Coronaveckan som gått, v26

Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin – ur ett svenskt perspektiv.
Här är vecka 26.

5 280 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med totalt 227 fall eller ungefär 4 procent, vilket är samma procentuella ökning som förra veckan. Det kan tolkas som att vi nått något av en platå. Även om eftersläpningen av dödsfall den senaste veckan är stor, visar Adam Altmejds prognos (bild ovan) att vi skulle kunna vara på väg in i en svag ökning av dödsfall, men osäkerheten är stor och alla andra siffror indikerar en fortsatt nedgång.
Att tolka data är svårt – det har inte minst veckans kanske största nyhet visat:

WHO pekade i veckan ut Sverige som ett varnande exempel. I WHO:s uttalande sägs att det ökade antalet smittade i Sverige (och tio andra europeiska länder) riskerar skapa en situation utom kontroll. Det WHO verkar ha missat var att Sverige ökat antalet tester dramatiskt. Det har gjort att det totala antalet positiva fall ökar, men i relation till antalet tester är antalet smittade stabilt eller svagt minskande. ”Ett totalt misstag”, sa Anders Tegnell om WHO och regeringen tog samma dag kontakt. Senare uppdaterade WHO sitt uttalande och backade delvis, genom att förtydliga det uppenbara. Under fredagen publicerade också Folkhälsomyndigheten ett antal grafer i sin veckorapport, där förhållandet förtydligades. Här syns hur det relativa antalet smittade inte är uppåtgående, utan ligger stabilt på 12-13 procent.

Att jämföra antal smittade över tid är svårt, eftersom urvalet för provtagning förändrats. I ett tidigt skede testades bara de som var mycket sjuka, medan idag testas även de med lindriga symptom. Folkhälsomyndigheten har därför publicerat ytterligare en graf som tydliggör hur mängden positiva testade kan ligga kvar på samma platå, samtidigt som andelen intensivvårdade minskar.

Samtidigt är Sveriges tillstånd unikt och möter stor kritik världen över. New york times kallade Sverige i veckan för skandinaviens paria, eftersom alla våra grannländer har stängt gränsen. Vilket är sant. Finland tydliggjorde i veckan att de inte kommer häva restriktionerna och Norge har börjat tycka synd om oss och vill att Sverige ska stänga ned. Störst förvirring har det varit från Danmark, som först tillät inresande svenskar om de lovade ta ett coronatest, men sedan bara tillät svenskar folkbokförda i Västerbotten. Anders Tegnell tror att andra är extra hårda mot Sverige för att vi varit transparenta med våra siffror och att Sveriges strategi framställts som annorlunda, ”vilket den inte är”. Samtidigt som vi utesluts från andra länder, är vi också bäst i norden på att hålla reserestriktioner. Jämfört med förra året vid den här punkten har vi minskat vårt resande med 11 procent. Alla andra länder i norden har ökat eller har samma resemönster (även om Sverige verkar trängas på stränderna)

Den ansträngda situationen har lett till en ökad press på Sveriges utrikesminister som uttryckt sorg över det förlorade nordiska samarbetet, men som förra veckan också gick till hårt angrepp på en journalist i tysk tv. Det berättade jag redan i förra veckans sammanfattning, men eftersom utspelet gjordes precis vid midsommar dröjde det till den gångna veckan innan det fick fäste hos svenska medier. “Magplask”, kommenterade Aftonbladets politiska kommentator och på GP:s ledarsida skriver Alice Teodorescu Måwe att intervjun var “full av felaktiga påståenden”. Jag gjorde själv en genomgång av vilka påståenden som faktiskt var falska under den 27 minuter långa intervjun: Fyra stycken.

Svensk turistnäring förlorar 316 miljoner – per dag. Detta eftersom de flesta av våra turister kommer från de länder som stängt gränsen till Sverige. I veckan meddelade regeringen också att nöjesparker inte kommer att undantas från rekommendationerna och förblir stängda. Kommunägda Liseberg har tidigare räknat på att de förlorar 800 000 i uteblivna intäkter, per stängd timme. Det kan i sin tur slå hårt mot Göteborgs ekonomi.
Andra ekonomiska nyheter i veckan är att några av våra största svenska artister har fått ut krisstöd av staten, på 50 000 kronor, trots att de har stor likviditet i bolagen. Det har fått andra artister att kritisera, och de bidragstagande artisterna att ge sitt försvar:

Mitt i all nationell och internationell kritik har Anders Tegnell sommarpratat. Han berättade i programmet om chocken när andra länder stängde ner och inte agerade som man i förväg kommit överens om. Han spelar också ner den återkommande kritiken från de 22 forskarna och hoppas på mer kvalificerad kritik framöver. Forskarna har givetvis slagit tillbaka.

Folkhälsomyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att hjälpa regionerna med smittspårning. Detta eftersom Sveriges smitta hamnat på en platå som inte går ner. Smittspårningen kommer att vara mer lik den som skedde i början, med spårningen av italienresenärer. Nyheten kom i en lång intervju med Anders Tegnell i Dagens nyheter, i samband med att Tegnell i fredags gick på sommarledighet.

Munskydd rekommenderas nu vid all nära kontakt i vård och omsorg – om en brukare misstänks ha covid-19. Tidigare har ansvaret legat lokalt, men Folkhälsomyndigheten har konstaterat att den lokala avvägningen inte fungerat, varför man nu ändrar riktlinjerna. Det har också kommit rapporter som visar att andelen döda på äldreboenden inte är särskilt mycket högre i Sverige än andra länder: Två tredjedelar av covid-sjuka på särskilt boenden har överlevt. Samtidigt har det riktats kritik mot att regeringen inte lyssnat på det råd av äldreforskare som regeringen själv tillsatte strax innan pandemin. Allt fler rapporter kommer nu också om hur psykiskt dåligt äldre mår av isoleringen.
Några som däremot fått stöd är de som är i riskgrupp och tvingats till självisolering. Regeringen lovar ekonomiskt stöd, men hur det ska gå till i praktiken är inte helt klart.

Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell tappar i förtroende. Folkhälsomyndigheten tappar 9 procentenheter på en månad och Tegnell sju, enligt en undersökning av DN/Ipsos. Även statsministern och regeringen faller, om än från höga siffror. ”Skillnaderna är så stora att vi kan vara säkra på att det skett en rejäl förändring”, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Medicinskt har det varit en stark vecka för Sverige. Först eftersom forskare på Karolinska tror att blodplasma från personer med antikroppar skulle kunna rädda liv. Och sedan eftersom WHO sagt att det svensk-brittiska bolaget AstraZeneca vaccin just nu är världsledande. Nu tror AstraZeneca att deras vaccin kan vara klart till i höst.

Ny data från svenska Newsworthy har jämfört överdödlighet mellan regioner istället för länder, för att ge en mer rättvis bild över vilka som drabbats hårdast. Där hamnar Stockholm på plats 32 av 500. Men även andra svenska regioner hamnar högt och det står därför allt mer klart att smittan antagligen nådde Sverige redan i december.
Även Expressen har gjort en unik granskning av smittan i veckan. Genom att jämföra postnummer på de avlidna i Sverige har de kunnat se att fattiga är mer drabbade än rika. ”Smittan sprids mest och snabbast i Sveriges fattigaste områden, visar Expressens kartläggning av 130 postnummer. I överklassområden som Djursholm och Östermalm är det näst intill smittfritt.” Att få ut underlaget till artikeln från myndigheter var däremot svårt. Flera medier har därför i veckan gått ut i en debattartikel där de riktat kritik mot att Sverige försvårar insyn och granskning.

Det händer nästa vecka:
Folkhälsomyndigheten kommer ge tydligare besked om vad regeringsuppdraget om smittspårning kommer innebära.

Det var allt från veckan som gått, skriv gärna en kommentar om det är något du saknar.

Den här artikeln är gratis och tillgänglig med hjälp av personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistik ska vara öppen. 
Du kan också bidra, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.