En kartläggning av EU-parlamentets ledamöter visar att svenskarna har svårt att hitta rätt knapp under voteringar. Under den senaste mandatperioden tryckte våra ledamöter fel 907 gånger.
Det är näst sämst i EU.
Tillsammans med datajournalisterna på J++ kunde vi igår avslöja vilka svenska ledamöter som oftast trycker fel vid voteringar.
Nästan alla tonade då ner betydelsen av felrösterna. Marita Ulvskog (S) förklarade det som ”lätt hänt” att rösta fel och ”uppenbarligen rätt många som har samma problem”.
Men en kartläggning av alla parlamentsledamöters feltryck visar att svenskarnas feltryck är ovanligt många. Procentuellt är våra 20 ledamöterna näst sämst i EU. Bara Frankrike är sämre.
Men även i faktiska tal är Sverige utmärkande. De 20 svenska ledamöterna har tillsammans röstat och rättat fel 907 gånger och är därmed sämre än folkrika nationer som Polen, som trots sina 51 ledamöter bara tryckt fel totalt 848 gånger.
Sofie Blombäck är statsvetare på Mittuniversitet och är särskilt kunnig på röstningsförfaranden i EU-parlamentet. Hon menar att siffrorna är intressanta och att man kan tolka dem på två sätt.
– Antingen är våra ledamöter mest klantiga, eller så är det mest noggranna med att faktiskt rätta.
Det är viktigt att betona att korrigeringarna i efterhand är symboliska, de förändrar inte den röst som lades i parlamentet. Sofie Blombäck menar att det är särskilt allvarligt när feltrycken görs i avgörande frågor, som när 13 ledamöters feltryck avgjorde frågan om artikel 13. Samtidigt pekar hon på hur EU-ledamöterna slits mellan flera olika partilinjer.
–Man har en linje som är partigruppen i parlamentet, en linje för det nationella partiet, tänkbart är också en tredje linje, som ska följa den i ministerrådet, om man tillhör ett parti som till exempel sitter i regeringen.
Det gör att en EU-ledamot har fler anledningar att ändra sin röst i efterhand.
Bakom svenskarnas 907 feltryck är i huvudsak två moderater: Anna Maria Corazza Bildt (167 rättade feltryck) och Christofer Fjellner (110). Tillsammans står de för nästan en tredjedel av feltrycken.
Hur tycker du att man som väljare ska tolka siffrorna?
–Jag skulle vilja veta mer om vad som ligger bakom. Är de mer noggranna med att rätta, eller är de mindre noggranna när det gäller hur man röstar? Det skulle jag titta på som väljare, säger Sofie Blombäck.
Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara öppen.
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, allt material är fritt att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Fakta:
Statistiken över voteringar i EU-parlamentet togs fram av J++ och kommer från 25 maj 2014 till och med 10 april 2019. Den utgår från den data som sajten VoteWatch samlat. Vi har samlat in uppgifter om samtliga voteringar, inklusive om det gjorts en korrigering.
Som “feltryck” räknar vi alla voteringar där ledamoten aktivt röstat för, emot eller avstått och sedan gjort en korrigering i efterhand.
Andelen feltryck, som vi använder för att jämföra ledamöter och partier, är beräknat som antal feltryck, delat med antal voteringar där ledamoten varit närvarande. Arbetet med insamlingen har gjorts av J++
