≡ Menu

Ny coronastudie: Risken att dö på svenska sjukhus halverad på ett halvår

Svensk sjukvård blir allt bättre på att behandla coronapatienter. Risken att dö har halverats, likaså behöver bara hälften så många intensivvård och respirator.
Det visar nya data – från en studie som i det närmaste passerat obemärkt förbi.

– Jag tänkte att någon skulle höra av sig, men det har inte varit så mycket intresse, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, när jag når honom på telefon.

Det har gått flera veckor sedan studien med den mycket positiva utvecklingen blev klar och Lindén är lite förvånad. Resultatet är ett styrkebesked för svensk sjukvård och all dess personal. I slutet på oktober skickade Lindén, tillsammans med arbetsgrupp på sju kollegor från svenska myndigheter, in en preprint till en ansedd tidskrift. Lindén nämnde också granskningen på en myndighetsgemensam pressträff, men det blev inte så mycket mer med det. Trots att siffrorna var betydande. Studien har ännu inte blivit publicerad, men gruppen har fortsatt samköra register från SCB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Intensivvårdsregistret. Och trenden håller i sig. I ett nytt faktablad, publicerat förra veckan, har de hunnit göra jämförelser fram till oktober i år. Resultatet är en fortsatt enorm förbättring, nästan rakt över. Sedan mars har nu en halvering skett av den andel som dör efter att ha lagts in på sjukhus med covid-19.

I den nya körningen kan man också se att även andelen som behöver intensivvård (IVA) minskat dramatiskt. I mars stod IVA för 19,5 procent av alla sjukvårdsinlagda. I oktober är den siffran nere i 9,5 procent. Och ännu bättre: Andelen intensivvårdade som behövde respirator har gått från 86 procent i mars, till 46 procent i oktober.

Enligt Thomas Lindén handlar det om att sjukvården med tiden lärt sig allt mer.
– Den stora skillnaden tror jag är att man förstå värdet av proppförebyggande behandling. När man förstod att många fick proppar i inre organ, som lever och njure, kunde man behandla med proppförebyggande medel.

Det handlar också om hanteringen av patienter. Att man lärt sig oftare lägga dem i bukläge, på mage, för att förbättra syreupptagningen. I andra fall att använda syrgas och bättre mediciner. Proppförebyggande behandling, men även kortison har varit särskilt viktigt. Allt detta har gjort att färre patienter behövt intensivvård. Och när man väl har behövt den, har det funnits fler alternativ innan man använt respirator – en åtgärd som är mycket fysiskt utmanande.

Utveckligen går också att spåra i Folkhälsomyndighetens rapporter som visar att Sverige nu har fler 80-åringar än någonsin på intensivvården. När intensivvården med covid-19 nu inte kräver ”invasiv respiratorvård”, blir det lättare att behandla även äldre, mer sköra patienter.


Det är inget Thomas Lindén vill eller kan kommentera, däremot påpekar han att det har funnits flera missförstånd gällande hur äldre covid-sjuka har behandlats. Det handlar om en skillnad mellan palliativ vård och vård i livets slutskede.

– Om död är oundviklig inom några dagar har syrgas ingen effekt, då hjälper istället morfin. Men vissa i debatten har läst slarvigt och tolkat det som att man inte ska ge syrgas alls på äldreboende. Man har argumenterat för nåt som inte står i Socialstyrelsens rekommendation.

Finns det risk också att ansvariga på äldreboenden skulle ha missförstått rekommendationen?
– Jag har svårt att tro att medicinskt utbildad personal skulle misstolka det. Syrgas är en hörnsten i behandling av covid, säger Thomas Lindén.

Hur sjukvården nu utvecklar sig vet inte Lindén. Han kan bara konstatera vad siffrorna hittills har sagt.
– I stort så är det en ökad överlevnad i sjukvården, säger Thomas Lindén.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel

* indicates required

Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll
  • JK november 23, 2020, 17:07

    ”Svensk sjukvård blir allt bättre på att behandla coronapatienter. Risken att dö har halverats, likaså behöver bara hälften så många intensivvård och respirator.
    Det visar nya data – från en studie som i det närmaste passerat obemärkt förbi.”
    Hmm, kanske har studien passerat obemärkt, men uppgifterna om mindre dödlighet nu i höst jämfört med i våras har funnits i media sedan en tid tillbaka, t ex:
    https://www.svd.se/ny-studie-minskad-risk-att-do-i-corona-i-sverige

    M a o, ingen nyhet längre…

    • Gunna Lindhe november 23, 2020, 19:13

      Hej JK, vilka andra media har du sett den här i? Mvh Gunnar

      • JK november 25, 2020, 17:17

        Hej Gunnar
        Minns inte tyvärr, kan ha varit fler än SvD, men kan inte bekräfta detta.
        M v h
        JK

    • Emanuel Karlsten november 23, 2020, 19:58

      Hej, en tt-text har gått ut om uppgifterna fram till juni. Det är också vad texten i SvD berör.

  • Arne november 23, 2020, 19:55

    Intressant att du tar upp detta,

    Pessitimisten skulle säja att belastningen på vården också sjönk dramatiskt mellan mars och juni vilket i början ledde till hög belastning på personal och sjukare patienter pga striktare krav för vilka som får läggas in och vilka som får intensivvård. Detta tas också upp i studien:

    Second, the high load of new admissions and of patients in hospital care for covid-19 in March and April (fig 2) may have contributed to the high initial mortality. This notion is supported by the result from healthcare region Stockholm-Gotland, which had the highest number of new covid-19 admissions/population in March-April (table E4) and also the clearest decline in mortality (fig E6).

    Third, the decline in mortality may have been due to a change in the selection of covid-19 patients for hospital care. Among hospitalised covid-19 patients in the present study, the proportion admitted to ICU and receiving invasive mechanical ventilation decreased substantially over time (fig 6). In addition, the proportion of patients without comorbidity (CCI zero) increased significantly over time. These aspects indicate that the overall hospitalised covid-19 population was gradually less severely ill. This explanation is supported by an Italian study of covid-19 patients diagnosed in the emergency department between March and May, showing that the SARS-CoV-2 viral load in the upper respiratory tract gradually decreased and the proportion of patients requiring ICU care decreased over time.27

    Resultaten är antagligen en blandning av förbättrade metoder (som kommer hjälpa även om belastningen blir hög igen) och det sjunkande behovet mars till juni (som inte kommer vara till hjälp vid en hård andra våg)

  • Kurt november 24, 2020, 00:18

    Det känns bra att man nu börjar förstå covid-19 lite grann. Men det återstår nog mycket innan man verkligen förstår sjukdomen. Det är naturligtvis bra att man kan minska dödligheten, men det stora problemet för samhället och de drabbade kommer nog vara långtidseffekter. Det är redan många som är drabbade.

    En sak som har kommit bort är tarmslemhinnans roll i sjukdomen. Så långt som jag har förstått är tarmslemhinnan med svagt immunförsvar en bra plats för SARS-Cov-2 liksom det var för tidigare SARS-Cov-1. Att man kan spåra virus i avloppsvattnet beror väl på att det finns i avföring

    En teori är att långtidseffekter skulle kunna bero på att infektionen finns kvar i kroppen någonstans. Man kan tänka sig både tarmar, nerver och hjärnan. Kommer det då att synas något i de PCR-tester man gör?

  • Peter Hagland november 24, 2020, 22:37

    I ärlighetens namn är det här en mycket tragisk bild. Inga ’nya’ behandlings strategier av nämnvärda mått har tagits fram sedan mars. Inget av det som man började göra i maj var nytt, utan tydligt beskrivet av den kinesiska sjukvården i Wuhan (jag minns mycket tydligt en videokonferens mellan en kinesisk och en italiensk professor i februari/mars – italienare. Lyssnade inte). Det enda som siffrorna visar är att människor dog i onödan pga irrationella heroiska insatser. Orsaken var okunskap och oförmågan att adekvat reagera på silenthypoxia, ivrigt påeldat av en medial hysteri.

    Bra att studien kommer. Viktigt att dra korrekta slutsatser – och ta ansvar för det som gjordes/och inte gjordes.

  • Mattias november 25, 2020, 11:10

    Hur skulle man kunna utesluta att detta beror på säsongseffekten? Korrelerar såvitt jag kan se i princip perfekt med denna.

    • Emanuel Karlsten november 25, 2020, 11:35

      fram till oktober?

      • Mattias november 25, 2020, 12:51

        Det är ju vilt spekulerande här från min sida såklart. Men det tycks ju vara en kraftig säsongseffekt i spridningen, och som Arne skriver ovan kan det även vara det i allvarligheten i infektionen. Det skulle kunna stämma väl med grafernas fallande IVA-behov från mars fram till sommaren där det sen låg på en låg nivå, och nu igen typ i oktober börjar det gå upp mot vintersäsongens spridning och allvarlighetsgrad.

        • Arne november 25, 2020, 16:51

          Vill bara klargöra vad jag menade i mitt tidigare inlägg, när man läser Emanuels text (speciellt ingressen) och Svd text får man intrycket av att sjukvården i Sverige har förbättrats så mycket att risken att behöver IVA, respirator eller dö har halverats.

          Det stämmer nog till en liten del men det studien egentligen säjer är att av de som är inlagda på sjukhus så behöver hälften så många IVA, respirator eller dö men studien vet inte exakt varför det är så. En stor orsak till denna förändring är antagligen att när det var som värst (Mars och April) och ont om vårdplatser så fick bara de sjukaste plats på sjukhusen dvs den genomsnittlige patienten var sjukare och därför behövde en större andel av inneliggande patienterna IVA, respirator eller dö. Denna förklaring syns också i de texter jag citerade från studien (ovan).

          Man får vara försiktig när man använder uttrycket risk, för utveckligen innebär inte att t.ex. min risk att dö har halverats om jag skulle behöva läggas in för covid idag jämfört med mars med samma sjukdomsbild.

  • Mikael Rasmusson januari 15, 2021, 17:29

    Det är bra, men vi måste komma ihåg att fram till den 7:e september var det bara hälften (48%) av de avlidna som hade dött på sjukhus. Det gäller att få behandling (i tid).

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.