Stunden har kommit: Idag var det billigare att köra på bensin än på el. Priserna är nu enorma – men varför? Här är en genomgång om varför vi är på väg upp mot rekordhöga nivåer vintern 2021-2022.
Jag har en bil som kan ladda 13 kwh och då kan jag köra 5 mil. Just nu kostar elen 6,46kr per kwh.
Per mil blir det 17 kr.
Bensinen kostar också 17 kr, men bilen drar max 0,8l/mil.
Det innebär att det alltså nu är mer kostnadseffektivt för mig att köra på bensin än att ladda bilen.
Jag behöver såklart inte ladda bilen just nu och om jag bara väntar en timme så är det billigare att ladda än tanka bilen igen, men det är inte poängen. Särskilt inte med den här texten. Poängen är att det nog är svårbegripligt för de flesta hur vi har kunnat hamna här.
Varför är elpriset så högt?
Sverige har en elförsörjning som i huvudsak bygger på vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Och i år har det varit ett udda år. En torr sommar ledde till torra sjöar och att vattnet sinat vid vattenkraftverken och därmed inte ger samma effekt.
Vi har också nyligen stängt två kärnkraftsreaktorer (av ekonomiska skäl) och vårt elkraftnätverk – det som skickar runt elen i Sverige – är sedan en tid inte korrekt dimensionerat. Därför har det blivit svårt att skicka ned el till södra Sverige från norra Sverige, där vattenkraften finns.
Som inte det vore nog har Danmark klagat till EU om att Sverige prioriterar sig själva och ger dyrare elpriser till andra länder. Varpå Sverige delades in i områden där priset på el blev dyrare för de som inte har egen elproduktion. I södra Sverige finns nästan ingen elproduktion.
Allt detta innebär att vi i södra Sverige får högre priser och behöver ibland också komplettera med inköp från norra Europa, där priset på el är mycket högre än i Sverige (och där också fossila bränslen oftare används.
Kapacitet finns – men inte samtidigt
Till sist är problemet inte så mycket vår kapacitet som effekten. Det vill säga: Alla vill ha elen samtidigt. Om vi hade kunnat ha lokala batterier som laddade på natten kunde elen skickas ut jämnt på hela dygnet och då räcka till. Men inte heller ett sådant system är på plats.
Så därför sitter vi här.
Med en fullkomligt bisarr situation.
Där det är billigare att använda bensin än el för att köra bilen.
Innan nån kommenterar att stamnätet bör byggas ut snarast; det kommer inte leda till nämnvärt lägre priser i södra Sverige. Det blir ingen köldknäpp i svealand utan att det samtidigt är det i norrland. Som förbrukare är vi i allt väsentligt en enhet. Just nu finns det ofta produktionsöverskott i Norrland, men med aviserade satsningar på elintensiv industri kommer det inte vara fallet längre. Istället får vi en alltmer integrerad europeisk marknad, där priserna i norrland stiger och närmar sig tysk och polsk kolkraft. Utan kärnkraft är södra sveriges elpriser intimt kopplade till elpriserna i kontinentaleuropa; norrlands el kommer att bli dyrare, götalands el blir inte billigare..
Detta är den logiska följden av den fria elmarnaden i EU. Något som gynnar de Svenska elproducenterna och de flesta övriga EU länder, men som väntat totalt missgynnar de Svenska el konsumenterna.
Hej Emanuel,
Det är mycket värre än så, elen kostar inte 6,46 för dig som konsument eftersom detta är priset per kWh exklusive skatter, i själva verket betalar du ca 15 kr per kWh (inkl energiskatt samt momsskatter) Priset per mil blir därför 30-40 kr.
Orsakerna till detta är väldigt, väldigt många, en spindelväv av händelser som felinvesteringar, t ex skrotning av väl fungerade kärnkraft, otaliga statliga och överstatliga bestämmelser och galenskap.
Vi har t ex satsat enorma miljarder skattepengar i stöd till gamla ”nyupptäckta” värdelösa och mycket dyra energikällor som ”väderkvarnar och solstrålar”, under hela 2000-talet.
Förutom alla direkta och indirekta skattestöd har vi infört koldioxidskatter, utsläppscertifikat, malus- bonussystem etc. Spindelväven av regler och förordningar är numera ogenomtränglig. Jag prenumererar på information om energikällor och ”hållbarhet”, varje dag kommer ca ett dussin nya beslut – obs ett dussin – i smått och stort, enbart inom Sverige/EU.
Inom flera länder i EU har man tvingats att betala ut extra bidrag till sämre bemedlade familjer som nu tvingas välja mellan svält och/eller att frysa ihjäl, det är ju inte bara energin som blivit dyrare för dem.
Alla företag, lantbruk m fl drabbas ständigt av enorma fördyringar, vilket innebär att mat och livsnödvändigheter, förutom det egna energibehovet, blivit och blir dyrare och dyrare.
Det allra värsta är att EU och den globala byråkratapparaten numera inte går att stoppa, inom några få år kommer vi alla drabbas mycket, mycket värre än idag. Passa på och njut av livet så mycket ni hinner med.
De är således inte bara överdrifterna rörande covid vi har och kommer att drabbas av, ovanpå detta är vi blixtsnabbt på väg in i något som kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för alla människor i världen.
”med inköp från norra Europa” – läser jag som att Sverige inte är en del av norra Europa, men det kanske bara är jag?
Tänkte du på länderna söder om Östersjön eller bara generellt andra länder i norra Europa?
Eftersom den som köper in är Sverige så utgick jag från att det var underförstått att vi inte köper av oss själva?
Javisst, men det var nog i kombination med övriga delen av meningen jag fick intrycket av att det var den gamla klassiska formuleringen om Europa som något utanför Sverige (dvs, klassiska formuleringar som ”Nere i Europa” osv). Men det är nog i så fall bara något jag personligen lätt hakar upp mig på.
Kärnreaktorer stängdes ”av ekonomiska skäl” ja, men anledningen att dessa ekonomiska skäl uppkom var politiken. Regeringen har medvetet medelst skatter och avgifter gjort det olönsamt med kärnkraft för att få reaktorerna att läggas ned självmant. Romson har uttalat denna ambition upprepade gånger.
Precis! Och nackdelarna med den förda politiken mot kärnkraft är fler. Tex så hade nu teknologi löst problemet med tex befintlig restprodukter och avfall.
Det hela är så hjärndött att man baxnar.
Ny* inte nu
Hej Emanuel.
På natten finns det överskott på el skriver du, då har jag en fråga.
Vet du om man pumpar upp vatten i magasinen med överskotts el. Vatten som sedn kan producera el igen.
På Madiera finns ett sådant litet vattenkraftverk.
Nats Birgersson, Bromma,
Bra fråga, jag vet tyvärr inte det.
Det finns/fanns några enstaka pumpkraftverk i Sverige. Såvitt jag uppfattat har det dock inte varit särskilt lönsamt tidigare (vinsten av att kunna pumpa upp var lägre än kostnaden att pumpa) så för några decennier sedan konverterades någon/några av dessa till vanliga vattenkraftverk (för att få högre effektivitetet som vattenkraftverk).
Här verkar finnas en hygglig sammanfattning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Pumpkraftverk
Hej Kristoffer,
Viss kan man lagra energi, den enda hyfsat ekonomiska energilagringen är vattenkraft och de fördämningar dessa omfattar.
Nu för tiden är det populärt med många fantasier om energilagring och ”nya energikällor”.
Stater runt om i världen satsar enorma mängder av människors skattepengar på Kejsarens Nya Kläder, detta blir tyvärr alltid dyrt och dåligt.
Jag har skrivit ett litet ironiskt stycke om detta:
Två gubbar på 1800-talet, Peter och Kalle, sammanfattar dagens ”energielände”:
P: Vi startar ett energibolag, energi är framtiden.
K: Vilken bra idé.
P: Vi bygger väderkvarnar.
K: Men detta är ju den sämsta och extremt dyraste energikälla som finns eftersom det nu finns bra ångmaskiner.
P: Det spelar ingen roll, det finns tillräckligt många ”nyttiga idioter” som vi kan grundlura.
K: Ja, det är ju sant.
K: Men vi får problem, väderkvarnar producerar ju bara energi när det blåser.
P: Enkelt att lösa, vi bygger också stora vattenpumpar som med hälften av energin från väderkvarnarna, när det blåser, pumpar upp vatten till höga höjder.
K: Ja, detta är ju en idé, men med hälften så mycket direkt energi ökar ju energipriset till det dubbla när det blåser, det blir ju också mycket stora energiförluster när vi skall pumpa upp vattnet.
K: Vi måste ju också bygga dammluckor och ett vattenkvarnhjul som producerar energi när vi släpper ut vattnet, som också ger stora energiförluster?
P: Självklart, men om vi kallar detta vårt ”framtida gröna energisystem” är det säkert ändå många ”nyttiga idioter” som tror på oss och vill satsa pengar.
K: Men hur många ”nyttiga idioter” finns det som tycker att det är bättre att bygga tre dyra och ineffektiva system, som förorsakar enorma energiförluster, i stället för att använda en enda liten billig effektiv ångmaskin som ger 10 ggr så mycket energi, till en 10-del av priset?
P: Jag tänkte inte på det, förlåt.
K: Självklart, och vi hann ju inte starta denna galenskap eftersom vi till slut använde en liten aning sunt förnuft.
Epilog:
Något hundratal år senare kommer det ”gröna” människor, som inte tycks ha lärt eller förstått, som nu börjar bygga väderkvarnar och energi-lager.
Sanningen är att vindkraft, solenergi, biodrivmedel och vätgas är mycket dåliga energikällor eftersom dessa är mycket dyra, ger ofta enorm miljöförstöring och minskar inte utsläppen.
Problemet är tidsandan och bristande kunskap, alla ”goda” människor vill följa strömmen och Greta, vad kan vara bättre än naturromantisk vind, sol och vatten.
EU har nu varit tvungen att t ex klassa gas som ”hållbar” trots att den släpper ut 80 % av den koldioxid som olja släpper ut, utan fossila bränslen skulle vår värld slockna.
Så småningom kommer dagens hysteri rörande nämnda energikällor försvinna.
Det som däremot inte försvinner är alla våra ingenjörers ständiga förfining av teknik med förbättringar om några procent varje år.
Hej Claes,
Vet inte vad ditt svar har med min kommentar att göra (den behandlade enbart en sammanfattning av pumpkraftens nuvarande status). Men eftersom du vänder dig till mig:
Din ”ångmaskin”, är det en koldriven sådan? Eller kärnkraft?
Är det allt grönt du vänder dig emot eller bara vissa delar?
För när det gäller kostnad så är det inte helt uppenbart vad som är dyrt och vad som är billigt.
Det beror nämligen på hur mycket av dolda kostnader man räknar in i respektive kraftslag.
Att sol och vind skulle vara _mycket_ dyra är gammal kunskap. De har båda sjunkit kraftigt i pris under senaste decennierna. Särskilt solceller har haft en mycket snabb kostnadsminskning.
Vet inte om du hört, men solceller har alltså gått ner till priser som gör att de är billigaste kraftverken att investera i på flera soliga platser i världen. (Sverige är dock tyvärr ett av de länder som är mest suboptimalt för solceller). Exakt när de blir/blivit det beror även på hur stor andel kolkraften måste betala för hälso- och miljöeffekterna av sina utsläpp.
Dock så återstår tyvärr en bit för att få en kombinerad lagring (tex batteri för att täck upp nätterna) och solcell ner på samma nivå.
Så, de är inte längre mycket dyra utan bara dyra – men relativt attraktiva när övriga kraftslag får stå för sina miljö- och hälsoeffekter. Än så länge dock främst attraktiva som komplement till tex kompenserande vattenkraft.
Men, är det energisystemet i Sverige eller generellt i världen du åsyftar? Potentiella lösningar varierar nämligen mellan olika länder.
Hej Kristoffer,
Du verkar kunna ännu mindre om klimat- och energikällor än vad du kan om covid.
Vi som är proffs (det finns få) ser att de flesta charlataner inte ens förstår skillnaden mellan produktionskostnad och marknadspris.
Börja med det enklaste att visa att du förstår detta, ge mig några pedagogiska exempel?
Skulle du kunna detta är jag beredd att fortsätta kommunicera, om inte är detta meningslöst.
En annan busenkel fråga många procent stod solenergi samt vindenergi för av världens totala energiproduktion under 2020?
Hur mycket har världen satsat av våra skattepengar direkt och indirekt till sol- och vindenergi utveckling och produktionsstöd under 2000-talet, ax till limpa, inkl elledningar, vägar och markutrymmen?
Hur stora arealer omfattar den kolsänka som vind- och solenergi eliminerat totalt och hur mycket innebär detta i totalt ökade utsläpp.
Detta är extremt enkla frågor, men klarar du dessa kan jag gå vidare i nästa steg på väg mot steg 100.
En liten extra fråga överväger och kommer EU ta beslut att godkänna fossilt bränsle som ”hållbart”, hur mycket släpper detta ut per kWh?
Hm, det låter som att du lyssnat på ungefär lika trovärdiga källor kring energifrågor som kring Covid.
Jag saknar för övrigt svar på mina frågor jag ställde tidigare.
Energistatistik hämtas lämpligen från iea.org. Tyvärr har den en viss eftersläpning, särskilt sammanställningen för världen som ofta ligger 2-3 år bakåt i tiden (det tar tid att samla ihop statistiken från världens länder). För respektive land så finns det statistik både på IEA men också lokala sidor. Även engelska wikipedia har ofta landsspecifik statistik uppdelat på olika energikällor.
Vind (och särskilt sol) är kraftigt expanderande energikällor så deras relevans som lösning på CO2 utsläppen kan inte enbart avgöras med hur mycket de än så länge bidrar till att generera elektricitet (vad som redan är installerat).
Däremot så behöver de byggas ut ytterligare några gånger snabbare per år (jämfört med nuvarande utbyggnadstakt) för att få en tillräckligt snabb minskning av framtida CO2-utsläpp.
Det finns en anledning till att kärnkraft lyfts som en lösning globalt för att få bukt med den accelererande mängden CO2 och därmed uppvärmningen av jorden. När du tittar på statistik på IEA, ta gärna och läs deras olika rapporter och prognoser också. En tyvärr ganska nedslående läsning om bristen på tillräckligt kraftiga åtgärder jämfört med behovet, men nyttigt för att få en bra bild av energiläget i världen.
Det har satsats mycket pengar på vind- och solenergi i början, så det än så länge installerade har haft en relativt hög kostnad. Vilket är medvetet – för att få ned priset framöver genom att få upp skalan och pengar till förbättrande innovationer. Exakt hur mycket som satsats beror på sammanställning (vad ska räknas med). I och med att nyttan främst ligger framåt iom lägre kostnader för nyutbyggnad så kan det nu se högt ut per installerad enhet i dagsläget men att det framöver blir allt lägre. Du som företagare kan nog relatera till investeringskostnad (det stöd sol- och vindkraft fått) och avskrivningar mot nyttan framöver respektive att marginalkostnaderna inte längre är särskilt höga (vad det kostar att bygga ett till vindkraftverk). Kostnaden är dessutom mycket viktigt att jämföra med vad tex kolkraft kostat samhället i form av lokala miljö- och hälsokostnader och framtida kostnader från klimatförändringar.
Är det kolsänkor globalt eller lokalt? Relevans? Inget kraftslag är helt utan utsläpp/nackdelar, men det är stora skillnadar i hur mycket de påverkar miljön. Eller är det så att du förespråkar kraftiga energieffektiviseringar så att vi gör av med så lite energi som möjligt?
Men, energi är ett gigantiskt diskussionsområde, ännu större än pandemiåtgärder. Vilken del är det du tänkte på? Mina frågor i föregående inlägg var för försöka bena ner till vilket område du har åsikter kring och ville diskutera.
Kristoffer,
Du tycks ha mycket begränsade kunskaper om klimat- och energikällor.
IEA är t ex en liten politisk förening som inte är särskilt trovärdig, ett fåtal länder stödjer IEA.
Vill du lära dig lite mer övergripande om klimat- och energikällor kan du t ex kolla http://www.klimathotet.se samt http://www.klimathotet.com
Du vet väl att under 2020 stod fossil energi för närmare 86 % av all energi vi behöver för att överleva och vid- och solenergi för negligerbara 1,6 %, trots att världen satsat runt 100 000 miljarder under 2000-talet för att stödja dessa ”energikällor”, väderkvarnar och solstrålar.
Nu har man kört igång vätgas, vad kan du om vätgas?
Vätgas, framför allt vätgas i symbios med vindkraft/solenergi, är det i särklass sämsta energialternativ man kan finna.
Jag har under årtal upprepade ggr visat detta, 11 maj 2021 kan man t o m läsa att nya Scania-chefen har tagit till sig och konfirmerar denna enkla sanning:
https://www.dn.se/ekonomi/hallbara-fordon-huvudfokus-for-ny-scania-vd/
Citat Scanias VD:
”Energiförlusten av att först göra vätgas och sedan göra om vätgas till elenergi på fordonet är väldigt stora, vilket de inte är vid batteridrift, säger Christian Levin, och förklarar”:
”Tittar man från elproduktionen fram till fordonets framdrift är det ungefär 75 procent som är användbar i ett elfordon men det är bara 25 procent som är användbart i ett vätgasfordon. Det är väl inte så många som vet det men så är det.”
Detta säger han tros att hans kompis, Scanias tidigare vd Henrik Henriksson nu blir vd på vätgasbolaget H2 Green Steel
Förutom detta, en kuggfråga på grundskolenivå:
Om man börjar använda en enorm mängd vindkraftenergi när det blåser mycket, för omvandling till vätgas, när marknadspriset t ex är 10 öre per kWh, kommer då marknadspriset öka rejält för alla konsumenter?
OBS. Marknadspris och produktionskostnad är två vitt skilda begrepp.
Dessutom, om Hybrisliknande projekt, batterifabriker m fl, som kräver enorma mängder el startas upp, kommer naturligtvis även konkurrensen mellan dessa megastora industrier innebära att vindkraftkostnaderna/elpriserna stiger rejält, även när det blåser mycket.
Att bygga vindkraftverk, vätgasfabriker/lager, batterier innebär minst 10 ggr högre elpriser och en väsentlig ökning av koldioxidutsläpp jämfört med fossil energi, per tillgodogjord kWh.
Vindkraftverk med energilagring kan m a o liknas vid ”dårarnas paradis”.
Så här introducerades t ex Hybrit – vätgas projektet:
Ny Teknik frågar (2017-11-14): ”Hur ska ni kunna göra vätgas billigare än kol?”
Svar: ”Tanken är att det ska ske om 20–30 år. Då blir koldioxiden dyrare att släppa ut, säger Görnerup”, dåvarande chef för detta miljard – ”forskningsprojekt”.
Hybrit hoppas på att kunna framställa 1 kg järnsvamp (råvaran till stål) genom att använda 4 kWh el per kilo järnsvamp via vätgasreduktion, H2O (Bygge av fabrik 10 miljarder kr samt övrig drift och senare skrotning icke medräknad.)
Projektets forskare sitter och väntar på att utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, via skatter, certifikat m fl, skall bli ”dyrare” än vätgas, kanske 2050?
Ingen vet vilka innovationer, patent och/eller hypotetiska forskningsrön ligger bakom detta projekt?
Förutom att man kraftfullt måste öka koldioxidskatter och koldioxid-certifikat, som givetvis skattebetalarna måste betala via mycket dyrare energi, har EU beslutat att använda närmare 5000 miljarder av skattebetalarnas pengar för vätgas. (Lika mycket som alla människor och företag i Sverige producerar/omsätter under ett år, så mycket pengar samlar många gamar.)
Sannolikt kommer EU:s länder på olika sätt också att satsa ungefär lika ofantlig summa av skattebetalarnas pengar.
1 kg vätgas innehåller 33 kWh men kostar mer än dubbelt så mycket energi, ca 80 kWh att framställa via t ex dyra elektrolysörer, inkl att komprimera/kyla, lagra, transportera, stora läckage mm. Samt 9 kg absolut rent vatten, (Vid användning som bränslecell ytterligare stora förluster)
Detta innebär att vätgas inte är en energikälla utan en mycket otäck energikonsument.
Att använda vätgas i större skala är lika dumt som att växla en 100-lapp och bara få 40 kr tillbaka, om och om igen, samtidigt som utsläppen ökar mångdubbelt, jämfört med t ex olja, räknat per nyttiggjord energi i kWh.
Trots över hundra år av forskning, försök att krossa naturlagarna har man givetvis inte lyckats.
Det finns inte och kommer inte att finnas någon teknik, ”alkemi”, som slår sönder naturlagarna.
Vätgas är m a o oerhört explosivt, även när det handlar om världens ekonomi och utsläpp.
Dagens Nyheter jublar:
Mariestad har öppnat en vätgasmack för drift av sina 14 vätgasbilar, driften av dessa bilar kostar enl uppgift skattebetalarna minst 215 000 kr per år – per bil – varje år, bränslekostnad/vätgas:
200 kr/mil!
Claes, jag tycker det är skrämmande hur du värderar olika källors trovärdighet. Där hemsnickrade teorier (byggda på irrelevanta eller rent av felaktiga detaljer) skulle vara ens i närheten av till exempel generell och allmän statistik respektive analyser från en samarbetsorganisation för de flesta av världens större länder/ekonomier för effektivare energihantering.
Men tyvärr är verkligheten skrämmande, satsningar på att få ner koldioxidutsläppen är tyvärr långt ifrån vad som behövs för att undvika en mycket kraftig förändring av jordens klimat. Sol- och vindkraft skulle behöva en fortsatt ökad utbyggnadstakt, och i kombination med dessa för att få tillräckligt snabb minskning av utsläpp: Att kärnkraft sedan länge har lyfts som en nödvändig del för att klara klimatmålen samt behov av energianvändningseffektiviseringar. Tyvärr blir det (särskilt i början) stora kostnader (stöd) för alternativa energikällor i och med den ofta bristande debiteringen av miljökostnade (tex koldioxidutsläppen) från fossilkällorna. Först nu (i Europa, men inte i världen generellt) börjar det närma sig att utsläpp av koldioxid åtminstone inte kostar flera storleksordningar mindre än vad det kostar att återställa utsläppen.
Som jag nämnde tidigare är energidiskutioner ett mycket stort ämne så vilken del ville du egentligen diskutera?
Samtidigt som elkonsumenterna betalar extremt höga priser för elen gör producenterna enorma vinster: De tre stora (Fortum, E.On och Vattenfall) gjorde 2021 sammanlagt ett resultat på ca 140 miljarder kr. Uppenbarligen betalar konsumenterna enorma överpriser. Hur kommer det sig? Det beror på ”marknaden”, som i fallet med elhandel ger extrema resultat. Den allra största delen av elen produceras billigt i leverantörernas fasta anläggningar. Men när efterfrågan överstiger denna basproduktion, köper producenterna mer än gärna in väldigt dyr el från andra producenter (främst gaseldade kraftverk). Markandsfunktionerna innebär nämligen att ALLA kilowattimmar prissätts till kostnaden för den dyraste (marginalkostnaden). På normala marknader, där kunden inte sitter i en rävsax (genom avtal och behov som är svåra att minska och förutse) utan fritt kan välja mellan producenter, och där skillnaden mellan den genomsnittliga produktionskostnaden och marginalkostnaden inte är hårresande stor, uppstår inte dessa verkningar. Men på elmarknaden råder alltså inte normala villkor. (Exempelvis kan ju en bilköpare kolla runt och hitta den som erbjuder lägsta priset – elkonsumenten sitter däremot fast i gällande avtal. Konkurrensen är alltså i stort sett obefintlig.)
Det är detta som är huvudproblemet: den ”fria” marknaden (fri för producenterna). Sedan kan man i evighet tjata om utebliven kärnkraft (producenterna är inte dummare än att de insåg att nedlagd kärnkraft inte bara skulle bespara dem underhålls- och upprustningskostnader utan också leda till att marginalpriserna skulle stiga, vilket alltså ger höga priser även för deras lågkostnadsel) och höga skatter. (De höga skatterna går åtminstone till den offentliga sektorn, vilket inte elproducenternas extrema vinster gör).
Därtill kommer monopolsituationerna vad gäller elnäten, där storägarna (distributörerna) tar ut höga priser bl.a. för att – tvärt emot all normal ekonomi – *i förväg* ta ut investeringskostnader av sina kunder (men dessutom anse sig har råd att ge aktieägarna rejäla utdelningar).
Det är alltså främst den s.k. marknadsekonomin som leder till att elkonsumenterna betalar enorma överpriser till både elproducenter och distributörer.
Hej Mats,
En ganska bra analys, bortsett ifrån att ”marknadsekonomin” inte är fri, den är stenhårt styrd av politiska beslut och ”regler”.
Om du är intresserad av vad som kommer att hända inom några få år, inte p g a ”marknadsekonomi” utan p g a politiska beslut tycker jag att du kall läsa nedan analys.
Före 2025 kommer vi nog uppnå klimataktivisternas önskedröm, ett iskallt Europa för alla, förutom de mest förmögna som kommer att kunna köpa energi.
”Klimathotet” är det minsta hot vi är utsatta för, Rockström, Greta och andra charlataner är de som inom ett par år kommer tt förstöra framtiden för oss och våra barn.
KATASTROFEN TYSKLAND LÄR VÄRLDEN(SVERIGE) LÄXAN OM ATT T EX LÄGGA NER KÄRNKRAFTVERK OCH SATSA PÅ VIND, SOL, BIODRIVMEDEL OCH VÄTGAS:
https://www.tn.se/naringsliv/experten-tysklands-elsystem-nara-kollaps-sa-paverkas-sverige/
2021 stod kärnkraft för 13,8 procent av den tyska elproduktionen, kol för 29,7 procent, vindkraft för 23 procent och solenergi för 9,9 procent.
(Tro för den skull inte att det är billigare med havsbaserad vind, den är mycket, mycket dyrare, men givetvis en aning stabilare)
Miljöpartiet 2014, order till Vattenfall:
https://www.dagensps.se/it-innovation/tig-eller-avga-mp-hotar-sparka-vattenfalls-vd/?fbclid=IwAR1heAWLCCcX8BiYBKeKLIYc9pXZgA1mH7cdRMGRAsWVZbg_OYdSnXQYCYY