen planerat att frågan skulle vara en informationspunkt, men när justitieutskottet samlades på torsdagen krävdes en ny överläggning i frågan. Det bekräftar också Justitieministerns pressekreterare, Caroline Opsahl. ”Avseende det nu föreliggande kompromissförslaget har JuU begärt en sådan överläggning. Den planeras att äga rum innan nästa rådsmöte.”
Frågan ligger nu på agendan inför justitieutskottets sammanträde, 3 oktober. Det är en vecka innan EU:s ministrar möts för att försöka anta en gemensam hållning, den 10-11 oktober. Det finns indikationer på att Frankrike är positiva, vilket i så fall skulle häva den blockerande minoritet som tidigare funnits och avvisat alla tidigare förslag. Tyskland är fortsatt kritiska och därför kan det räcka att flera andra mindre länder ansluter sig till deras linje. Men vad pekar på att Sverige ska svänga?
Vi vet ännu inte alla partiers positioner, men den vänsterorienterade Kamratdataföreningen Konstellationen har den senaste månaden gjort en enkät och uppger att de fått svar från fyra partier, som alla är negativa till förslaget: Centerpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet. Övriga partier har avböjt att svara föreningen.
Inför EU-valet kampanjade moderata ledamot Tomas Tobé med sin kritik mot Chat control, men i riksdagen har alltså Moderaterna varit positiva. När jag kontaktar partiet bekräftar de att de ställer sig bakom förslaget som ligger: ”Moderaterna stödjer den svenska ståndpunkt som förankrades i riksdagen vid överläggning i Justitieutskottet den 18 juni 2024. För närvarande finns inget förslag om ändring av denna ståndpunkt”, skriver partiets presstalesperson i ett mejl.
Kristdemokraterna har också varit positiva till förslaget, medan deras parlamentsledamot, Alice Teodorescu Måwe, uttryckte kritik så sent som för bara två veckor sedan. Även Liberalernas Karin Karlsbro har tydligt sagt nej till Chat control, men i riksdagen är Liberalerna positiva. Det krävs att Moderaterna svänger, eller att flera av de övriga partierna svänger, för att Sverige ska avvisa förslaget.
Vad innehåller det nya kompromiss-förslaget? I det förslag som riksdagen nu ska ta ställning till finns flera förbättringar, men innehåller fortfarande hårt kritiserade förslag. Syftet är alltså att komma åt sexuella övergrepp på barn och för att göra detta ska alla bilder och videos som skickas på internet övervakas. Det som är krypterat ska kommas åt genom en scanning innan bilderna och video krypteras. Alla ska också få ett val att övervakas, men tackar man nej får man inte längre skicka bilder och video på internet. I förslaget har man också tagit bort formuleringar om att AI ska lista ut och larma och övergrepp och istället är det bara redan tidigare känt material som det ska scannas efter. Förslaget har återkommande fått hård kritik, allra mest mot att det omöjliggör krypterad information. I EU-parlamentet har man avvisat stora delar av förslaget, men nu ska alltså rådets position avgöras. När båda lagstiftande församlingar har en position träffas de i en trilogförhandling med EU-kommissionen där man kommer överens om en kompromiss. Det mandat ministerrådet får i förhandlingarna kan alltså bli avgörande för slutprodukten.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
KOMMENTAR. Imorgon, fredag 20 september, träffar Sveriges justitieminister representanter från nätjättarna Google, Meta, Snap och Tiktok. Idén – utåt sett – är att de ska tas i örat av politiken: Sluta upp att hjälpa kriminella rekrytera! Vad det kommer innebära i praktiken? Ingenting.
Uppdaterat: Läs min reflektion efter ministrarnas möte, publicerat i GP
Dels för att Sverige och nordiska regeringarna (som gemensamt kallat till mötet) är så pyttesmå och dels för att nätjättarna är så superstora. Det är som att kalla till sig Kinas ambassadör när man tycker något är tokigt: Det är symboliskt viktigt, men i nästan alla fall totalt verkningslöst. I det här fallet ännu mer, eftersom man inte har några starka affärsmässiga skäl att förvänta sig reaktioner. Nordiska regeringarna får lita på att nätjättar blir imponerade/skrämda eller lyssnar med hjärtat.
Dels kommer det inte betyda något – för vad skulle det ens betyda? Det är så klart inte oviktigt att regeringen (och övriga nordiska regeringar, som är med på samma möte) träffas. Det behövs kunskapsutbyte, och när det gäller teknik och sociala medier är kunskapen särskilt låg bland politiker. Det behövs också ömsesidig respekt för utmaningarna. Och säkert kommer Meta, Google och Tiktok visa lite program de har för att stävja desinformation och skapa trygga plattformar. Men sen då? Vad ska egentligen de här plattformarna göra i praktiken mot gängrekrytering?
Ingen av de plattformar som polisen pekat ut som plats för gängrekrytering finns med under mötet. De krypterade meddelandeapparna Signal och Telegram är inte där (de har ingen representation i norden). Ändå kommer frågan sannolikt komma upp: Vad gör vi med krypteringen. Kanske är den hela anledningen till att mötet överhuvudtaget sker.
Jag har tidigare skrivit mycket om lagförslaget Chat control och hur EU-kommissionen vill bryta upp krypteringen så att allt vad medborgare skriver, fotar eller säger kan övervakas i jakt på övergreppsmaterial. I Sverige förbereder justitieministern ett liknande lagförslag, där techplattformar ska lämna ut även krypterad information vid misstanke om kriminell aktivitet. Frågan är viktig. Men hur ska det gå till?
Kryptering är inte något som kan slås på och av. Den är konstant. Den är byggd av techbolag för att de själva inte ska kunna se vad deras användare skriver, och på så sätt skydda deras integritet – något som stater och medborgarrättsorganisationer ropat om i flera år. Det är alltså ett säljargument för sajter som Whats app och Facebook, och är en teknik som kostat miljarder att utveckla.
Det är denna teknik staten nu vill bryta upp, för att komma åt kriminella. Hur? Alla alternativ innebär att krypterad information slutar att existera. Att alla samtal alltid ska kunna avlyssnas. Det kan tyckas logiskt omsatt i en analog värld, där rum kunde buggas först efter misstanke och domstolsbeslut. Men i en digital värld så innebär det att det måste byggas in en nyckel i krypterad kommunikation. Och då är kommunikationen inte längre krypterad, alltså hemlig förutom mellan den som skickar och tar emot. Det finns inget mellanting – och det här är problemet. Av flera skäl. Dels eftersom Meta (som är den av dem på mötet som har mest krypterad meddelandetjänster) aldrig skulle gå med på det. Hela deras säljpitch är integritet, att du som användare ska kunna använda krypterad meddelandetjänster. Konsekvensen kan egentligen bara bli två saker: Whatsapp och Facebook skulle sluta fungera i Sverige. Eller regeringen blockerar sajterna. Båda scenarion är lika osannolika.
Men det är alltså vad vi pratar om här: Lösningar som är så historiskt stora och genomgripande att det skulle förändra vardagen för oss medborgare
Låt mig därför gissa hur mötet på fredag lunch slutar: Nätjättarna presenterar ett åtgärdsprogram, kanske ett forum för kunskapsutbyte (ja, det finns indikationer på det). Och att politikerna kallar till presskonferens, för att berätta om sin framgång, kanske också om ett lagförslag som ska bryta upp kryptering för att hjälpa mot brott.
Ingenting av det kommer betyda någonting. Det är fluff. En rökridå, ett irrbloss. En politisk uppvisning av symbolisk makt.
Och det kommer inte knäcka några kriminella gäng.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Journalist. Vinnare av