≡ Menu

En första svensk version av upphovsrättsdirektivet nu på plats – föreslås bli lag juli 2022

Sent i fredags förra veckan kom så ett första utkast till Upphovsrättsdirektivet. Den som för två år sedan vållade stor debatt och omfattande protester på grund av ”internetfilter” och länkskatt. Jag har skrivit omfattande om den och gör just nu en större kartläggning av det 400 sidor långa PM som regeringen nu skickat på remiss.
Men här är vad vi vet hittills:

Kraftigt försenad och med hot om rättsliga påföljder från EU har nu Sverige äntligen skakat fram en först promemoria om hur det uppmärksammade Upphovsrättsdirektivet skulle kunna bli lag i Sverige. Den 1 juli 2022 hoppas regeringen att det ska kunna klubbas och innan dess ska remissvar samlas in och passera lagrådet innan det formellt blir en proposition som kan presenteras för riksdagen.

De infekterade frågorna handlar primärt om att sajter som Facebook nu får ansvar för att stoppa sådant som innehåller bilder, texter och musik med upphovsrättsskyddat innehåll. Undantag ska göras om dessa uppladdningar innehåller kritik eller satir. Kritiker menar att det riskerar att skapa ett godtyckligt internetfilter.

Den svenska promemorian publicerades sent på fredagen den 8 oktober och under veckan har ett antal parter uttalat sig om den – med blandad respons.

Så reagerar parterna på promemorian

Upphovsrättsorganisationerna KLYS och Bildupphovsrätt är primärt positivt inställda till direktivet som helhet. Men KLYS pekar på brister just gällande den infekterade artikel 17, den om uppladdningsfilter. De tycker ”regeringen landar i fel slutsatser när det gäller centrala frågor. Här behöver justeringar göras i regeringens förslag”.

Journalistförbundets upphovsrättsjurist utropar ”äntligen” och lovordar särskilt det som kallats ”länklicens”, att Google ska betala medier om de vill länka mediers artiklar.
”Förslaget innebär att den andel av upphovsrättsersättningen som är tänkt att tillkomma medieföretagen och som upphovsmännen är berättigade, ska hanteras kollektivt av en upphovsrättslig förvaltningsorganisation. Vilket är en jättebra modell”.

Den nätpolitiska bloggen Femtejuli-stiftelsen, som är kraftigt kritiska mot upphovsdirektivet, är fortsatt kritiska men lyfter upp ljusglimtar som att det nu finns en, som man kan tolka, utökad citaträtt som tydliggör att just satir och kritik ska få fortsätta existera – även om det innebär ett upphovsrättsbrott.

Juristen Daniel Westman, som noga följt direktivet och varnat för risker, tycker spontant att det svenska förslaget är väl avvägt och att det ”gör vad som går för att motverka risker för överfiltrering”.

Promemorian är 400 sidor lång och de flesta har inte hunnit ta sig igenom den. Remissinstanserna har fram till 13 december på sig att återkomma med ett svar.

Jag kommer att fortsätta att bevaka frågan, inklusive hur de riksdagspartierna ställer sig till det svenska förslaget. Däremot är EU-direktivet, med dess olika filter och länklicenser, redan antagna, varför det nu mer handlar om hur det ska anpassas och tolkas in i svensk lag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.