EU:s nya terrorlag tvingar sajter ta bort propaganda inom en timme – passerade parlamentet utan avslutande omröstning

Sajter måste ta bort allt innehåll som skulle kunna tolkas som terrorpropaganda. Det har varit förslaget från EU, som jag tidigare uppmärksammat flera gånger. På torsdag skulle parlamentet hålla en avgörande votering, vilket kantats av högljudda protester från medborgarrättsgrupper. Men förordningen har nu gått igenom, utan en sista omröstning, eftersom protesterna från parlamentsledamöter inte var tillräckliga.

Texten är uppdaterad med ett förtydligande

Jag har återkommande skrivit om den EU-förordning och hur den är en slags uppföljning av upphovsrättsdirektivet. Istället för upphovsrättsskyddat material, ska nu terrorpropaganda filtreras av nätjättar. Vilket låter självklart och hedervärt, men varje filter har samma problem: Hur ska det kunna hålla isär vad som är terrorpropaganda och vad som är vanliga åsikter? Och ännu värre: Vem avgör vad som är terror?

Förslaget passerade först parlamentet, med flera förbättringar. Men en av de mest besvärande problemen fanns kvar, med tre rösters marginal: Alla sajter, oavsett storlek, måste ta bort terrorpropaganda inom en timme. Det innebar alltså att sajter – även små forum – ska 1) Identifiera vad som är terrorpropaganda och 2) ta bort den inom en timme, dygnets alla timmar.

Förslaget gick till trilogsamtal med ministerrådet och en sista version presenterades för några månader sedan, med flera förbättringar. Nu kvarstod bara ett sista godkännande i parlamentet. Men det blev inget av det. Minst ett 30-tal ledamöter eller en av de politiska grupperna måste kräva det, men eftersom någon sådan grupp inte fanns antogs förordningen automatiskt.

Inför den förmodade sista omröstningen hade flera föreningar, journalister och människorättsorganisationer, som Amnesty, Edri och Wikimedia, kraftsamlat i en sista vädjan. I tre punkter tydliggjorde de problemen:

1. Uppladdningsfilter

Genom att kräva att terrorpropaganda ska bort inom en timme, uppmuntras automatiska identifiering av vad som är propaganda, vilket är trubbigt och riskerar att sammanblanda kritik och satir – med propaganda.

2. Ingen insyn i beslutsprocessen

EU-länderna ska nu införa nationella myndighetspersoner med särskild kompetens, som ska fatta beslut kring vad gränserna för vad förbjuden propaganda är. Besluten ska fattas på objektiv och ickediskriminerande grund, men sådana beslut fattas i de flesta andra fall av domstolar eller andra oberoende institut, med medföljande insynsregleringar. Att sådan nu inte finns innebär ett slag mot yttrandefriheten.

3. Alla EU-länder har möjlighet att klassa vad som är propaganda – för alla EU-länder

Dessa myndigheter kan alltså klassa vissa typer av innehåll för terrorpropaganda, och de besluten ska sedan gälla i alla medlemsländer. Vilket innebär att det Ungern tycker är propaganda, ska också gälla och förbjudas i Sverige. Eftersom flera länder, som Ungern, har annorlunda syn på medborgerliga rättigheter än Sverige, finns stor risk att det här kan gå ut över yttrandefriheten på nätet.

Förordningen kommer nu bli lag i Sverige automatiskt, senast 20 dagar efter att det publicerats i EU:s ”tidning”. Först efter ett år senare träder det i kraft.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Rättelse: I en tidigare version stod det ”idag torsdag” medan det var alltså torsdag, två dagar efter denna artikels publicering som voteringen skulle ha skett rum.