De senaste veckorna har det nästa blivit en trend: Årsgamla nyheter som skvalpat i nättidningarnas arkiv har länkats upp och blivit virala.
Först var det den här gamla nyheten, som för övrigt väckts till liv med jämna mellanrum de senaste åren.

Nyheten är inte en nyhet. Dels för att den publicerades 2004 hos Aftonbladet. Och dels för att den inte är sann. Det är en klassisk klintbergare som cirkulerat länge, länge. Och det sistnämnda ska såklart Aftonbladet skämmas en del för.
Men fenomenet med gamla nyheter som blir nya har hänt förr. Kändaste exemplet är kanske Göteborgspostens artikel med Sebastian. Ett prisvinnande, långt reportage om en cancersjuk pojke som först publicerades 2005, men som blev viralt 2012, sju år senare. Då var det unikt. Men den här veckan har vi sett flera exempel.
Som den gamla DN debatt-artikeln om att SD måste börja kallas för vad det är, ett fascistiskt parti. Det är en fantastisk debattartikel, men den är ett år gammal. Det spelar nu kanske inte så stor roll, på ett sätt är den ju tidlös och framförallt är det en debattartikel. Men vet alla om det som delar vidare den? Är det ett problem?
Om vi istället tar något som är mer tidsbundet. Som följande videoklipp. Det är BBC:s Hardtalk med SD:s Jimmie Åkesson från drygt två år sedan. Åkesson blir ovanligt hårt pressad av BBC om hur han trollar med olika siffror för att piska upp stämning mot invandrare. Men det virala klippet föregicks egentligen av det här gamla bilden som spreds på Twitter och Facebook, där SD ursäktade sin katastrofala medverkan.

Jag antar att det sedan började googlas för att hitta hela klippet. Och att man då hittade Expressen som hade köpt upp klippet av BBC och bäddat in det i sin tv-spelare.
Under gårdagen var klippet, som alltså är över två år gammalt, det mest delade och tittade på hela Expressen. Och det fortsätter. Igårkväll hade klippet dryga 60 000 facebookinteraktioner, i skrivande stund har det över 100 000. Det gör att klippet sannolikt är Expressens mest delade klipp, någonsin. Det gav resultat.
Ojdå. Rekorddag för Expressen Digitala Medier i går räknat i totalt antal besök. Skriver dessutom om intäkterna på http://t.co/M9sZoTglUL
— Thomas Mattsson (@ThomasMattsson) November 12, 2013
Klippet ligger fortfarande på Expressens topplista över mest tittade klipp.
Expressen gör rekord. På ett två år gammalt klipp.
Jag säger inte att det behöver vara fel, men det finns såklart en problematik och ett ansvar när läsare delar saker från Expressen i tron att det är nytt.
Och det är inte särskilt lätt att tro annat. Ingenstans på Expressen indikeras det att klippet är flera år gammalt. Här finns inte ens en datumstämpel.

Fenomenet med gamla nyheter som får nya vingar är inte bara lokalt.
Så sent som förra veckan spreds till exempel nyheten om att en noshörningsart har utrotats. Jag spred den själv, just i tron att den var ny. Men nyheten var ett två gammal. Jag tittade inte tillräckligt noga, utan utgick från att nyheten var så sensationell att jag borde ha hört om det för ett år sedan.
Och likadant gjorde resten av världens medier. Googlar man på nyheten får man upp massor av medier som rapporterat om det som en nyhet den senaste veckan. Som till exempel Time.
CNN, som var den många först hänvisade till, såg såklart den ökade trafiken och la ut en liten överingress på artikeln.

Så kan man såklart göra. Och så borde man kanske till och med göra. Ett manuellt arbete så snart man ser att något börjar röra sig.
En annan lösning är att låta material som är över sex månader gammalt hamna i ett arkiv, på en annan server. Fortfarande med samma url-struktur (så man inte tappar gamla länkar), men med något som tydligt signalerar att det här är ett arkiv av gamla artiklar.
Det innebär såklart inte att de är mindre se- eller läsvärda, men det hjälper läsaren att ta ett informerat beslut när den vill dela vidare den.
Och som en extrabonus skulle det dessutom hjälpa ansvariga utgivare att slippa ta ansvar för gamla utgivares texter, så som Högsta domstolen menar att det i dag bör göras. När material ligger på en separat server kan man separera utgivarskapet.
Allt det här är givetvis intressant ur massor av andra perspektiv också. Som att det inte längre är tidningarnas förstasidor som sätter agenda för den mest intressant nyheten, utan den som når oss via sociala medier.
Men tidningarna har då ett ansvar, som de enkelt kan ta. Det är dags nu.
Digitalt damm är ett förslag på lösning. Ett sätt att märka ut hela publiceringar så att det framgår att de är gamla (”digitalt damm” som metafor för det damm som samlas på arkivböcker). Tex genom ett gråraster över hela publiceringen som måste klickas bort.
Funkar förmodligen bättre än liten datummärkning.
Jag tycker visserligen att Expressens tilltag var fult i och med att de inte hade med något som helst datum, men i övrigt – vad är _egentligen_ problemet med att något som är högaktuellt, men skrivet/producerat för ett, två eller tio år sen, får spridning?
Jag ser problemet med att det presenteras som en nyhet. Eller sprids under förevändningen att det är en nyhet. Men att det sprids? Är det verkligen problemet?
Jag tror inte på artikelarkiv med proprietära lösningar, läsarna kommer aldrig lära sig det på en större skala. Och jag hyser inga förhoppningar om att branschen skulle enas om en standard som är hållbar, när ”betalväggar” är det senaste heta.
Räcker det inte med de problem du radar upp? Klart det inte finns ett principiellt problem med att gamla saker sprids. Bara alla är med på att de är just gamla.
Men jag förstår inte dina invändningar, det behövs väl inte en gemensam lösning, bara något som signalerar ”det här publicerades för över ett år sedan” enligt förslagen här ovan. Det skulle ju inte ens vara svårt att göra?
Jag försöker förstå vad som är problemet. Alla saker du länkar till som ”problem” – utom Expressens – har ju datum i sig. Det räcker med att slänga ett öga så ser man direkt när de publicerades. Hur ska man annars markera om inte med publiceringsdatum?
Problemet – för mig – har varit att det har presenterats för mig (av mina vänner) som en nyhet, jag har klickat in och inte noterat det lilla gråa datumet i finstilt, utan antagit att det varit en nyhet och delat vidare. Och känt mig dum och lurad när någon påpekat att det är en årsgammal nyhet. Som med noshörningen.
Jag läser flera som säger samma sak och då hade man enkelt kunnat lösa det med en markering enligt ovan.
Jag tänkte att det kanske var något annat bakom som jag inte förstod, för jag tycker att det är lite märkligt att kräva att sajter gör om sin infrastruktur för att ”jag känner mig lurad för att jag inte läste datumet”.
Vänd på saken: varför skulle de inte vara tydligare med vad som är en nyhet och vad som inte är det? Vi pratar inte om innehåll för vilket företag som helst här, utan en nyhetsbärare.
Hur länge är en ”nyhet” en ”nyhet”? Med det här är det bara tiden som är viktig, men idag är kontext också viktigt. Och återigen, problemet verkar bara beröra några svenska tabloider. Jag tror mer på att folk behöver bli mer uppmärksamma på vad de delar, snarare än att avsändare ska ta ansvar för att visuellt märka ”nyheter”. Jag hade hållt med helt och hållet om du krävt en tydligare datummärkning från t ex Aftonbladet.
Är det inte vad jag gör? Den datummärkningen tydliggörs av att man markerar att nyheten nu förpassats till ”arkiv”, tex.
Att Åkesson-grejen har ett par år på nacken förtar förvisso inte de reaktioner det genererar hos betraktaren. Men saklighet är livsviktig i debatten och den riskerar att
krackelera – och överskugga och förstöra relevanta argument – om man (okritiskt?) hakar på en socialmedial viralspridning
och behandlar en ”gammal nyhet” som de facto aktuell, när man helt enkelt (möjligtvis ovetandes) förmedlar åsikt/argument/uppgift under falska premisser. DET ser jag som ett stort problem i sammanhanget. På samma sätt tycker man att Expressen borde se det som ett problem. De borde vara rädda om sin trovärdighet, vilken i alla fall får lite pyspunka när man sticker hål på deras rekordspridning genom att påpeka dess ålder, att det den bygger på inte är en nyhet.
Det håller jag med om, men det är väl snarare ett isolerat problem med Expressen, snarare än ett stort utbrett problem för alla mediehus?
Varför menar du att det är ett isolerat problem? Om tiotusentals delar en nyhet från ett mediehus under förspeglingen att den är ny – är inte det ett problem, menar du?
Och menar du att problemet ensamt är läsarens? Slutar mediehusets informationsansvar vid en gråmarkerad datummarkering?
Pratar vi Expressen-grejen nu, eller något annat? Jag tycker verkligen inte att man – förutsatt att man är tydlig med datummärkning, vilket kvällspressen är lite si och så med – ska ta ansvar. Delningar kan gå fort, och det är upp till det kollektiva medvetandet att inse det (vilket det ofta gör).
Jag menar främst att de som delat Åkesson-klippet (rimligtvis) inte direkt är stora SD-fans och att deras (till någon del lite skadeglada) delning av klippet på så vis blir en del av debatten mot Åkesson och Sverigedemokraterna – och eftersom detta ”debattinlägg” på så vis sker under lite falska premisser tappar den sidan av debatten i trovärdighet. Vilket så klart är ett allvarligt problem om man är motståndare till SD och deras s.k. politik.
Sedan finns det ett potentiellt problem inte bara i att massmedia i allt större utsträckning stirrar sig blinda på hur mycket klickcirkus en ”nyhet” genererar, utan att nyheter i allt större utsträckning även hämtas ur diverse klickcirkusar. Det utvecklar jag lite (=mycket) mer här:
http://hakanerikjohan.blogspot.se/2013/11/zombie-journalistiken-nar-nyheterna.html
Så det är egentligen inget problem de exemplena jag tar upp här ovan? CNN:s lilla överingress är onödig? De som inte förstår att det är en gammal nyhet får skylla sig själva? Jag är osäker på vad du tycker är okej.
Jag tycker att du lägger allt ansvar för att du känner dig lurad på mediehusen. Bortser vi från Expressen så står datum. Det kommer aldrig att gå att få en enhetlig standard kring det här, och så länge man har en datummärkning tycker jag att det är okej. Jag ser det helt enkelt som ett icke-problem (förutom för dem som sprider nyheten, men det är ju deras eget fel att de inte kollar datum)
Jag förstår fortfarande inte vad som skulle vara problemet i att medier tar ansvar för att deras läsare känner sig lurade?
Så länge mediehusen lever på visningar och klick kommer dom inte klippa av ”Den långa svansen”. Det är ju hur bra som helst för dem om en gammal artikel genererar visningar. Står där att det är gammalt så är det mindre chans att det delas.
Det är väl bättre att de som läser och delar tar sig en stund och kollar åldern på en artikel. Någon stans på sidan står det nästan alltid.
Det där utgår ju från att vi skulle sluta dela om vi viste att de var gamla. I DN debatts fall tror jag verkligen inte det. Det handlar väl bara om ärlighet och öppenhet?
Håller med om att datummärkning skulle göra livet lite lättare för besökarna. Förstår däremot inte hur en arkivsajt skulle kunna lösa problemet med perdurerande utgivarskap. Någon måste ju vara ansvarig utgivare även för den andra serverns innehåll?
Problemet är väl att lagstiftningen inte hunnit med. Det borde finnas ett lagrum för att tillgängliggöra pressarkiv digitalt utan att riskera åtal.
Ja, det måste ju rimligen redan finnas ett undantag för exempelvis KB, kanske att den inte räknas som tillgänglig för allmänheten eftersom man måste vara där fysiskt?
Så är det om jag förstått det rätt.
Och det är så klart den utgivaren som tog publiceringsbeslut under den aktuella perioden.
Det är sjukt att media får göra så, jag skapade en sida för att bojkotta dom.. https://www.facebook.com/pages/Bojkotta-Aftonbladet-Expressen-mfl/455306734578708?fref=ts
Var det inte Henrik Arnstad som friserade sin meritlista ganska flitigt så han kunde tituleras ”historiker”? Eller blandar jag ihop honom med någon? Det kan ju vara ett problem om han fortfarande presenteras med dessa meriter om så skulle vara fallet, om detta t.ex var okänt för DN för ett år sedan.
Allt som gör saker tydligare och begripligare är bra. Tydliga datummarkeringar är så klart viktiga. Men jag tänker också att det är dags för alla journalister att inse att det är just här den nya journalistrollen står att finna. Att vara den som guidar i källkritik, hjälper till att sätta saker i rätt sammanhang. Risken är annars att vi bara delar de små bitar av verkligheten som stödjer vår egen åsikt. Och då har vi verkligen inte kommit någon vart med att ta vara på de nya möjligheterna. Det klassiska ”det är ju en nyhet för den som inte läst det förut” har förvisso relevans, men risken med att plocka saker ur sitt sammanhang är ju att vi är med och skapar en ännu mer obegriplig värld där vi helt pratar förbi varandra. Med detta sagt menar jag att det handlar om mer än bara tidsaspekten.
Det står ju 2004-05-19 på artikeln om det tyska paret som inte kunde föröka sig. Kanske bör publiceringdatum framgå ännu tydligare efter en tid så att det inte missas. Jag tycker inte tidningar ska ta bort gamla artiklar eftersom det gör att man kan forska bakåt i tiden.
Verkligen inte! Och det är kanske viktigt att särskilt poängtera: Jag är INTE en förespråkare för att någonsin ta bort en artikel eller ändra i dessa url-struktur. Det är _viktigt_ att artikeln får finnas kvar, tillgänglig, alltid.