≡ Menu

Antalet döda i Sverige under coronapandemin – jämfört med tidigare års dödlighet

Som denna blogg tidigare rapporterat har SCB jobbat på att snabbt ta fram färsk statistik över antalet döda i Sverige. Nu släpps den varje måndag.
Och från att först haft hög överdödlighet i Sverige, ligger vi sedan slutet på juli på en dödlighet som är under den förväntade.

(Read this story in English)

Hittills har det i Sverige funnits 5 808 bekräftade dödsfall med covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. Högsta noteringen är från 8 och 15 april, då 115 personer avled under respektive dag. Rapporteringen har en eftersläpning och fortfarande finns 5 dödsfall vars datum är märkt ”uppgift saknas” av Folkhälsomyndigheten.

Varje år dör runt 90 000 svenskar totalt, ungefär 250 personer om dagen. 2019 dog ovanligt få, 89 000. Inte sedan 1977 har det dött så få i Sverige, enligt SCB. Året innan, 2018, dog 92 000 och ovanligt många dog i influensa.

Antalet som dör beror också på hur stora årskullarna är. I Sverige var det relativt få som föddes på 20- och 30-talet, men desto fler som föddes på 40-talet. Vi lever också längre idag än vad vi gjorde för några år sedan och befolkningsmängden i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Det finns alltså flera skäl till varför det kan vara svårt att dra raka linjer över flera år.

SCB har valt ut de senaste fem åren och skapat ett snitt av hur många under denna perioden som dött per dag. Datan kan sedan jämföras med 2020, och utifrån det kan en så kallad överdödlighet konstateras.

Under vecka 15 uppmättes det högsta dödstalet i Sverige sedan millennieskiftet. Totalt 2 505 personer, 358 per dag, dog då. Inte sedan vecka 1, år 2000 har det dött så många i Sverige. Vecka 14 och 16 ligger på plats tre respektive fyra. April månad är också den totalt dödligaste i Sverige sedan 90-talet, med 10 458 dödsfall. Man får gå tillbaka till december 1993, då det dog 11 057 personer, för att hitta en högre siffra. Då var influensan ovanligt elakartad. Går man förbi den månaden, får man leta sig bak till 1918 och Spanska sjukan för att hitta en dödligare månad.

Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd. Och mätt i folkmängd finns flera månader som varit mer dödliga. Senast var i december år 2000, då det dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. Samtidigt finns flera anledningar att vara försiktig med jämförelser tillbaka i tiden. Läs gärna en mer djupgående genomgång av historisk statistik här.

Såhär ser den preliminära datan ut för antal döda i Sverige, per dag, jämfört med snittet (observera att de sista två veckorna kommer att justeras upp något).

Från att Sverige först har haft stor överdödlighet under pandemin har dödligheten under maj sjunkit för att till slut hamna på mer normala nivåer under juni. Från och med andra halvan av juni ser vi till och med underdödlighet, något som är förväntat efter en period av hög dödlighet i äldre åldersgrupper. Bortsett från vecka 28 och 32 har vi haft en liten ”underdödlighet” varje vecka sedan vecka 27.

Men att vi redan innan juli låg inom normala variationerna blir ännu tydligare om man tar in linjerna för dödligheten under samtliga fem år, 2015-2019, och jämför med 2020.

Enstaka regioner har varit hårt drabbade. I Stockholm ser vi hur antalet dödsfall legat en bra bit över snittet, men nu tagit sig ner till mer normala nivåer, och till och med underdödlighet. Nedanstående graf mäter antal rapporterade döda (preliminära siffror).

Andra län, som Västra götaland, har haft en annan kurva, men även de letar sig ner till underdödlighet.

Allt detta gör att vi har ett överskott av dödlighet, som nu, med en första tendens till underdödlighet, ska betas av – och som på sikt skulle kunna leda till att årets totalt antal döda blev betydligt lägre än vad våren hittills indikerat.

Den tidigare befolkningsstatistikern Åke Nilsson har tidigare förklarat hur till exempel tio tusen döda med covid-19 inte nödvändigtvis kommer innebära att det dör tio tusen mer i Sverige i år, än förväntat.

Varför det inte dör fler totalt, trots en så dödlig sjukdom, är komplicerat. Dels skulle man kunna se det som annars skulle ha dött av influensa, inte gör det nu. Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna, verkar till exempel fått effekt och att vinterkräksjukan – som i vissa fall leder till dödliga infektioner – stannade tidigare än vanligt i år.

Att vinterkräksjukan dog ut i mars skulle eventuellt kunna gett ett tidigt utslag på antal döda, men det skulle också kunna innebära att samma personer istället blivit smittade av covid-19. Det finns såklart också en risk att de som är magsjuka inte längre har sökt vård, men ett vanligt sätt att se hur utspridd influensan är, är att mäta antalet googlesökningar på ordet. I år ser vi att det minskat på ungefär samma tidiga sätt.

Samtidigt är det också rimligt att tänka att antalet som dött i trafiken eller av andra stressrelaterade sjukdomar minskat. Liksom det finns varningssignaler om att antalet som begått självmord ökat.

Vad som däremot inte framkommer i några jämförelser ovan är hur sjukvården ställt om och i vissa regioner gått upp i krisläge. Hade Sverige inte gjort det, hade dödstalen rimligtvis varit större. Det är också därför det är viktigt att platta kurvan, det vill säga hålla nere antalet allvarligt sjuka, så att sjukvården inte överbelastas.

Till sist. I statistiken är det som tidigare rapporterats också tydligt: De utrikesfödda är procentuellt sett drabbade mycket hårdare än inrikes födda – och där ser vi ännu ingen underdödlighet.

Har du fler perspektiv, eller saker som inte är med? Tipsa gärna!

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll
  • Berit Nordqvist april 6, 2020, 22:24

    Det står att influensan har stannat tidigare än vanligt. Ska det inte vara vinterkräksjukan som har stannat av tidigare än vanligt?

    • Emanuel Karlsten april 6, 2020, 22:37
      • Ola Reimer april 9, 2020, 09:30

        Hur kan du vara så säker på att vinterkräksjuka/influensa sjunkit så drastiskt? Och ännu viktigare hur kan fhm vara så säkra på det?
        Det skulle kunna påverka att människor inte uppsöker sjukvården i lika stor utsträckning (Influensasymptom? Stanna hemma) som tidigare och därmed blir statistiken missvisande.
        Den 7e april så konstaterar Agnes Wold att även allvarliga hjärtproblem har sjunkit och t.o.m att ”allt har sjunkit” i ett svar till Hanif Bali på twitter. Då drar hon slutsatsen att människor undviker att uppsöka sjukvården snarare än att tvärsäkert konstatera att svåra hjärtproblem försvunnit.

        • Emanuel Karlsten april 9, 2020, 09:31

          Nej, säker är väldigt svårt att vara, vilket jag hoppas hela texten andas.

          • Ola Reimer april 9, 2020, 19:35

            Intressant ändå att fhm kan visa upp två bilder på drastiskt sjunkande kurvor. En på influensa och en på vinterkräksjuka.
            Dessa kurvor hänvisar de till att det kan ses som ett tecken på att ”det vi gör fungerar”.
            Det kan lika gärna betyda att statistiken är klart missvisande pga att människor undviker att uppsöka sjukvården av naturliga skäl.
            Än mer intressant är att frågorna om bl.a detta inte ställs till myndigheten.
            Om jag skulle hålla en rapport på jobbet så skulle jag ha aktat mig för att ta med de två kurvorna när osäkerheten är så stor. Jag skulle definitivt inte ha tagit med de på en presskonferens med syftet att peka på att åtgärderna har effekt utan att nämna de uppenbara osäkerheterna.
            Men ställs det inga frågor om den typen av analyser så går det ju bra.

            • Ola Reimer april 10, 2020, 14:23

              Samma kurvor på influensa/vinterkräksjuka på dagens p:k.
              Ett tecken på att åtgärderna är framgångsrika upprepas.
              Inte ett ord om att människor inte uppsöker sjukvården med influensasymptom och att det kan röra sig om missvisande statistik.

          • Kalle april 11, 2020, 10:31

            Du menar statistik som denna från Svenska Intensivvårdsregistret
            https://portal.icuregswe.org/siri/report/veckovis

            • Ola Reimer april 12, 2020, 14:29

              Jag menar grafen som Agnes Wold redovisade på twitter den 5e april (som finns med i ovanstående artikel) och som FHM haft med på två presskonferenser.
              ”Antalet laboratorierapporterade fall” av influensa och vinterkräksjuka borde rimligtvis kunna sjunka av flera anledningar. Bland annat att människor inte uppsöker sjukvården med influensasymptom i samma utsträckning som tidigare år därför att det är just det vi fått lära oss i coronatider.
              Har du influensasymptom? Stanna hemma.
              Sedan den 5e april så har det även framkommit att fall med hjärtproblematik sjunkit och trycket på psykvården likaså.
              Det betyder inte att vi botat psykisk ohälsa eller hjärtproblem.
              Jag menar altså att när fhm pekar på kraftigt sjunkande labbrapporterade influensafall som ett tecken på att rekomenderade åtgärder för att minska smittspridning av covid19 fungerar kommer med ett stort mått av osäkerhet.
              Denna osäkerhet är de dock inte särskilt tydliga med.

            • Ola Reimer april 12, 2020, 14:59

              Jag menar dessutom att om fhm använder dessa osäkra grafer som ett verktyg för att se hur det går för oss så är det oroande. Speciellt när man tar del av t.ex Joacim Rocklövs moddelleringar för vart vi skulle kunna vara i början av maj månad.
              Därför hade det varit intressant med skarpare frågor till myndigheten.
              Hur skattar de vårdbehovet i början av maj ,givet att vi inte vidtar kraftigare åtgärder, jämfört med Rocklöv?
              Finns det några sådana uppskattningar överhuvudtaget?
              Vilket underlag har använts i dessa uppskattningar?
              Hur säkra är influensagraferna som ett mått på hur bra våra åtgärder fungerar?
              Det kan ju visa sig att de har svar på de frågorna och då kanske många frågetecken rätas ut.

            • En tanke april 15, 2020, 09:49

              Ett av sätten Sverige har haft för att se att magsjukesäsongen startat, är att se statistik på sökord från sökmotorer på nätet. De torde även kunna se nedgången på samma sätt, samt genom statistik från 1177.

        • Nils april 10, 2020, 08:18

          Tack för en klarsynt artikel. Hade Corona varit en enskild orsak till helt nya dödsfall skulle Corona döda hamna ovanpå övriga dödsfall i tabellerna. Dvs en total ökning.
          Detta är ett mycket starkt argument för att vi nu successivt måste gå tillbaka till vardagen så snart det går. Gör vi inte det kommer vi inte ha pengar till sjukvård och annan samhällelig service kommande år. Sverige och resten av världen kommer ändå att gå in i en ytterligt djup ekonomisk kris till följd av detta.

          • Sanna april 12, 2020, 08:47

            Fast statistiken är ju baserat på en situation där vi anpassat oss för en pandemi. Om alla går tillbaka till en vardag som innan smittan så kanske dödsantalet vore mkt högre än normalt. Vi ska nog vara försiktiga med att gå tillbaka för tidigt så att inte sjukvården överbelastas (mer än innan).

        • John maj 24, 2020, 16:56

          Är det intressant att plotta in det totala antalet avlidna för de nordiska länderna för att kunna jämföra äpplen med äpplen? Då kommer man ju bort från olika länders sätt att rapportera….

      • Peter Lindholm juli 8, 2020, 16:53

        Jag efterlyser, om det är möjligt uppgifter om de dött MED eller AV Ccovid-19.

        • Sam juli 8, 2020, 18:23

          Det är just där problemet är..

          Om vi tänker att 96% av de som dött haft underliggande sjukdom och de återstående 4 har kanske haft en sjukdom, men inte ännu diagnostiserad, så blir resultatet att inget dött AV sars cov2. Däremot har processen förvärrats och påskyndats MED viruset.
          I Sverige och även England så blir dödsorsaken covid19 om den som dör råkade ha smitta.
          Enligt mej är det vansinne att göra så, då det plötsligt drar ner på antalet döda i de egentliga sjukdomarna som personerna hade.
          Men det är ett smart drag om man vill ha världsrekord i antal döda ”AV” viruset

    • Jan Davilén april 9, 2020, 16:54

      Principerna för hur diagnossättning görs och hur dödsattester fylls i har betydelse. Som med all statistik finns en osäkerhetsfaktor. Accepteras ex diagnos bygd på små eller minimala kliniska symtom förenliga med covid19 tillsammans med en/flera riskfaktorer? Statistiken bör förhoppningsvis snart ge en bra bild av situationen.

      • Jan Davilén april 9, 2020, 17:06

        Andelen falskt pos testresultat och annan virussjd eller inga klin symtom?

  • Micke april 6, 2020, 23:09

    Jag tycker att det kan vara lite missvisande att presentera denna data utan att lyfta andrahandseffekter såsom uppskjutna operationer, folk som undviker att kolla upp märklig knöl osv för att inte belasta vården. Det finns vittnen från läkare där vissa inte kollar på mycket annat än röntgenbilder på lungor, trots att det ”borde” vara gott om vanliga sjukdomsfall som också behöver läkarkontroll. Man frågar sig var dessa patienter befinner sig. Siffran ”hur många som dog av fysisk sjukdom” kommer troligen vara större än vanligt 2020 och 2021 som en följd, tror jag.

    Visst, denna data finns inte i dagsläget och inlägget är centrerat kring data. Men jag tyckte det blev lite osmakligt att inte ägna dessa liv en tanke också.

    • Olof Holmer april 7, 2020, 08:12

      Micke. Så är det, men till det kan man lägga att trafikaktiviteten minskat, vissa som registrerats för COVID19 kanske dött ändå i närtid och säkert många fler faktorer. Netto överskjutande dödlighet på årsbasis är kanske det minst dåliga måttet på COVID19s härjningar, men det har vi inte än på ett tag.

    • Emanuel Karlsten april 7, 2020, 10:52

      Det är svårt att inte bli osmaklig när man pratar om döda som pinnar i ett statistikdiagram. Men precis som du påpekar finns många faktorer att beakta här åt ena hållet – och så finns andra åt andra hållet.
      Jag väljer att publicera detta, eftersom det har funnits återkommande spekulationer kring just detta, och nu fick vi en första dataindikation av SCB som jag därför tyckte var relevant att lyfta.

  • Linda april 7, 2020, 12:59

    Intressant! Inkluderar SCBs data över dödsfall alla typer av dödsfall? Det är ju rimligt att tänka sig att vissa typer av dödsfall har minskat (exempelvis från trafikolyckor) i och med våra ändrade beteenden. Det skulle vara intressant att jämföra dödsfall relaterat till sjukdom.

  • Lucke april 7, 2020, 15:26

    Notera att 1245 färre än snittet dött mellan 1/1 till 31/3, https://imgur.com/a/OTXu7pe

  • P april 7, 2020, 20:55

    Är det personer som dött med covid-19 eller av covid-19? Jag tänker att det måste vara det förra då man knappast kan ha fastställt allas dödsorsak. Man kan ju ha dött av covid-19, med covid-19 som en katalysator för underliggande sjukdom eller så har covid-19 inte spelat någon roll alls.

  • Magnus F april 7, 2020, 21:17

    Notera att det är först runt 25 mars som Covid-19-siffrorna börjar stiga. Fram till dess har de ingen direkt påverkan.

    Mycket bra sammanställning – men det är först om någon vecka som vi kommer börja se verkligt utfall. Nu är vi uppe i ca 100 dödsfall på en dag… om den ökning vi nu sett håller i sig kommer det vara svårt att se att det inte ger en märkbar effekt på kurvorna.

    Lägg därtill att vi snart (hoppas inte) kommer börja se sekundära dödsfall, när patienter i behov av vård inte får den vård de behöver, pga personal-/plats-/materialbrist.

    (Samtidigt borde en nog stor mängd dödsfall också försvinna, i och med att vi lever på ett helt annat sätt?)

  • Andreas Larsson april 8, 2020, 04:25

    Baserat på SCBs statistik kan man inte avgöra om det finns ett mörkertal för Corvid-19. Vi vet helt enkelt inte vad statistiken utgörs av. En möjlighet är att ändra dödsorsaker minskat som du skriver och att mörkertalet därför inte syns i statistiken.

  • Bengt Julin april 8, 2020, 08:11

    Bra analys och bra initiativ att skruva på perspektiven- osmakligt eller inte 😉
    En uppgift jag saknar eller som jag kanske missat(?) är en sammanställning av hur många som dött MED Corona och hur många som AV Corona.
    Det är en viktig skillnad på AV och MED i detta fall. Om en äldre multisjuk dör ”MED Corona” och räknas med i statistiken som ”AV Corona” så ger det sannolikt en missvisande bild….

    • Emanuel Karlsten april 8, 2020, 08:18

      Vad jag vet finns ingen sådan data, och jag vet inte heller om någon sådan distinktion görs.

      • Karin maj 18, 2020, 17:45

        Såvitt jag har förstått av FHM så tas samtliga dödsfall med som skett inom 30 dagar efter positivt covid 19-test (dvs här kan överrapportering förekomma, då faktisk dödsorsak kan vara något annat), medan man inte tar med dödsfall där diagnosen covid 19 satts men utan lab-test bekräftat detta (dvs risk för underrapportering, även om jag tänker mig att det kanske är mindre vanligt att man inte blir testad om man blir så sjuk att man dör?).

        Dvs dödstalen representerar personer som dött MED covid 19, men bara om man haft positivt covid 19-test.

  • John april 8, 2020, 10:49

    Jag reflekterar över hur jag hör om att det är otroligt lugnt på akutmottagningarna i övrigt för närvarande, i alla fall jämfört med hur det normalt ser ut. Folk är inte ute och super, fyllekör och slåss i samma utsträckning. Det är märkbart lugnare i trafiken (i Stockholm) hela dygnet. För de som arbetar hemifrån innebär vardagen mindre pendlingstid, mindre stress och jäkt i allmänhet (även om det säkert uppstått andra källor för stress i vissa fall). Som du nämner i artikeln så är många mer nogranna med hygien, att inte hosta eller nysa på andra, att hålla avståndet till varandra. Listan på hur befolkningens beteende förändrats kan säkert göras väldigt mycket längre.
    Frågan är om inte detta kan ha skapat en förutsättning för lägre ett antal dödsfall som orsakats av andra faktorer? Dessa siffror, uppskattningar och beräkningar kommer garanterat stötas och blötas i doktorsavhandlingar under många år framöver.

  • Patrik Roos april 8, 2020, 17:22

    Den här statistiken skulle behöva ett internationellt sammanhang för att bli lite mer relevant. Finns samma data tillgänglig för andra drabbade länder?

    • Jon Åslund april 13, 2020, 15:41

      Det finns ett sånt projekt för Europa som heter https://www.euromomo.eu/ Det går att se indikationer redan för vissa länder.

  • Philip Owen april 12, 2020, 20:03

    Here is a link to deaths from all causes for the last 3 years in Wales. Population 3 million. Wales had an early and intense infection in the South East, the highest rate of COVID_19 infections per 100,000 in the UK. As high as Lombardy. Wales followed the UK strategy of self quarantine and then from 2 April, Lockdown. Family structure is not Swedish or even English. Non graduate and some returned graduate adult children stay at home until marriage. Grandparents do live alone.

    https://twitter.com/PCOwen_a/status/1249337432287387648?s=20

    Sorry, I don’t speak Swedish.

  • Börje april 13, 2020, 06:35

    Vad betyder de olika färgerna på första grafen?

  • lars magnusson april 13, 2020, 18:27

    Grejen med det här som jag ser det är att ge perspektiv på katastrofsiffror som hörs…. ”Det kommer att dö 20-25 000!!!”
    Oavsett om det är ett antal fler eller färre än det som anges så är det fortfarande inga katastrofsiffror. Kan bli men inte än.

  • Per april 13, 2020, 20:42

    För att minska dödsfallen.

    Man borde ha gjort trials för bestämma vilka home remedies som fungerar. Det som är populärt på internet just nu är inandas stream from boiled water + seasalt + citrus peels. Om man kan rädda trilljoner dollar. Varför inte. Det är ens plikt att testa. // Per

  • James april 21, 2020, 07:32

    Tycker det är intressant att se antalet konfirmerade covid-19 dödsfall i Stockholm mot snittet och 2020 för att få en indikation på mörkertalet av dödsfall som inte fångas upp instatistiken.

    På nationell nivå ser det inte ut att finnas, enligt din första graf. Men kollar man endast på Stockholm skulle jag tro att det finns ett visst mörkertal, även om dataunderlaget är begränsat till en region.

  • Gunilla Mathistad april 23, 2020, 07:20

    Brukar vi ha likcontainrar utsatta med lik i dom andra åren? För när man säger att inte fler dött än andra år då blir jag skeptisk.

  • Anders Roos april 26, 2020, 21:53

    Tack för att du har gjort grafer där y-axeln börjar på 0, så mycket lättare att se relationer då.

  • claes Norrby april 27, 2020, 20:30

    Varför inte göra en graf på totalt antal dödade sista 10 åren där grafen börjar på noll och y axeln antal döda i tusental….
    Denna pandemi är enbart skapad av media.
    Äldreboenden är bara dödens väntrum…
    allla dör av någonting…
    men media vill döda allting innan det normala inträffar….

  • Adam april 28, 2020, 08:50

    Hej!
    Blir inte graferna under rubik ”Antalet döda Sverige räknat per dag – långt högre än tidigare år” missvisande då de inte har justerats för populationsökningar? Sveriges befolkningar har väl ökat med ca 15 % under åren 2000-2020. Så en ökning av antal döda/år är väl att väntat? Om datan normaliseras per 100 000 invånare så bör covid19 effekt på antal döda/år utrönas bättre.

    • Marcus maj 3, 2020, 18:48

      Hej,
      Det ger nog inte en speciellt korrekt bild det heller. Isf får man först jämföra befolkningsökning per år tidigare år och jämföra med dödsstatistiken. De som flyttar till Sverige är troligtvis inte i de åldersgrupperna som är i riskzonen. (Så om något skulle ett stort inflyttande av unga kunna göra att dödsfall per invånare blir bättre.)

  • Thomas Allander april 30, 2020, 22:39

    Varför redovisas i Sverige inte dödstalen (för corona) i olika åldersgrupper i relation till hur många man är i respektive grupp!!?? Nej, man redovisar absoluta tal vilket inte säger ett smack om sannolikheten att dö av corona i respektive åldersgrupp.
    Det är så märkligt, det är som om de som redovisar statistiken hela tiden utgår ifrån att alla vet hur många invånare respektive land har och snabbt som sjutton kan räkna ut hur stor andel av befolkningen eller åldersgruppen som dött. Det är ofattbart!

  • Masira Admiraal maj 1, 2020, 16:27

    How many extra deaths are there in total compared to last year? And 2018? I would like to see how may of the extra death are due to covid and if there are even more. In other countries with strict regulations for everybody, we see a lot of extra deaths besides covid patients. Since your (in Sweden) measurements are not so ridiculous as in most countries I expect less extra death due to other causes. I would like to compare the numbers.

    Thanks

  • lars biörck maj 2, 2020, 16:47

    Vi ser antal döda per åldersgrupp. Vore intressant att se dessa tal i förhållande till hur många personer som respektive grupp omfattar.

  • Torbjörn Berner maj 2, 2020, 21:05

    Det vore otroligt intressant att se statistik för åren då vi hade ”asiaten” och hongkong-influensan”, som var två lite svårare virus där man inte hade riktigt vaccin.

  • Marcus maj 3, 2020, 18:57

    Hej,

    När man talar om dödsfall per dag kan det ju även vara intressant (om än något morbid) att jämföra dödsorsaker.

    Enlig SCB är de två överlägset största orsakerna till dödsfall i Sverige hjärt- och kärlsjukdomar (33%) och tumörer (24% för kvinnor, 27% för män). Så de två tillsammans svara för ungefär 50% av dödsfallen i Sverige.

    Räknat man med 250 dödsfall per dag blir det 83 dödsfall för hjärt- och kärlsjukdomar och 64 för tumörer (med ett medelvärde för dödsfall för män och kvinnor).

    Så det sätter dödssiffran på runt 100 personer per dag som dör i Covid-19 i lite perspektiv. Speciellt för dem som ibland envisas med att det inte är så mycket, jämfört med influensa och liknande. (Såklart mycket då man jämför dödsfall på ett par veckor med ett helt år.)

  • Lars maj 6, 2020, 10:11

    Hur får du det till att ”antalet döda Sverige räknat per dag är långt högre än tidigare år”?
    Om man räknar antal döda i snitt per dag från 1/1 till 26/4 är det:
    25 fler döda än 2019
    3 färre (!) än influensaåret 2018
    5 fler än 2017
    15 fler än 2016
    2 fler än 2015
    (Ingen hänsyn tagen till befolkningsökningen, vi är 6% fler invånare idag än 2015.)
    Snittet 2015–2019 är 269 döda per dag.
    Så vi ligger 2020 på 3,2% över snittet för 5 år.
    Men fortfarande 390 personer färre än 2018…
    Är det ”långt högre”?

    2015
    32.046
    276

    2016
    30.483
    263

    2017
    31.622
    273

    2018
    32.624
    281

    2019
    29,307
    253

    2020
    32.234
    278

    • Lars maj 6, 2020, 10:27

      Om man gör en enkel justering efter befolkningsökningen år från år (upp 6% sedan 2015), så hamnar snittet 2015–2019 på 279 döda per dag, dvs en person FÄRRE än 2020 (278).

      2015
      293 (+15)

      2016
      275 (-3)

      2017
      282 (+4)

      2018
      288 (+10)

      2019
      256 (-22)

      2020
      278

  • Rolf Nylander maj 7, 2020, 15:38

    Antalet döda per dag kan ju flukturera väldigt och som några skriver beter folk sig och lever kanske helt annorlunda och mindre riskfyllt. Det går nog inte att göra en jämförelse helt enkelt. Däremot kan man se på New York och då inser man att Wuhan-Covid-19 är farligt. Se:
    https://s3.amazonaws.com/jo.nova/graph/health/microbiology/corona-virus/medical/country/usa/deaths-in-new-york-total-weekly.gif

    Vad som är frapperande är Sveriges ledning. Redan i JAnuari borde FHM ha vetat att det var en pandemi på gång. I varje fall om man hade analyserat information som kom ut från Kina. Om dom inte insåg redan då borde dom faktiskt byta sysselsättning. Ändå tilläts SAS flyga till Beijing, och Corona expressen från Teheran och Italien pågick långt efter information om att utbrott pågick.

    Man visste också så tidigt som i början på Februari att visa grupper var mer utsatta än andra. Ändå hade inte personal i äldrevården någon skyddsutrustning för att skydda de äldre. Åtmionstone inte de som sköter min mor som är 96 i år. Jag tycker det är vansinne !

    Själv var jag i Los Angeles i slutet på Januari och insåg redan då vad som var på gång och skaffade mig och min fru P100 ansiktsmasker med organiskt filter. Det är samma som läkarna använder idag. (Och tydligen Putin på bild i alla fall). Vi använde maskerna när vi flög hem till Sverige och vi har klarat oss utmärkt. Redan då kunde sjukvården ha köpt utrustning och fått den innan någon smitta i större utsträckning kom hit.

    Vid samma tid kunde man stängt Sveriges gränser och infört obligatorisk karantän för alla som passerade gränsen. Då hade Sverige kunnat vara fritt från virus idag, företagsverksamhet pågå som normalt med minimal påverkean på ekonomin. Men vi hade inga LEDARE. Det hade Nya Zeeland, dom är idag i princip fria. Tro inte att dom låter oss åka dit, det blir karantän, men det är troligen värt det i alla fall om man som jag är 67+.

    Så vad kan FHM göra idag. Jo man kan råda folk att äta D-Vitamin som tycks ha en bra påverkan på de som blir smittade och kan leda till att det absolut största flertalet får ett mycket lindrigare förlopp. Det visste jag redan i början på April, FHM verkar inte tagit in informationen ännu.

    Vidare är det tydligen så att Hydroxychloroquine hjälper om det ges TIDIGT. Man ska alltså inte gå hem och stanna inne om man blir smittad och är i riskzonen. Man ska ha hjälp omdelbart, detta borde alla läkare känna till. Det finns ingen annan sjukdom där man ska vänta och se vad som händer. Nuvarande inställnig ger bara fler som är sjukare och större press på sjukvården. Om nu fattiga Sverige har medicin ?

    Tillsamman med Hydroxychloroquine, (HQ), ska man ta Zink, viktigt. Det är egentligen zink som gör mest nytta. HQ, öppnar bara dörren så att Zink kommer in i cellerna och kan verka. Zink har många uppgifter i kroppen, men ät inte för mycket !

    Vi normala kan inte få tag på HQ utan läkare, men vi kan göra någonting annat. Vi kan ta Quercetin istället. Det är också en Ionophor som släpper in Zink på samma sätt i cellerna. Dessutom har Quercetin bara positiva effekter och inga allvarliga biverkningar. I USA var Quercetin slutsålt redan i Mars, här går det fortfarande att få tag på.

    Här i Sverige provade man HQ, på patienter i kritiskt skede och då är det för sent. HQ hjälper på så sätt att det hindrar viruset att föröka sig, men kanske inte helt. Att sätta in det när viruset readan är etablerat räcker inte.

    Först nu verkar läkarna i Sverige hinna ikapp och inse att det som är farligt är trombosis. Att blodet levrar sig. Vad som fortfarande verkar vara gömt är varför. Det beror på oxidativ stress och kommer av att all ACE2 i kroppen görs otillgänglig för de uppgifter som normalt ska göras. (T.ex. Balansera Angiotensin II – Angiotensin 1,7). Följden blir att Glyathione skapas i förliten omfattning och blodkärlen skadas och VanWilligrans Faktor löses ut och blodet levras. Allt med tråkig följd.

    Många grekiska glosor men det går att googla på dom om man har tålamod. Det är komplicerat liksom …

    Därför om ni läser på ät C och D-vitamin. Fyll på med Quercetin och Glysin ! Sedan kan vi bara vänta och se ….

    • Robertrt Landman augusti 1, 2020, 01:26

      Eller rök en cigarett!

    • Kalle september 5, 2020, 20:32

      Rolf, du bör inse att din hobbykunskap om det här inte ger dig rätt att ge råd om vare sig behandling eller beteende. Det mesta av det du säger kan lätt vederläggas. Låt proffsen sköta det här och sluta med ditt hittepå.

  • Calle maj 19, 2020, 07:14

    Vad är grejen med att aldrig prata om relativa tal? Är det okunskap eller ohederlighet?

    1993 bodde det ca 1.6 miljoner färre i Sverige och dödstalet i december där hade varit 13.000 med dagens befolkningsmängd. Relativt sett 2500 fler döda den månaden än april 2020.

    Det är därför det är tvingande med jämförspriser (kr/kg, kr/liter) i butiker, för att folk fattar inte hur man ska jämföra annars.

    Under Spanska sjukans värsta år 2018 dog det relativt sett 185.000 människor i Sverige om man haft samma befolkning som idag. Att jämföra med snittet senaste fem åren som ligger omkring 91.000.

  • Bertil Karlsson maj 19, 2020, 09:13

    Hej,
    Menar du:
    ”Samtidigt ska siffrorna också räknas gentemot folkmängd, istället för bara i absoluta tal. Och mätt i folkmängd är januari år 2000 fortfarande den dödligaste månaden. Då dog 110,8 svenskar per 100 000 invånare, jämfört med 101,1 i april i år. ”
    Vad hände i januari år 2000?

  • robert svartholm maj 19, 2020, 10:41

    Du nämner att antal döda bör relateras till befolkningsmängden, vilket känns naturligt. I en fas av sin artikel beskriver du att det påverkat siffran ”flest döda” – 100/100 000 i april 2020. Sen återgår du till totalantal? Det är ju en enkel siffra, lätt att ta fram, men ger den en korrekt bild av verkligheten?

  • Gustav maj 20, 2020, 10:00

    Jag tycker att 1993 kan vara en bra grund för diskussionen. 11057 dog i december 1993. Baserat på befolkning var det 0,1264% av alla svenskar. April 2020 med 10458 döda i år står för 0,1013%.

    Utan våra restriktioner hade dödstalen med största sannolikhet överstigit 1993 men det kanske tyder på att dödstalsräknandet är en aning överdrivet? Finns det någon som minns rabalder 1993 och dagliga presskonferenser där FHM fick ta ansvar för de höga dödstalen? Lockdown etc?

    1993 hade Sverige också ca 1,5 miljoner +65 år. Idag har vi drygt 2 miljoner +65 år. När ett elakt virus kommer är det främst den gruppen som drabbas och ju äldre befolkning vi får, desto värre drabbas vi totalt.

  • Kalle maj 24, 2020, 17:58

    Skulle vara försiktig med Olle Reimers lite förenklade kommentar. Använder man ordet PK så rör man sig i vissa kretsar. Sekundärt tycker jag att kommentaren att folk inte söker upp sjukvården för influensa och kräksjuka och att det skulle kunna vara orsaken till nedgången det nästan mest dumma jag läst. Då borde man verkligen lära sig något om hur den statistiken förs.

  • Sam maj 28, 2020, 15:28

    Hej och tack för bra statistiksida!

    Själv tror jag inte att Corona påverkar dödstalet i nån större utsträckning, kanske t.o.m tvärtom.
    Det är ju som det brukar att massmedia blåser upp allt eftersom man vet att skräck och rädsla säljer. Tyvärr har 95% av politikerna hamnat i denna skräck.
    Det går klart att jämföra med bluffen om farligt med högt kolesterol, trots att oberoende forskning visat på motsatsen sen 15år.
    Men det finns ju även mänskor som inte tar panik utan använder sunt förnuft och inte tar del av detta.

    Intresant är att om det dör 91500 i snitt per år och det detta år skulle dö 10000 i Covid19 men totala antalet ändå blir 92000, så vad säjer det?
    Jo, det säjer att dessa som dog i Covid19 ända hade dött av andra virus och om det blir en liten årlig ökning så kan det klart rymmes inom årsavvikelserna.

    I Sverige definierar man alla som råkar vara positiva och dör, som döda av Covid 19 trots att man vet att det är extremt få som dör specifikt av viruset. Medan man i ryssland gör tvärtom. Om ingen annan konkret dödsorsak finns och hen råkade vara positiv – ja då dog hen av Covid19.

    Grundorsaken till det höga talen i Covid19 är att man nu letar med ljus och lykta efter fler fall och definierar alla döda som bara på nåt sätt är möjligt till dödsorsak Covid 19.
    Det är en farlig väg att gå, men säljer på vissa områden som aldrig förr.
    För dessa oriktiga skrämselsiffror får nu svenskarna lida då ingen vill ha dom till sina länder och sommarsemestrarna för många blir förstörda.

    Vad tror du om mina tankar statistiskt sett?

    • Annelise maj 28, 2020, 17:17

      Hvis man ser på dødstallene også i USA, finner man at antall døde mennesker totalt sett har gått ned, og at dødsfallene blir registrert som Covid-19, selv om dødsårsaken mest sannsynlig var noe helt annet.
      Her i Norge har vi hatt en annen strategi enn Sverige, men kanskje dødsfall i mindre grad blir registrert som Corona-relatert her? Her ble jo alt stengt ned, folk har mistet jobbene, firmaer har gått konkurs. Men, vi har få dødsfall. Slik kan man hevde at strategien vår virket.

      • Petter juni 8, 2020, 21:26

        Ja, att jämföra ”dödstalen” i covid-19 mellan olika länder är vanskligt, eftersom alla länder räknar olika, testar olika, och har olika kvalité på inrapporteringen.

  • Birger maj 29, 2020, 09:30

    Hej!

    Tack för en jättebra artikel !

    Jag hade för mig att det fanns en länk på FHM som visade över åren hur många döda per månad samt en och 2 avvikelse linjer för detta antal. Det såg ut som en sinus kurva nästan med högre antal på vintermånaderna och lägsta antal på sommarmånaderna. Men nu kan jag inte hitta dessa. Vet du var dom finns?

  • Sam maj 29, 2020, 11:06

    Birger, här kan du fånga upp vilken månad, kön å år:
    http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101G/ManadFoddDod/

  • Marko maj 30, 2020, 11:28

    Tack för dina tankar Emanuel. Jag tror att just ”överdödligheten” blir den enda ”Rättvisa” mätenheten både inom och utom Sveriges gränser. Allt annat är spekulationer, och statistik som aldrig blir bättre än det data man stoppar in där. Sen finns det så många andra aspekter än enkom dödlighet som kommer i Coronans fotspår – sjuklighet och rehab kring det samt alla ekonomiska följdeffekter. Så den totala ”skadan” (inkl dödlighet) i världen visat sig nog inte förrän om flera år. Men nu till aktuell info och just dödlighet. Vi har till dags dato en överdödlighet på några procent sett till årsbasis. Jag är då väl medveten om Coronans inträde först i mars i praktiken. Samtidigt kan jag inte bara se veckorna 12-22 eftersom de högst sannolikt innehåller ”förtida dödsfall” på främst äldre som, rent krasst, ändå låg i dödens väntrum med nummerlapp inom det närmaste halvåret. Så jag tror och hoppas, när vi summerar 2020, att årets totala överdödlighet kommer knappt bli märkbart annorlunda mot tidigare år (kom ihåg att kompensera för skillnaden i invånare över tiden) När det sedan gäller den snabbare avtrappningen av andra säsongssjukdomar så stämmer det säkert – men bara på den sista etappen av säsongen. De brukar vara från v 40 till v 15-20, nu avstannade de lite tidigare, men med marginell påverkan på just dödlighet…

    Lite andra saker när jag ändå har dig på ”tråden” du kan få tips att klura kring. Vi pratar om ifall vi borde haft hårdare restriktioner, men jag vill påstå att vi för många Av de mest drabbade när det gäller dödlighet (dvs de i 70 plus) så blev det i princip ”lockdown” för dem. Dessutom drabbar Corona bara någon bråkdels promille Av befolkningen i svårare form, så sett i den skalan är faran ganska liten (men ska ändå beaktas av respekt för sjukvårdens kapacitet). De var således så skyddade som vi hade kunnat, i Stort. Och dödsfallen på äldreboende är INTE högre i procent än tidigare år. Det avlider, procentuellt sett, lika många i år jämfört med decennier tillbaka…

    Några tankar om uteserveringar etc. Visst ska vi hålla avstånd och allt det där, men jag anser inte att den stora faran för spridning eller belastning för samhället finns vare sig på studenters lastbilsflak eller 18-60 åringars sittande i parker och uteserveringar. De som ska vara försiktiga är äldre och kanske än mer de 50 plus som vet med sig att de har andra sjukdomar (diabetes, fetma, högt blodtryck etc). De är de som främst kommer vara föremål för sjukvård om de smittas allvarligt. De äldre äldre kommer sällan bli föremål för IVA, då de inte klarar av detta (det förklarar varför medelåldern bland alla avlidna är 82 och på IVA ca 63).

    Bara några reflektioner av detta 😊

  • Daniel Gothe maj 30, 2020, 16:04

    Efter lite analys framstår UK som det land med mest överdödlighet. Enligt deras officiella statistik var genomsnittet för April de senaste 5 åren ca 45 000 döda. I år dog 88 000 personer i England + Wales under April månad.

  • Sam maj 31, 2020, 17:54

    Det är nåt nu jag inte får att gå ihop : (

    Om snittet är 45000/april och det i år i april dött 88000, varav runt 25000 i corona, så i vad dog de 18000 extra av?
    45000+25000=72000.
    88000-72000= 18000.

    Eller är det nåt jag missade här?

    • Daniel Gothe juni 2, 2020, 10:47

      Sam – Det är det som är poängen.

      England + Wales hade en överdödlighet på nästan 100% (43 000) under April, när man jämför med de fem senaste årens genomsnitt. Precis som du säger så har ca 25 000 av dessa dödsfall konstaterats vara Corona, men ”mörkertalet” är alltså 18000.

      Frågan är hur det ser ut med samma statistik i övriga länder. Det är svårt att få tag på siffrorna för framför allt pågående år från andra länder, men NYT (har jag för mig) hade en bra översikt på dessa. Våra nordiska grannländer låg rätt så ”bra” till, deras Corona-siffror motsvarade i nästan samtliga fall den överdödlighet som fanns. Sverige diffade på ca 400 senast jag såg något – det vill säga att även med Corona bortplockat hade vi en viss överdödlighet.

      • Sam juni 4, 2020, 10:43

        Ja, Gothe, d e märkligt.

        Då hen i slutskedet med t.ex ostoppbar hjärntumör dör, så ges självfallet hjärntumör som dödsorsak från avdelningens läkare.
        Samtidigt tas coronaprov och om positivt, då dog hen i covid19. Detta rapporteras vidare till annan myndighet som noterar ”en till död i covid19”.

        Jag tror att Finlands statistik är mer korrekt och jag tror även att för 2020 får Finland ett lägre totalt antal döda, än senaste 5 årens snitt.
        Varje år dör tusentals svenskar å finnar i säsongsvirus, men som i tumörexemplet ovan ges dödsorsaken ”hjärntumör” – inte säsongsvirus. Jag har själv jobbat på palliativ avd och vet hur vanligt det är att svaga dör av vanliga flunssor.

        I Finland gick man ut med att säsongsinfluensorna har minskat med över 50%. Det betyder en minskning av döda (av virus) med betydligt fler, än de 321 döda nu i covid19.

        Enligt myndigheterna i UK, får alla diagnos covid19 om det nånstans i death certificate finns nämt corona:
        https://www.england.nhs.uk/statistics/statistical-work-areas/covid-19-daily-deaths/

        Helt galet.

  • Sam maj 31, 2020, 18:06

    Glömde tillägga att precis som säsongsinfluensorna skördar tusental varje år, men man definierar det då ist som hjärtattack, cancer, kol mm så skördar corona nu på samma sätt, men med ett litet tillägg.
    Väldigt få dör just av säsångsvirus eller corona. Däremot påskyndas förloppet.
    Så ”döda i covid19” är en definitionssak, varav stor del ändå hade dött av vanliga virus.

  • Frisk förklarad och vill inte vara med i skalan över aktiva smittade juni 8, 2020, 20:00

    en intressant fråga hur många är fortfarande sjuka i cov 19 när det började räknas i mars av dessa 43133 +, många länder räknar med alla friskförklarade fall och den stora siffran sjunker i dessa länder MEN inte Sverige, vi tycker det är oviktigt att räkna bort friskförklarade uppenbarligen så hur kan denna siffra stämma med verkligheten om man inte börjar räkna bort alla friskförklarade, så om vi ponerar att de 20207 fallen från 28 April, dessa borde väl vara friska nu eller ska vi fortsätta räkna med alla fallen från 10 mars som då var uppe i 424 fall. 43133- 20000 = – 25133. eller hur ska vi veta hur många fall som just nu är aktiva när vi inte räknar in dessa friskförklarade fallen eller ska vi fortsätta prata människoliv i % kolla själva hur ska vi veta hur många som fortfarande är sjuka eller hur många som verkligen ÄR sjuka om vi inte räknar bort friskförklarade de ska ju inte vara med i statistiken VÄLL ??, Jävligt lustigt sätt att sköta hur många som faktiskt ÄR sjuka fortfarande !!

    • Frisk förklarad och vill inte vara med i skalan över aktiva smittade juni 8, 2020, 20:02

      jag kan bara KONSTATERA att Sverige räknar FEL

      • Frisk förklarad och vill inte vara med i skalan över aktiva smittade juni 8, 2020, 20:06

        Sverige är sig likt med att försöka vara bäst i klassen Vilket vi INTE är. Alla länder utom vi kan inte ha fel Börja räkna bort alla friskförklarade eller var ni inte med på mattelektionerna…………..

      • Sam juni 8, 2020, 20:27

        Ja, och borde inte också de döda räknas bort?
        Ponera att det i ett land har funnits 100 coronasmittade varav 50 dött och 50 är friskförklarade.
        Finns det då 0, 50 eller 100 ”smittade”?

        • Sam juni 8, 2020, 20:48

          Jag förstår ditt resonemang:
          I sverige har det funnits 45135 infekterade, varav 4694 är döda. Men det säjer inget om hur många som just nu är smittade – kanske bara 500 eller 35000 ???

          I t.ex Finland ser vi däremot att det funnits 7001 infekterade, varav 323 dött och 5800 tillfrisknat. Här ser man klart och tydligt att det bara är 878 personer som just nu är infekterade. Detta ger 0,16 promille vilket nära nog är obefintligt på hela befolkningen på 5,500,000.

          • Anita Utriainen juni 11, 2020, 14:30

            Bra förklarat Sam! Just så skall det räknas förståeligt.

            • Sam juni 12, 2020, 03:41

              Tack : )

  • JennyH juni 14, 2020, 07:59

    Skulle inte tro att det faktum att googlandet på influensa minskat säger så mycket just i år: har man sådana symptom googlar man nog i stor utsträckning istället på Corona / covid

  • Pontus Berg juni 16, 2020, 00:10

    Strålande journalistiskt och pedagogiskt arbete som du skämt bort oss med.

    Jag skäms lite för närmast språkpolisiär anmärkning:

    I texten:
    ”Under tredje veckan i maj, vecka 22, var överdödligheten, enligt preliminära siffror, till och med under den normala i Sverige”

    Som jag ser det så finns en normal dödlighet och om det för fler så är det en överdödlighet. Ligger man på normal dödlighet så har man ingen överdödlighet. Jag skulle alltså vilja stryka prefixet över- för att meningen skall hänga ihop logiskt för mig.

    Men återigen – tack för gediget journalistiskt arbete.

  • Mikael Gislen juni 16, 2020, 08:49

    Det skall möjligen tilläggas att dessa siffror inte är jämförbara med de tidigare åren som nämns eftersom befolkningen trots allt ändrat sina vanor med social distans och jobba hemifrån vilket inte skett sedan Spanska sjukan. Alltså trots att Sverige gjort mindre inskränkningar har ändå befolkningen gjort ganska mycket för att begränsa smittan. En annan faktor som skiljer är att medellivslängden ökat med ca 5 år sedan 90 talet vilket reflekterat i lägra antal döda. När vi nu får en överdödlighet sänks medellivslängden vilket är värt att reflektera över. Det farliga med jämförelser är att man oftast antar allt annat lika men allt annat är sällan lika.

  • Magnus Nilsson juni 16, 2020, 13:10

    Om man jämför med Norge när det gäller dödstal i Corona borde man också jämföra dödstalen under säsongsinfluensor med Norge under tidigare år. Sverige kanske har varit sämre på att förhindra smittspridning inom äldreomsorgen och hemtjänsten under många år.

  • Sam juni 17, 2020, 14:56

    Fy för Tegnells / Löfvens försvarande av Sveriges coronastrategi (eller brist på?).
    Man väntade månader med att nämna vem man valt till syndabock utifall att coronastrategin inte fungerade.
    Och den fungerade inte.

    Då blev det det plötsligt äldreomsorgens fel, som gjort mängder av misstag och haft bristfällig hygien i många år. D.v.s man erkänner att man vetat om bristerna.

    Men.. om man visste om dessa ”fatala” brister sedan åratal så borde man också fattat att coronastrategin Omöjligtvis kunde fungera!
    Eller hur?

    Och tvärtom.. om det inte är äldreomsorgens fel så är strategin i sej fel.
    I båda fallen blir det strategin fel.

    Nu tror man sej ha en syndabock, men förstår inte att man skjutit sej själv i foten via resonemanget ovan.

    Det är oerhört kränkande uttalanden gentemot oss som jobbar inom vård/omsorg.

  • Christian H juni 22, 2020, 14:09

    Hade varit intressant om du tagit fram statistik på hur Skåne klarat sig jämfört med referensperioden. 1,3 miljoner människor 2542 smittade 231 döda(!)

  • Olof F juni 28, 2020, 11:53

    Hej och tack för denna intressanta information. Rimligen kommer vi aldrig få reda på det exakta antalet avlidna i Covid men information som denna är en kvalitativ pusselbit för att komma nära detta tal.

    En sak som jag saknar i graferna är en kurva över döda i konstaterad Covid – den skulle i så fall hamna som en puckel nere vid x-axeln och dess förmodade utseende borde hjälpligt överensstämma med kurvan för 2020 och dess ”överdödlighetspuckel” i förhållande till jämförelseåret/n.

  • Jeanette Eriksson juni 28, 2020, 14:38

    Bra och lättförståeligt blogginlägg, en tanke som slagit mig ang överdödligheten är att många patienter också felbehandlades i början, man satte folk i respirator när det nu visat sig vara en orsak till att människor dog.

  • Gudmund Johansson juni 30, 2020, 15:33

    Om vi betänker att många av dem som anses ha dött av covid-smitta i själva verket var nära att dö av allmän svaghet kommer det ju att innebära en ”underdödlighet” under en period efter pandemi-maximum vid den tid då många av covid-offren normalt skulle ha dött av andra skäl, men som nu är bortgångna. Det förklarar ju att vi fortfarande kan ha tiotals covid-döda varje dag, och ändå ingen överdödlighet.

    • Sam juli 2, 2020, 07:19

      Vore konstigt om det blir överdödlighet. Döda av virus är enligt socialstyrelsen 3000 – 4000/år. Troligtvis fler.
      När redan svårt sjuka får lunginflamation av virus, leder det ofta till döden. Förr har ingen brytt sig om den statistiken, men nu görs det tvärtom och allt blir coronadöd.

      Av döda är 99% > 50 år, 90% > 70 år och 96% har underliggande sjd.
      Så m.a.o skiljer sig inte coronaviruset märkbart från andra årliga virus (förutom massmedias obeskrivliga hysteriuppblåsning).
      Därför tror jag inte det kommer att märkas i dödsstatistiken heller.

  • Johan Strömstedt juli 13, 2020, 00:35

    Finns det någon information som förklarar vad överdödligheten hos invandrargruppen beror på? Är det pga större spridning i utanförskapsområden eller beror det på invandrarnas sämre allmäntillstånd? Både och?!

  • Gunnar juli 22, 2020, 09:25

    Intressant statistik, speciellt formen på Stockholms kurva. Detta då denna är väldigt lik andra länders kurva med stor samhällsspridning. Jämför t.ex. med Frankrikes och Belgiens kurva på euromono.eu, inte samma enheter men formen är väldigt lika, kanske några veckor längre i nedgångsfasen!

  • Dave augusti 4, 2020, 00:11

    SCB påstår att ”vi har under det första halvåret ungefär lika många avlidna relativt befolkningsmängd i Sverige som exempelvis under 2015. Vanlig influensa, mao. Vad tycker du om det?

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/50PLdb/professorn-1-000-aldre-har-dott-i-onodan

  • Rainer augusti 6, 2020, 18:46

    Helt fantastiska nyheter. Vi har minska dödligheten med vår strategi. Hur är din prognos inför hösten?

  • augusti 11, 2020, 08:58

    Gick verkligen den svenska Coronastrategin ut på att minska dödligheten för trafikolyckor, influensa. Eller befinner vi oss just nu mitt i en pandemi där vi genom social distansering och fokus på hygien försöker förhindra fler döda ön nödvändigt? Vad beror det på att både vissa journalister, både smarta och mer eller mindre korkade människor gör allt för att retoriskt bortförklara tydlig fakta och vetenskap som illustrerar att vi nu inte lever i en vardag som inte är som tidigare. Att jämföra överdödlighet/underdödlighet i år med tidigare år är inte rätt.

  • Emmaw. augusti 20, 2020, 11:02

    Idag stå i tyska tidningen Welt att i första halvåret 2020 dödligheten i Sverige är större än i 150 år.
    Är det sanningen ?

    • Emanuel Karlsten augusti 20, 2020, 11:02

      Ja, men som du ser ovan vänder det sen. Ska uppdatera denna text snart med mer info.

  • Karin september 1, 2020, 22:04

    Om man tittar på diagrammet som jämför dödlighetstalen för i år med snittet för de senaste fem åren ser man underdödlighet fram till dess att coronaepidemin tar fart i landet. Jag har inte sett så mycket diskussion eller analys av detta, som ju är intressant i sig; vad det beror på och hur det kan ha påverkat dödligheten i Corona veckorna efter.
    Men jag tänker också på ditt diagram som visar ”ackumulerad” dödlighet. Det börjar vid vecka 12, men vore det inte relevant att börja redan vid årsskiftet? Den låga dödligheten i början av året kan ju inte osannolikt ha ”bäddat” för en högre dödlighet längre fram, dvs de hänger därmed ihop och en del av coronaöverdödligheten kanske kan sägas ha ätits upp redan av den föregående underdödligheten.

    • Emanuel Karlsten september 6, 2020, 19:27

      Sant, vore bra, men jag har lånat grafen direkt från SCB, måste göra en specialslagning varje gång då för att få fram den. Men jag tycker nog att det varit viss debatt kring att det varit låg dödlighet innan? Flera av de fördjupningslänkar i texten ovan talar tex om det.

      • Urban september 9, 2020, 17:49

        En annan intressant iaktagelse är att man hört från många håll att många av de äldre som dött med/av covid-19 ändå skulle dött inom ett par månader av sina övriga sukdomar. De flesta som dog av/med covid-19 dog väl i mars-maj. Borde vi inte då se en enorm underdödlighet under exempelvis juli och augusti. Vi ser ju bara en ytterst marginell underdödlighet i augusti (som är så liten så det kan lika väl vara slumpen).

        • Karin september 9, 2020, 18:33

          Det är här jag tänker mig att det kanske snarare var tvärt om, att underdödligheten som motsvarar corona-överdödligheten kom före istället för efter, så att säga. Av någon anledning dog inte lika många som vanligt av vanlig influensa under början av året, och därför fanns det ovanligt många som var särskilt sårbara för annan svår sjukdom just när corona slog till.

          • Mats Palmberg september 10, 2020, 04:29

            Ja 2019 års influensa var väl ovanligt lindrig!

            • Urban september 10, 2020, 08:43

              Jo, du har absolut en poäng med det, men vad jag far efter är att om vi hade hållit nere den allmänna spridningen inledningsvis så är jag inte så säker på att de ändå dött inom ett par månader. En populär teori är ju att många dog med covid-19 och inte av covid-19 och jag är inte så säker på det. Jag tror det finns många äldre som är sköra/sjukliga som mycket väl kan ha ett bra återstående liv på ytterligare 5-10 år så länge det inte kommer något otäckt virus eller annat som slår till.

            • Mats Palmberg september 10, 2020, 09:12

              Sverige leder tävlingen i norden när det gäller att hålla folk vid liv, men ligger bara 9:a i världen.

              https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medellivsl%C3%A4ngd

            • Urban september 10, 2020, 09:16

              En annan väldigt intressant iaktagelse är att även Tyskland, Norge, Finland och Danmark hade underdödlighet under januari och februari (säkert pga lindrigare säsongsinfluensa som ni skriver). Och här kommer det intressanta: Dessa länders överdödlighet under mars-maj är till och med något mindre än motsvarande underdödlighet under jan-feb så dessa länder slutade med en dödlighet för första halvåret som till och med är något under genomsnittet för 2015-2019 ! Sveriges överdödlighet är extremt tydlig under första halvåret jämfört med exempelvis 2015-2019 (men även om man jämför med andra år under 2000-talet).

        • Bacchus september 10, 2020, 18:37

          Kollar man på kurvan kan man ju se att vi hade en underdödlighet också före mars, så det fanns också ett större kategori som överlevt statistiskt längre än prognostiserat. (Och som alltid är det svårt att prata om dödsfall som statistik, men det måste man för att vara rationell inför faktum).

  • Mats Palmberg september 4, 2020, 08:02

    Intressant att något som alltid pågår (död) just nu skapar så mycket åsikter. Man kan ju försöka lyfta blicken och ställa frågan ”Vad gör Sverige rätt som har längst meddellivslängd i norden” eller ”Vad gör Sverige fel jämfört med de 8 länder som har längre medellivslängden än sverige”?

    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medellivsl%C3%A4ngd

    • Urban september 10, 2020, 11:48

      En teori är följande:
      Land Andel som röker dagligen (%)
      Danmark 13,8
      Norge 12,9
      Finland 12,6
      Sverige 9,8
      (2017 års siffror)

Lämna ett svar till Gudmund Johansson Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.