Internetstiftelsen har släppt en specialrapport om barn och ungas internetanvändning. Den ger ett välbehövligt perspektiv till den stora undersökningen, men frågan kvarstår: Var har våra barn tagit vägen?
Det här är en visualisering av data som är framtaget för Mediepodden. Är det av nytta för dig? Stöd gärna Mediepodden varje månad på Patreon.com/mediepodden
I den nya rapporten Barnen och internet 2019 finns äntligen Tiktok med. När Svenskarna och internet presenterades i oktober var det en besvikelse att Internetstiftelsen missat att ställa frågan om användningen i sin enkät. Inte minst givet att det redan då var otydligt var 12-15-åringarna har tagit vägen. Nu finns Tiktok med. Och det går nu också att jämföra med data från 2018, även om tjänsten då hette Musical.ly.
Det är en av få kanaler som ökar.
Gymnasiet mättes inte 2018, vilket gör att vi inte kan få en totalsiffra på om det ökat, men om vi tittar på varje redovisad ålderskategori för sig ser vi att Tiktok ökar både på mellanstadiet och högstadiet. Andelen flickor som använder Tiktok minskar dock kraftigt. Andelen pojkar ökar å andra sidan lika kraftigt.
Men framför allt är det i daglig användning som vi ser den största ökningen. Och här ökar det i alla kategorier.
Pojkars användning går från noll till 5 procent, men det är i mellanstadieåldern och bland flickor Tiktok är populärast i daglig användning.
Men Tiktok är alltså ett undantag. Tillsammans med Twitch är det de enda plattformar som tydligt ökar för barn och unga i åldern 11-16. Och i båda fallen är det från låga nivåer.
Istället ser vi på totalen en minskning i nästan varje fråga. Jag har jämfört 2018 och 2019 års svar i enkäten. Tittar vi på hela åldersgruppen barn (11-19 år) och vad de någon gång använder, är det bara Twitch som ökar (här är Tiktoks siffra minskande, på grund av att gymnasieanvändningen 2019 drar ned totalen).
Det är förbluffande: Direktmeddelanden minskar. Sociala medier och Snapchat minskar – förhållandevis stort – och Facebook rasar.
Och inte är det ljusare vid en sammanställning av daglig användning av olika internettjänster. Här är det alltså bara Twitch och Tiktok (med samma mätproblematik som tidigare) som ökar.
Sociala medier rasar, liksom direktmeddelanden. Och Snapchat och Instagram tycks upplevas allt mer ointressant bland våra unga.
Samtidigt ger det såklart en delvis skev bild, eftersom skillnaderna mellan den som är 11 och 19 är enorm. Dessutom är inte, som sagt, alla frågor ställda till hela målgruppen. Därför blir det viktigare att gå igenom ålderskategori för kategori.
Internetstiftelsen redovisar mellanstadieålder (som de definierar till mellan 11-13 år) högstadieålder (14-16) och gymnasieålder (17-19).
Det ska sägas direkt: Inte i någon av åldrarna sker något som tydligt bryter mot trenden ovan, men däremot är genomslaget väldigt olika.
Mellanstadieåldern
Om vi börjar med att titta på de som någon gång använder olika tjänster på nätet i mellanstadieåldern ser vi att de flitigast använder Youtube. Nästan hundra procent, även om även det minskar med ynka en procentenhet. Därefter är direktmeddelanden, chattar, det vanligaste, följt av sociala medier, som rasar långt från 88 till 77 procent.
Vi ser att Tiktok och Twitch är populärare än Facebook och att Twitter i princip dött från ett år till annat. Pinterest och Reddit (liksom Linkedin och Flashback) har inte mätts under 2019 på målgruppen. Synd, eftersom det höga användandet av Pinterest sticker ut särskilt.
Daglig användning är något annorlunda.
Framför allt framkommer att Twitch inte är en del av den dagliga måltiden, men att Pinterest 2018 stod sig förvånansvärt bra även i daglig användning.
Högstadieåldern
Om vi i stället tittar på användningen i högstadiet ser vi ett stort skifte: Barnen ökar här användningen av sociala medier dramatiskt.
Youtube, chattar och sociala medier är alla över 90 procent i någon gång-användning, men sociala medier minskar även här med 5 procentenheter. Framför allt är det Facebook som åker på stryk. Twitch ökar nästan 10 procentenheter, medan allt utom Twitch minskar.
Även den dagliga användningen är betydligt högre bland högstadiebarnen än mellanstadiet:
Här ser vi också den (unika) ökning av Youtube som vi kunde skönja i den stora undersökningen ”Svenskarna och internet” (som mäter från 12-15 år).
Twitch sticker ut här, och ökar 200 procent, men från låga nivåer. Likaså Tiktok, men även Twitter gör en liten ökning.
Men generellt ser vi att användandet vänder sig mer till sociala tjänster, ju äldre barnen blir – men att samtliga etablerade sociala sajter minskar. Facebook halverar sin räckvidd i målgruppen och hämtar inte hem det med andra plattformar (inte heller Whatsapp, som ligger och skvalpar på några ynka procent).
Så var har våra unga tagit vägen? Utöver Twitch och Tiktok – som förvisso växer, men det är inga raketsiffror – tycks våra unga minska sin användning av internets olika tjänster?
Det handlar inte om att de slutat koppla upp sig – nästan exakt lika många kopplar upp sig dagligen i år som förra året. Däremot minskar antalet som ”ansluter sig till internet flera gånger dagligen”.
Och här är vi kanske inne på något centralt. I Göteborgsposten skrev jag i veckan om undersökningen:
”Är det en brytpunkt vi nu bevittnar? Är vuxenvärldens frågor om vad barn gör på internet obegripliga för en ny generation? /…/ För oss hade det varit jämförbart med att någon bad om detaljer kring hur vi använder elektricitet och vatten. Gör vi det dagligen? När använde du det senast?/…/ Exakt så obegripligt borde det framstå med internetfrågor för en generation som bokstavligen fått skärmtid med modersmjölken. Hur och varför ska de definiera vad de gör framför uppkopplade skärmar?”
Läs hela krönikan här
Läs också min genomgång av den stora undersökningen Svenskarna och internet 2019:
