Blondinbella och bloggaren Tyra (som jag antar att jag ska skämmas över att jag inte har koll på) hade igår premiär för sin webbsända talkshow.
De är knappast först med att sända live på nätet i talkshowformat. Jag har tidigare skrivit bland annat om Sweet sunday web crunch och om 2010 som året då webben blev ett nytt ZTV.
Det här var ett stort steg fram på den riktning. Det är svårt att se att det kan bli något annat än succé. De båda programledarnas gemensamma unika besökare är i klass med sajter som SF.se. Tillsammans med premiärprogrammets huvudgästs blogg, Kenzas (som – note to self – alltså uttalar sitt namn [Kinza]), når de lika många unika besökare som Svd.se (jaja, man kan inte räkna plus däremellan). Förstår ni hur stort det är? Programmet nådde 90 000 visningar av strömmen under den halvtimslånga sändningen. Det är bra. Ruskigt bra.
Och även om jag tvingades sitta med skämskudden över ansiktet under större delen av programmet var det här smart tv. Programmet var ett koncentrat av de populära tjejerna i högstadiet med nyckelord: ”Liksom”, ”Typ”, ”Kolla”. Det var en stilstudie över samma sorts tuggummitonårstjejer som man då och då hamnar bredvid på bussen. Lillgamla, komplexvuxna och fullkomligt – tonår.
Inget konstigt i det. Jag hade betett mig exakt likadant om jag varit i samma ålder. Och det är fullkomligt fascinerande att titta på.
Kan vi putsa bort det burkiga ljudet, det märkligt ljussatta bakgrunden kommer det här lyckas. Vinjetten är fantastiskt snygg, inslagen har både puls och personligt avtryck. Att sedan Blondinbella var obehagligt påklistrad både i sändning och inslag spelar ingen roll. Hon är redan tillräckligt stor för att ro hem ett gäng program.
Det här kommer att bli en jätteframgång. Och ytterligare ett bevis på att 2010 verkligen kommer bli året då webbtv blev ett nytt ZTV.
