Därför förbjöd Facebook nyhetslänkar i Australien – och därför revs beslutet upp

Nyhetslänkar är åter tillåtna på Facebook i Australien. Nätjätten backade. Eller om det var regeringen. Klart är i alla fall att ett tillägg har gjorts i Australiens lag som innebär att Facebook nu igen har makten på sin sida.
Så vad hände egentligen? Här är en genomgång av den politiska uppgörelse som kan sätta prejudikat för hela världen.

Det var under tisdagsmorgonen som Australiens finansminister och Facebook meddelade att de kommit överens. Australien släpper kravet på att tvinga Facebook till förhandlingsbordet och att Facebook måste betala medier för att nyhetslänkar sprids. Facebook lovar å sin sida att frivilligt öppna plånboken för mediehus. Det är ungefär så mycket vi vet, i en uppgörelse som omgärdas av mycket smusslande och dolda förhandlingar.

Utvecklingen blir därmed lik den som andra nationer haft med Google. Det innebär framför allt att båda dessa nätjättar skickar in totalt 16 miljarder kronor till medier (en miljard dollar var). Det kan låta mycket, men det fördelas upp över ett antal år, på ett antal olika projekt, tjänster och stöd – och handlar alltså om pengar som fördelas bland alla världens medier.

Segern är därför allra mest nätjättarnas, som lyckats ducka en lag som tvingade dem att betala och som innebär att nätjättarna fortsätter behålla kontrollen över om nyhetslänkar får finnas eller ej.

Men på ett sätt är vinnaren också internet. Lagstiftare var på väg att sätta ett farligt prejudikat kring en länkskatt: Det vill säga att själva publiceringen av en länk skapar betalningsskyldighet. En sådan ordning skulle döda hela den idé som internet grundar sig på, varnade bland annat internetpionjären Tim Berners-Lee.

Men slaget i Australien var också bara en av flera ronder. Nu förbereder sig bland annat EU på att försöka införa något liknande.

Så vad handlar allt detta om ytterst? Här är en genomgång.

Bakgrund

Traditionella nyhetsmedier har i huvudsak två intäktskällor: Prenumerationer och annonser. Med internets intåg har annonsaffären minskat dramatiskt. För varje ny annonskrona som nu investeras går ungefär 75 procent till Facebook och Google. Det har inneburit enorma ekonomiska problem för medier, med personalnedskärningar som följd.

I Australien finns en av världens mäktigaste mediemoguler, Rupert Murdoch. Han äger dels 75 procent av Australiens alla medier, men också några av världens mest inflytelserika mediekanaler: Fox news, Walls street journal, och flera av Storbritanniens största medier. Murdoch är ökänd för att använda sin mediemakt för egna intressen och för att öka sina egna intäkter. I takt med minskade intäkter har Murdoch varit pådrivande i att skapa en ny lag som tvingar nätjättar att dela med sig av sina intäkter.

2018 gav den Australienska regeringen ett uppdrag till landets konkurrensverk, ACCC: Granska Facebook och Googles makt över annons- och mediemarknaden. I en första delrapport fann ACCC en obalans eftersom Google och Facebook var ”den dominerande grindvakten” till läsarna med hjälp av hemliga algoritmer. En undersökning visade till exempel att 52 procent av läsarna hittade nyheter via sociala medier. Framför allt hade annonspengar försvunnit från medier, vilket lett till förlorade intäkter och färre journalister. Det senare var viktigt, poängterade ACCC, eftersom en demokrati behöver journalister som håller makten till svars.
Rapporten följdes av ett intensivt lobbyarbete från både nätjättar och medieföretag och i april 2020 fick ACCC i uppdrag av regeringen att ta fram ett regelverk för att återställa maktbalansen mellan nätjättar och traditionella medier.

Det australiska lagförslaget

Den 31 juli 2020 presenterade ACCC ”Draft news media bargaining code”. I korthet innebar det att Facebook och Google tvingades förhandla med medier om en lämplig summa pengar för att medier får sina artiklar länkade från Facebook och Google. Om förhandling strandar ska en skiljedomstol avgöra lämplig summa. Utöver pengar ska mediehusen också få insyn i nätjättarnas algoritmer och vad som avgör vilka nyheter som får spridning. Vägrar nätjättarna straffas de med böter på 50 miljoner kronor per överträdelse – eller 10 procent av deras omsättning på den lokala marknaden. Lagförslaget kan i framtiden komma innefatta fler aktörer än Facebook och Google. Den 18 februari passerade lagen den första av två parlamentariska instanser i Australien.

Hur reagerade de olika sidorna?

Facebook gick ut hårdast. Dagen efter att lagen passerade parlamentets första insatans valde Facebook att blockera ut alla länkar från australienska nyhetsmedier – på hela Facebook. Den som försökte dela en länk till Daily mail australien möttes av det här:

I ett uttalande förklarade Facebook att inga medier tvingas använda deras plattform. De förklarar också att Facebook gav australienska medier 5,1 miljarder länkar förra året, vilket – enligt Facebooks sätt att räkna – innebär en uppskattad intäkt på 2,5 miljarder kronor. Detta trots att bara 4 procent av Facebooks poster innehåller nyhetslänkar, enligt de själva. För australienska användare av Facebook innebar det också att alla internationella nyheter försvinner från deras flöden. Ett dygn senare hade 20 procent av trafiken till australiska medier försvunnit.

Google menar att lagen riskerar att förstöra hela deras sök-koncept: En indexering av all internets tillgängliga information. Om google tvingas betala vissa aktörer, vilka andra står då på tur? Googles förslag har varit att göra som med upphovsrättsdirektivet i Frankrike: Skapa en ny produkt, Showcase, där man betalar medier för att synas. Kanske kan det få medier att öka lönsamheten, men också undvika en framtid med en lagstiftad obalans. Tidigare har Google hotat att lämna den australienska marknaden helt om det nuvarande förslaget klubbas igenom.

Microsoft, med den konkurrerande sökmotorn Bing, välkomnar Australiens lagförslag och säger att om Google försvinner kommer Bing med glädje stå redo att ta över – och betala medier om så krävs.

Politiker var nöjda. Landets finansmininster menar att det handlar om framtiden för det australienska medielandskapet som står på spel. Efter Facebooks motdrag har däremot landets politiker varit rasande. Landets premiärminister sa: ”Facebooks åtgärder var lika arroganta som nedslående”.

Traditionella medier jublar åt förslaget. När förslaget presenterades konstaterade Rupert Murdoch att nätjättarnas ”snålskjuts är över” och att mediehusens ”framtid kan nu säkras”.

Varför lät Facebook länkarna komma tillbaka?

För att lagen ändrades. Efter Facebooks medieblockering valde regeringen att ändra flera saker i lagen. Facebook ska inte längre tvingas till förhandlingsbord eller tvingas betala pengar för länkar – så länge de kan påvisa egna avtal med medier. Facebook var snabba med att utlova 1 miljard dollar till världens medier under en treårsperiod. Detta görs genom olika tjänster som Facebook redan har igång. Facebook fortsätter också att behålla rätten att närsomhelst förbjuda länkar på sin plattform. Lagen röstades igenom i senaten med dessa ändringar.

Vad kan lagen få för betydelse?

Enorm. Ytterst är det en kamp om makt och kontroll: Hur ska globala spelare hanteras på lokala marknader? Här finns frågor om skatt (nätjättarna betalar nästan ingen skatt lokalt), dominans och datainsamling. Att just kompensation för medier lyckats ta sig upp på agendan får mest tillskrivas traditionella mediers stora lokala makt och inflytande över politiken. Det senare är olyckligt, eftersom en viktig fråga nu reducerats till en konflikt mellan två monopolister, vilket jag konstaterade i en analys i Göteborgsposten: En konflikt mellan den gamla och den nya världens monopolister som lockar fram deras sämsta sidor: Medier, genom att vinkla hela det offentliga samtalet till deras fördel. Facebook, genom att ta bort alla nyhetslänkar. Det är politiska markeringar, en kraftmätning och provokationer för att visa makt.

Kan det hända i Sverige?

Oklart. När en liknande fråga kom upp på EU-nivå, genom artikel 11 i Upphovsrättsdirektivet – den så kallade ”länklicensen” – ville en stor majoritet av de politiska partierna riva upp förslaget. Bara Socialdemokraterna röstade aktivt för frågan i EU-parlamentet. I Sverige har också digitalminister Anders Ygeman (S) uttalat sig positivt om Australiens kommande lag, i ett livesamtal på Clubhouse anordnat av Tidningsutgivarna. Samtidigt har flera medier det senaste året kraftigt styrt bort från annonser till att fokusera på prenumerationsintäkter. Det har skapat stabilare ekonomi och gjort att nästan samtliga mediehus för första gången på länge visar starka och positiva resultat. Dagens nyheter gjorde till exempel rekordvinst på 202 miljoner och tidningens chefredaktör menar att de har slutat annonsera på Facebook, eftersom annan marknadsföring visar sig vara mer lukrativ.

Nästa steg är vad som händer i EU, där man har långt gångna planer för en liknande lagstiftning. Och svenska och europeiska medier allierar sig med Microsoft och pressar på.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.