Vi är inte så ytliga som sociala medier vill få oss till – det bara ett av våra beteenden

Min favoritanalytiker är danska Thomas Baekdal. En eremit som några gånger i månaden skriver fullkomligt briljanta, ögonöppnande analyser på sin sajt Baekdal. De är fria att läsa, om man hitta en länk till artiklarna direkt, som till exempel här, men kostar om man vill prenumerera på. Vilket i sig är en briljant metod.

Förra året skrev han en analys som jag lånat flitigt sedan dess. Det beskriver på ett helt briljant sätt hur man behöver förstå internet, inte bara från ett journalistiskt medieperspektiv, utan generellt som internetanvändare.

Du kan läsa hans, ganska långa, analys gratis genom denna länk, men jag kommer översätta delar av det här också. Dels eftersom det blir en kortare version, dels eftersom det blir på svenska och dels för att jag tror att flera inte kommer att klicka.

Det handlar om hur vi tar till oss information.

I den gamla världen skedde vi detta relativt strukturererat, genom papperstidningen på morgonen, kanske Lunchekot på radion, lite magasin på kvällen och så ett stort block TV på kvällen.

Idag är den konsumtionen uppluckrad på ytterligare tre beteenden, enligt Baekdal.

Längst ner ser vi det traditionella beteendet, men vi ser att morgontiden, lunch och kvällstiden försvunnit. Det är framför allt papperstidningen som tappat sitt grepp. Medan vi fortfarande idag har kvar en stor del av vår medietid på kvällen, genom TV.

Ersatt har nu tre nya beteenden, räknat nedifrån och upp: Småätandet, Sökandet, och Innehållsvalet.

Småätandet är det vi gör 150 gånger om dagen, varje gång vi tar upp mobilen och vill hitta något annat att tänka på. Vi gör det genom att framför allt surfa in på sociala medier, skrolla vårt flöde i jakt på information att äta.

Sökandet gör vi mer sällan, men det är alla de gånger vi tänker på något vi vill veta. När stänger bageriet, vad är högsta punkten i Göteborg, hur länge kokar man ett ägg.

Innehållsvalet är de gånger vi lägger tid på att läsa en favoritbloggare, youtuber, läser en artikel vi blivit rekommenderad, eller lyssnar på en podd.

Vad som är viktigt med de här beteenden är deras särdrag.

Det traditionella beteendet, framför teven eller papperstidningen, bygger på att mediekonsumenten AVSIKTLIGEN avsätter tid för att läsa/titta, men har LÅGT UPPSÅT med vad man ska konsumera. Man flippar runt bland kanalerna, tills något är bra. Eller surfar in på Netflix och försöker hitta nån kul serie. Det enda man vet är att man ska se något, under en tid framöver.

Småätandet å andra sidan, är IMPULSSTYRT med LÅGT UPPSÅT. Vi gör det närsomhelst, utan idé eller tydligt syfte. Vi vill bara få hjälp att tänka på något annat. Något som retar oss, något som kan fånga oss på de mikrostunder vi har över under dagen.

Sökandet är också IMPULSSTYRT, men här har vi å andra sidan STARKT UPPSÅT. Vi googlar när vi får en impuls, men har stark förväntan att hitta det vi söker. Ofta finns här någon form av köpbeslut i bakgrunden.

Innehållsvalet är å andra sidan något som vi AVSIKTLIGEN söker upp och har STARKT UPPSÅT kring. Vi förväntar oss att det är värt tiden att läsa vår favoritbloggare, vår favoritpoddare, eller artikeln som flera av mina vänner rekommenderat. Jag avsätter alltså tid för att konsumera något, eftersom jag vet att det kommer ge mig något tillbaka.

Alla de här fyra beteendena är det möjligt att lyckas med, men det kräver helt olika tillvägagångssätt för en innehållskapare. Det traditionella är ganska enkelt, dels eftersom vår kunskap där är stor, dels eftersom vi får hjälp med uppsåtet. Vi har stor chans att överraska med vårt innehåll för en användare som är rätt öppen för att överaskas.

Småätandet är det kanske svåraste. För här finns inget uppsåt, här finns heller ingen bestämd tid. Användare är inte beredda att investera tid, vilket gör att innehåll på de här plattformarna måste använda den millisekund de har över för att suga in sin läsare. Det här skapar ett väldigt speciellt beteende och innehåll specialdesignat just för det.

Söket blir ibland bortglömt. Men finns du, ditt innehåll, ditt företag, där folk förväntar sig hittar det? Där de har som högst förväntan att hitta dig? Det handlar inte bara om Google, kom ihåg att till exempel Youtube är världens näst största sökmotor.

Innehållsvalet är där en relation har uppstått, där någon har valt dig, för att du positionerat dig som en expert inom ditt område, eller någon som är särskilt relevant för läsaren. Användare återkommer till dig för att du är särskilt bra och levererar återkommande.

Hela den här genomgången är viktig, eftersom den förklarar hela mediemänniskan. Så ofta fastnar vi vid att den bara är en sociala medier-konsument, eller bara är en Blondinbella-läsare. Men den är lite av allt. Alla de sakerna här ovan är olika svåra, och olika bra att fokusera på för olika företag. Men bilden är viktig att ha med sig när man bygger strategier kring digital närvaro.