Ny coronastudie: Risken att dö på svenska sjukhus halverad på ett halvår

Svensk sjukvård blir allt bättre på att behandla coronapatienter. Risken att dö har halverats, likaså behöver bara hälften så många intensivvård och respirator.
Det visar nya data – från en studie som i det närmaste passerat obemärkt förbi.

– Jag tänkte att någon skulle höra av sig, men det har inte varit så mycket intresse, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, när jag når honom på telefon.

Det har gått flera veckor sedan studien med den mycket positiva utvecklingen blev klar och Lindén är lite förvånad. Resultatet är ett styrkebesked för svensk sjukvård och all dess personal. I slutet på oktober skickade Lindén, tillsammans med arbetsgrupp på sju kollegor från svenska myndigheter, in en preprint till en ansedd tidskrift. Lindén nämnde också granskningen på en myndighetsgemensam pressträff, men det blev inte så mycket mer med det. Trots att siffrorna var betydande. Studien har ännu inte blivit publicerad, men gruppen har fortsatt samköra register från SCB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Intensivvårdsregistret. Och trenden håller i sig. I ett nytt faktablad, publicerat förra veckan, har de hunnit göra jämförelser fram till oktober i år. Resultatet är en fortsatt enorm förbättring, nästan rakt över. Sedan mars har nu en halvering skett av den andel som dör efter att ha lagts in på sjukhus med covid-19.

I den nya körningen kan man också se att även andelen som behöver intensivvård (IVA) minskat dramatiskt. I mars stod IVA för 19,5 procent av alla sjukvårdsinlagda. I oktober är den siffran nere i 9,5 procent. Och ännu bättre: Andelen intensivvårdade som behövde respirator har gått från 86 procent i mars, till 46 procent i oktober.

Enligt Thomas Lindén handlar det om att sjukvården med tiden lärt sig allt mer.
– Den stora skillnaden tror jag är att man förstå värdet av proppförebyggande behandling. När man förstod att många fick proppar i inre organ, som lever och njure, kunde man behandla med proppförebyggande medel.

Det handlar också om hanteringen av patienter. Att man lärt sig oftare lägga dem i bukläge, på mage, för att förbättra syreupptagningen. I andra fall att använda syrgas och bättre mediciner. Proppförebyggande behandling, men även kortison har varit särskilt viktigt. Allt detta har gjort att färre patienter behövt intensivvård. Och när man väl har behövt den, har det funnits fler alternativ innan man använt respirator – en åtgärd som är mycket fysiskt utmanande.

Utveckligen går också att spåra i Folkhälsomyndighetens rapporter som visar att Sverige nu har fler 80-åringar än någonsin på intensivvården. När intensivvården med covid-19 nu inte kräver ”invasiv respiratorvård”, blir det lättare att behandla även äldre, mer sköra patienter.

Det är inget Thomas Lindén vill eller kan kommentera, däremot påpekar han att det har funnits flera missförstånd gällande hur äldre covid-sjuka har behandlats. Det handlar om en skillnad mellan palliativ vård och vård i livets slutskede.

– Om död är oundviklig inom några dagar har syrgas ingen effekt, då hjälper istället morfin. Men vissa i debatten har läst slarvigt och tolkat det som att man inte ska ge syrgas alls på äldreboende. Man har argumenterat för nåt som inte står i Socialstyrelsens rekommendation.

Finns det risk också att ansvariga på äldreboenden skulle ha missförstått rekommendationen?
– Jag har svårt att tro att medicinskt utbildad personal skulle misstolka det. Syrgas är en hörnsten i behandling av covid, säger Thomas Lindén.

Hur sjukvården nu utvecklar sig vet inte Lindén. Han kan bara konstatera vad siffrorna hittills har sagt.
– I stort så är det en ökad överlevnad i sjukvården, säger Thomas Lindén.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.