Nej, jag är inte i #oslo – jag är hemma oskadd och citerar andra

Min syster ringer plötsligt helt uppjagad, rädd och skakad.

Någon kompis till henne har följt Svenska dagbladets liverapportering från Oslo där det står att jag har varit i skottdrama och hoppat i vattnet.

Flera andra hör av sig också.

Nej, jag är hemma. Förvisso skakad och helt besatt att följa varje del av uppdateringarna som sker runt Oslo och Utöy, men helt oskadd.

Upprinnelsen till missförståndet är följande artikeltext:

Svenska dagbladet har helt enkelt tagit mitt citat från Ali Esbati, som faktiskt befann sig på Utöy vid skottlossningen, och gjort dem till mina. Hur originaltweeten såg ut? Såhär:

Obehagligt, korkat och fantastiskt onödigt. Och såklart också ytterligare en illustration över att medier alltid måste prioritera rätt före snabbt.

Det här är inte ok.

Uppdaterat: Nu har någon även kontaktat min mor. Som tur är har jag haft kontakt med henne under kvällen så hon är inte så orolig, men vidarebefordrar ändå hela det SMS som en anonym person har skickat till henne. Där står det att ”vi känner inte varandra” men att hon läst att jag varit på Utöy och vädjat till allmänheten att kontakta min mor för att berätta att jag är ok. Så därför har denna anonyma person googlat upp mig, sedan kollat upp vem som kan tänkas vara min mor och hittat rätt för att sedan skriva ”Jag borde väl förklara mig, att jag lägger mig i eftersom jag inte känner er, men jag tänkte att ett lugnande besked gör väl ingen illa”
Det ger mig lite hopp om mänskligheten ändå, att det finns helt anonyma människor som gör så vackra saker.

Och min mor var evigt tacksam att vi hade hunnit ha kontakt med varandra under kvällen, så att hon slapp ”bli hysterisk under någon minut”.

Just nu ringde också en chef på SvD och bad om ursäkt. Jag godtog ursäkten.