En allt större andel av Sveriges befolkning har bekräftade antikroppar mot covid-19. Måste de då fortfarande följa råden?
Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att man får göra en ”individuell riskbedömning” – men andra experter uppmanar till försiktighet.
Hittills finns bara ett bekräftat fall i Sverige som fått covid-19 två gånger. Personen fick mildare symptom andra gången, vilket är i linje med det förväntade. Samtidigt utreds i Sverige över 150 andra fall av återinfektion.
Folkhälsomyndigheten har inte gått ut med några allmänna råd i frågan. Detta trots att man under sommaren lovade återkomma med sådana, just för att anhöriga med antikroppar enklare skulle kunna träffa äldre släktingar i riskgrupp. Men några råd kom inte. I en intervju med denna blogg berättar nu Statsepidemiolog Anders Tegnell att frågan har diskuterats mycket på Folkhälsomyndigheten, men att det är komplicerat.
– Dels är det ju inte alla som får antikroppar, vilket på sitt sätt är ett eget problem. Dels har det en tendens att öka ojämlikheten när det inte är gratis att testa sig [för antikroppar, reds anm] i alla regioner. Det gör att vi tycker att frågan blir svår att hantera, säger Anders Tegnell.
Utöver det finns ett problematiskt signalvärde i om vissa grupper skulle ges ett fripass i samhället. Inga andra länder i världen har andra regler för personer med antikroppar, enligt Tegnell.
– Så vi landade nog i slutändan att vi tyckte att riskerna här var högre än de eventuella vinsterna.
Under hösten har Folkhälsomyndigheten också tagit bort de särskilda råden för riskgrupper och personer över 70 år. Det strategiskiftet har också varit en anledning till att inte längre ge individuella råd. Precis som de 70+ nu får göra egna riskbedömningar, får även den med antikroppar göra det.
– I bakgrunden har vi tänkt att i de egna riskbedömningar man gör så får man lägga in faktorn om man själv eller någon i ens omgivning har antikroppar, säger Anders Tegnell.
Så om man nu ska göra en riskbedömning – hur stor är risken att man smittar eller kan återinsjukna?
– Risken är väldigt liten, rent teoretiskt skulle man kunna ha det på handen och sedan smitta om man råkar träffa någon annan med en gång efteråt. men den är ju väldigt teoretiskt.
Tegnell får till viss del stöd av Marcus Buggert, lektor på Karolinska som just nu leder en grupp som forskar om just immunitet och covid-19. Han varnar för hur lite man än så länge vet i frågan. De studier som finns är gjorda på andra coronavirus, alltså de mer ofarliga sorterna som ger förkylning. De visar att immuniteten kan klinga av och antikroppar minska ett år efter infektion. Och då kan man plötsligt börja smitta andra igen.
– Jag håller med Tegnell att det är mindre risk att smittas, men i och med att vi börjar närma oss tidsaspekten på ett år – där vi tror att starka immuniteten med antirkroppar minskar – tycker jag man ska vara försiktig. Det är bättre att inte chansa.
Men Buggerts kanske viktigaste argument till försiktighet är trängseln ett slags immunitetspass skapar. Just nu har flera hundra tusen svenska antikroppar. Om alla ger sig ut och lever som vanligt ökar det riskerna för andra.
– Indirekt kan det det leda till trängsel som gör att den som inte är smittad hamnar närmare någon som är smittad. Så mitt råd är att ta det försiktigt, säger Marcus Buggert.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Bild på Anders Tegnell: Frankie Fouganthin, CC-BY-SA
Undrar hur många i varje årsgrupp som fått vård och överlevt,dom flesta som dör nu har ju inte fått den bästa vården(legat på IVA).