Just som allt tycktes vara klart med Upphovsrättsdirektivet, kommer en sista vändning. Svenska riksdagsledamöter planerar nu att göra ett försök att ändra Sveriges hållning i Ministerrådet – och tvinga Sverige att rösta nej.
Men det är komplicerat…
Uppdaterat: Här läser du det senaste i frågan.
För att Upphovsrättsdirektivet ska kunna antas måste det godkännas av EU:s två lagstiftande församlingar, parlamentet och Ministerrådet.
Det ena skedde i tisdags förra veckan, när EU-parlamentet röstade igenom direktivet, med artikel 13.
Det andra skedde strax innan parlamentets röstning, men bara på ambassadörsnivå, i ”de ständiga representanternas kommitté”, Coreper.
Fortfarande måste beslutet alltså tas på formell ministernivå.
Det är här de svenska ledamöterna nu ser en lucka – och sin chans. Bland svenska partier är det bara Socialdemokraterna som är för Upphovsrättsdirektivet (även om också Sverigedemokraterna ”råkade” rösta fel, senast). Övriga har varit och röstat emot, även i EU-parlamentet.
Trots det har Sveriges S-ledda regering godkänt direktivet på ministernivå, även om de först var kritiska och försökte stoppa det. Ansvarigt utskott för frågan, Näringsutskottet, har tidigare framfört kritik mot att regeringen inte inhämtat tillräckligt med stöd hos riksdagen för det. Regeringens har då svarat att ingen tidigare visat intresse och hänvisat till dokument där regeringen getts ett stort och fritt mandat i frågan.
– Det stämmer till viss del, men eftersom regeringen har ett informationsövertag är det svårt för oss att kalla till en överläggning om vi inte ser att regeringen tänker byta åsikt, säger Arman Teimouri (L), ledamot i näringsutskottet, efter regeringens svar.
Men den sista instansen innan Sverige formellt kan godkänna direktivet är alltså EU-nämnden. En av riksdagens tyngsta organ med 17 ledamöter, där regeringen måste inhämta godkännande inför avgörande omröstningar.
EU-nämndens handlingsutrymme är begränsat, men de sammanträder med regeringen varje fredag. Dagen innan mötet får ledamöter en lista över vilka frågor som är ”A-punkter”, det vill säga sådana frågor som kommer att klubbas igenom utan diskussion på EU:s nästa ministerråd. När en fråga dyker upp som A-punkt, har ledamöterna en chans.
Om fem ledamöter i nämnden kräver det, måste ordföranden kalla ansvarig minister till nämnden för överläggning.
Flera ledamöter har aviserat att detta är deras plan. Nämndens vice ordförande, Tomas Tobé (M) har sagt det, och även Annika Qarlsson (C).
– När frågan kommer upp till EU-nämnden kommer jag att begära överläggning och att justitieminister Morgan Johansson (S) kommer till nämnden. Vi kommer att rösta nej och hoppas att vi får en majoritet för det i EU-nämnden så att Sveriges ståndpunkt blir ett nej, säger Annika Qarlsson.
Skulle partierna rösta enligt sin tidigare hållning, skulle det bli enkelt att samla en fällande majoritet i EU-nämnden.
Preliminärt kommer Ministerrådet ta upp frågan som A-punkt under sammanträdet den 15 april. Det innebär att EU-nämnden kan ta upp det tidigast på torsdag nästa vecka. Och att frågan avgörs på fredag, nästa vecka. Bara tre dagar innan mötet.
Men. Och det är ett viktigt men.
Inte ens om Sverige byter hållning i Ministerrådet, räcker det för att stoppa direktivet. Däremot: Om Sverige byter sida, finns chans att fler gör det.
Det är många ”men” – men det är också en ny utveckling i en fråga som avgjordes för att 13 ledamöter råkade trycka på fel knapp i EU-parlamentet.
