≡ Menu

Sveriges två corona-månader inte mer dödliga än 90-talets influensa – men det innebär inte att allt är normalt

Antalet svenskar som dog under april och maj var 19 149, enligt preliminära siffror från SCB. Det är mycket, men inte historiskt mycket. I månadsskiftet december-januari dog det fler under 1995, 1993 och 1988. Relativt befolkningsmängd är det inte ens en av våra topp hundra dödligaste månadspar. 
Men det ska inte användas för att rycka på axlarna åt corona. Överdödligheten under april-maj är unikt stor.
Hur går det ihop?

Read this story in english

Varje vecka rapporterar Statistiska centralbyrån (SCB) hur många som dör i Sverige. I måndags blev de preliminära siffrorna för maj klara. Jag har tidigare skrivit om att april 2020 var en av våra dödligaste månader någonsin, men att flera månader under 90-talet varit dödligare, då influensan var ovanligt svår. När nu maj rapporterats in syns samma mönster även mätt över en tvåmånadersperiod.

December 1993 till januari 1994 dog totalt 20 245 personer i Sverige, vilket är drygt tusen fler dödsfall än april/maj 2020. Däremellan finns ytterligare två hårda influensaperioder som orsakat fler dödsfall än corona-månaderna:

Åke Nilsson var på 90-talet ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik. Han minns de höga dödstalen under influensamånaderna på 90-talet och han minns tystnaden som omgärdade dem. När han nu letar sig tillbaka för att jämföra dödligheten på våra två corona-månader ser han att influensan fortfarande dödade fler än corona-månaderna 2020, mätt i absoluta tal. Han ser till och med hundratals månadspar där Sverige hade fler döda, om man mäter dödstalen relativt befolkningsstorlek.

Månadspar under 80- och 90-talet då dödligheten var högre än dödligheten april/maj 2020

Senast 2009 var dödligheten högre under januari och februari, då dog i 1,86 per tusen invånare, jämfört 2020 års 1,85. Bara mellan åren 2000-2009 finns hela nio månadspar med högre relativ dödlighet än nu.
Hur kan det vara så?

– Det beror på att vi har haft sådan framgång att trycka ned dödligheten varje år. Medellivslängden ökar och levnadsförhållanden förbättras. Och så de medicinska framstegen, säger Åke Nilsson.

Under sina år på SCB kunde Nilsson tydligt följa hur samhällets utveckling påverkade dödstalen i hans kalkylark. De nya medicinerna på 80-talet – som gjorde att hjärt- och kärlsjukdomar plötsligt minskade –  innebar ett trendbrott så att männens medellivslängd ökade snabbare än kvinnornas. Och den nya livslängden gjorde i sin tur att samhället fick en växande grupp pensionärer, som gjorde att pensionssystemet byttes ut. Och så influensavågorna. Som flera gånger varje decennium gjorde att några tusen äldre bara dog – försvann! – utan att någon reagerade. Det tycker Åke Nilsson, idag 80 år, fortfarande är konstigt.

– Ja, det är märkligt. Statistiken har ju funnits i alla år, men ändå har det inte gjorts något åt det. Det är en nonchalans som visas mot äldreomsorgen. Men det är inget nytt och torde vara svårt att ändra på, säger Nilsson.

När covid-19 kom till Sverige var det under en period då Sverige vanligtvis inte ser särskilt många döda. Vi kom dessutom från en vinter som varit ovanligt mild, vilket i sin tur innebar att vi hade haft få dödsfall. Och vintern innan det, 2018/2019 var det samma sak. Rent statistiskt hade Sverige alltså medborgare som ett vanligt år hade avlidit av en infektion, virus eller influensa, men nu klarat sig. Det innebär också att Sverige 2020 har en åldrande befolkning. På tio år har andelen män över 90 år ökat med nästan 40 procent, kvinnor med nästan 20 procent. På bara ett år, mellan 2018 och 2019, ökade gruppen äldre än 90 år med 1 324 personer. Det var då covid-19 slog till. Vilket gör jämförelser komplexa.

Tomas Johansson heter mannen som idag har Åke Nilssons jobb på SCB. Han har tagit del av Åke Nilssons beräkningar, bekräftar dem, men framhåller just att de inte automatiskt visar på överdödlighet. Han har själv gjort beräkningar och jämfört månadsparet april-maj tillbaka i historien. Då får han gå tillbaka till 1927 för att hitta samma dödlighet med samma månadspar. I april i år dog 2 894 fler än normalt – alltså utifrån hur många som vanligtvis dör under en aprilmånad tidigare år (den överskjutande siffran kallas överdödlighet). I maj var överdödligheten 1603.

– Totalt blir då överdödligheten under april och maj närmare 4 500 döda, säger Johansson.

Att jämföra bakåt med andra månadspar går såklart också bra, men man behöver förstå vad vi mäter och förstå skillnaderna i förutsättningar. Det framhåller också Åke Nilsson och gör jämförelsen med om covid-19-pandemin hade kommit i december. Eftersom grupperna som dör av influensa, är liknande de som dör med covid-19, hade det varit svårt att urskilja vad som varit en pandemi och vad som varit normal dödlighet.

– Då hade vi underskattat överdödligheten.

Jämförelsen är ett bra exempel på hur statistik kan missförstås, eller tolkas olika beroende på kontext. En jämförelse med något värre bakåt i tiden innebär inte att någon kan pusta ut eller tro att covid-19 är samma sak som en influensa.

Eller att 2020 inte varit särskilt dödligt.

Ett annat exempel finns från veckan som gått. Då cirkulerade uppgifter om att Sveriges dödlighet under årets första fem månader inte varit högre än de senaste fem åren. När Åke Nilsson får se siffrorna reagerar han.

– Argumentationen faller på grund av felräkningar och brist på insikt.

Exempel på grafen som fått spridning.

Åke Nilsson påminner igen om att det dels beror på att vi i början av 2020 hade få döda, men framför allt att diagrammet missat att räkna med ”avlidna med okänd dödsdag” under 2020, vilket är över tusen fall. Räknar man in det blir början på 2020, enligt Åke Nilssons nya beräkningar, den dödligaste perioden i närtid.

Åke Nilssons nya kalkyl.

Statistik kan användas för att driva bevis och teser åt olika håll, därför ska det tolkas med försiktighet. Framför allt kan vi använda det för att se historiska mönster och lära oss framåt. I vårt fall verkar det här finnas flera läxor om hur vi hanterat våra äldsta.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll
  • Torgny Tholerus juni 18, 2020, 13:13

    Det finns inga vetenskapliga bevis för att 70+ är en riskgrupp. Det är visserligen många som dör i covid-19 som är 70+, men det är ju normalt att många som är 70+ dör. De som dör i covid-19 är ju för det mesta sådana som ändå skulle ha dött i en nära framtid.

    För att få fram vilka åldersgrupper som är en riskgrupp, så skulle man behöva mäta överdödligheten för varje åldersgrupp, och se vilka som har den största procentuella överdödligheten. Men några sådana mätningar har inte vad jag vet gjorts. Så när FHM säger att 70+ är en riskgrupp, så verkar det bara vara åldersdiskriminering…

    • Emanuel Karlsten juni 18, 2020, 13:51

      Bevis eller inte, det är ju ett faktum i statistiken att 90 procent av alla dödsfall i Sverige varit hos de 70 år eller äldre: https://emanuelkarlsten.se/06/over-90-procent-av-dodsfall-med-covid-19-i-sverige-ar-70-ar-eller-aldre/

      Det är också i de äldsta åldersgrupperna som dödsrisken är högst, ungefär 5 procent av alla över 90 år har dött med covid-19 i Sverige.

      • Torgny Tholerus juni 18, 2020, 15:11

        Att 90% av alla dödsfall i covid-19 har varit 70+ säger egentligen inte att de är en riskgrupp. En intressant siffra i detta sammanhang, är istället hur många av samtliga dödsfall som har varit 70+. Ifall även denna siffra är 90%, så säger detta att 70+ inte har någon ökad risk att få covid-19, dvs de är inte alls någon riskgrupp.

    • Karl juni 18, 2020, 17:23

      Det finns sammanställningar av total överdödlighet uppdelad på kön och ålder, som SCB:s statistik, tabell 8, eller EuroMOMO för internationella jämförelser.

    • Mattias Jonsson juni 18, 2020, 19:37

      Om du har möjlighet att läsa Excel-filer så finns informationen på denna sidan hos SCB i den Excel fil de tillhandahåller och informationen du söker finns i Tabell 7:
      https://scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/svartolkat-trendbrott-i-statistik-om-dodsfall/

      Sammanfattat visar den att överdödligheten är tydligast i åldersgrupperna 65-79 år och 80-89 år för män samt åldersgrupperna 80-89 år och 90+ år för kvinnor.

      • Torgny Tholerus juni 20, 2020, 08:55

        Jag har nu tittat närmare på den procentuella överdödligheten utifrån Tabell 7. Jag har då tittat på veckorna 14 -23 (i stort sett april, maj) Jag fick då:

        Män Kvinnor
        0-64 år 65-79 år 80-89 år 90+ år 0-64 år 65-79 år 80-89 år 90+ år

        12% 29% 38% 39% −1% 23% 28% 28%

        Man ser då att gruppen som har markant större överdödlighet, är Män 80 år och äldre. Den enda riktiga riskkruppen är alltså män över 80, och det är bara den gruppen som egentligen är en riskgrupp och som behöver vara extra försiktiga.

        • Karl juni 20, 2020, 10:17

          Samtidigt är det också så att just för att dödstalen (antalet döda i förhållande till folkmängden) ökar exponentiellt med stigande ålder för total dödlighet (både bland kvinnor och män), kommer en viss procentuell ökning av antal döda att innebära en större absolut ökning av dödsrisken under pandemin för äldre än för yngre.

        • Jan Brugård juli 8, 2020, 12:55

          Jag skulle säga att siffrorna tydligt pekar på att FHM har rätt. Restriktionerna är klart strängare för äldre och vi har varit tydliga med att föröska skydda dom mer. Trots detta har dom ädre högre (män) är liknande (kvinnor) överdödlighet.

  • Sven Román juni 19, 2020, 11:52

    Tack, Emanuel Karlsten för din utmärkta artikel. Och jag beklagar att den tabell jag tweetade om var felaktig. Jag har inte gjort den själv, och utgick ifrån att den var korrekt. Jag borde förstås ha kontrollerat detta.

    Jag anser dock att den slutsats jag drog utifrån den felaktiga tabellen i stort sett stämmer även med Åke Nilssons reviderade tabell. Jag beskrev i min tweet att överdödligheten var högre än genomsnittet för åren 2014-2019, men inte i närheten så mycket som antalet rapporterade avlidna.

    Snittet avlidna/100 000 åren 2014-2019 blir utifrån Åke Nilssons artikel 397. 2020 är siffran 426, alltså 29 gånger höften. Om detta multipliceras med 10 430 000, en uppskattad folkmängd 201231, blir det en högre dödlighet på 3 025. Antal rapporterade avlidna t o m 31/5 är idag 4 618.

    Oftast jämförs överdödlighet för de närmast föregående fem åren, vilket i detta fall skulle gälla åren 2015-2019. Då blir genomsnittet istället 402, och 2020 har gett en helger dödlighet på 2 503.

  • Sven Román juni 19, 2020, 11:56

    Tryckfels-Nisse var visst framme i min kommentar, ”höften” och ”helger” ska ersättas med ”högre”.

  • Marko juni 19, 2020, 13:40

    Emanuel – denna pandemi har tyvärr gett mig vatten på kran för min sedan tidigare avoghet mot vissa medias vinklingar. Du däremot är ett härligt ljus i denna skara. Tack för att du håller yrkeskårens heder uppe 😊🙏
    Glad midsommar ☀️😀

  • Ingemar Siby juni 20, 2020, 16:57

    Det går att ställa många medicinska frågor utifrån statistiken: Hur många har verkligen dött av C-19? De flesta har varit multisjuka. Vad visar dödsattesterna? Hur många har dött av påtvingad isolering – inte minst på äldreboende? Hur många har dött pga att planerad behandling har skjutits på framtiden? Hur har den psykiska ohälsan påverkats? Rapporter från Paris talar om isoleringsstress!. Rapport från Berlin talar om ökad barnmisshandel! Ökat våld i nära relationer pga isolering? Försvårat tankeutbyte och medmänskliga relationer. Dämpad kreativitet pga strypt kultur och föreningsliv?

    Den stora frågan är varför världsmedia ägnat så stor uppmärksamhet åt C-19. Det största i världshistorien!: Ett mediadrev utan motstycke, som skapta panik oro – och det utan veta dödlighet, smittorisk eller konsekvenser. Drevet startade enbart utifrån Wohan-provinsen, Sättet drevet startade på, får mig att gissa att den på något sätt organiserats. Utifrån marknadsliberalt tänkande måste det varit ”Den osynliga handen”.

    För att förstå varför, hänvisar jag till Naomi Kleins bok: ”Chockdoktrinen”. Den analyserar hur katastrofer terroraktioner utnyttjats för att backa demokrati och mänskliga rättigheter, öka övervakningen ”(Storebror ser dig”)- samt inte minst skapat ny vinstmöljigheter för ett fåtal: Låt mig kalla dem ”Parasiter” = Dem som tjänar pengar på pengar.

    Återstår en fråga: Förra året karakteriserades av bl.a. mycket klimat- och kvinnodemonstrationer, och andra oroligheter. Åtgärderna mot pandemin tvärstoppade detta. Är det en tillfällighet?

  • Sandra juni 21, 2020, 17:29

    Det enda jag inte fattar är vad som är skillnaden mot våra grannländer. De har ju inte ens en tiondel döda mot vad vi har. Hur det det ut för dem andra år? Har de inga dödsfall i vanlig influensa då heller eller?
    Känns som man med denna artikel ska dämpa allvaret i antalet som har dött. Men hur är jämförelsen med grannländerna då? Om det vanligtvis dör många i vanlig influensa årligen, har det dött ovanligt lite i våra våra grannländer?

    • Ingemar Siby juni 22, 2020, 15:42

      Har inte kunskap nog för att analysera skillnaden mellan de nordiska länderna. Kanske finns svaret i Eurostats`databaser:
      (https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/file_import/european-semester_thematic-factsheet_health-systems_sv.pdf)

      Det är ju inte bara mellan de nordiska länderna det är skillnad i dödlighet:

      Land % döda av smittade
      Frankrike 19,1
      Tyskland 4,7
      Storbritt 14,1
      Ryssland 1,4
      Italien 14,5
      Schweiz 5,4

      Det verkar ju inte, som kraftiga restriktioner är avgörande. Enligt universitetet i Paduas undersökning av alla innevånare i regionen, har hela 40% av de smittade inga symtom. Sveriges och Frankrikes höga dödlighet kan alltså bero på få tester.

      Andra gissningar för Sverige:
      1) Största spridningen i Sverige är i Stockholms län. Här har utförsäljningar och privatiseringar härjat mer än i andra län!
      2) Tydligen nekas 80+ respiratorvård allmänt i Sverige.
      Källa: SVT studio Ett tisdag 09062020 1:17:40 in i programmet

      Ingemar Siby

  • Ueli Niederberger juni 25, 2020, 00:14

    Enligt socialstyrelsens rapport är 49,8% av de som avlidit med Covid 19 85+. Tyvärr hittar jag ingenstans den genomsnittliga åldern av de avlidna, men om hälften är 85 år gammal eller äldre måste genomsnittsåldern ligga på samma nivå eller högre än medellivslängden i Sverige (enligt SCB 84,7 för kvinnor och 81,3 för män år 2019). Hur ska jag tolka detta? Finns det en jämförelse av den genomsnittliga åldern av de som avlidit med Covid 19 och de som avlidit i andra orsaker år 2020? Det måste ju vara relevant att jämföra dessa två värden (och kan inte vara särskilt svårt att få fram)?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.