Upphovsrättsdirektivet, med ”internetfilter” och ”länkskatt”, ska vara lag senast i sommar. Men på justitiedepartementet är man osäker på om det kommer att hinnas med.
Här är alla hinder.
Jag har genom åren ingående rapporterat om hur EU genom ett nytt direktiv kan förändra internetupplevelsen för EU-medborgare. Det handlar dels om till exempel ett internetfilter och dels om en länkskatt.
I Sverige har det förberetts i över ett år inför lagen, men ännu finns inget skarpt förslag formulerat. Att det drar ut på tiden just nu beror allra mest på att Sverige inväntar EU-kommissionens riktlinjer kring direktivet. Det skulle ha kommit i december, men är försenat och det senaste beskedet är att det kommer i början på 2021.
När det väl har kommit ska justitiedepartementet skriva ett förslag som går ut på remiss. Sedan blir det en proposition som ska gå till riksdag innan det kan klubbas som lag. Enligt tjänstemän på departementet är det osannolikt att allt detta skulle hinnas till sommaren.
Skulle Sverige inte hinna klart, kan det bli böter. Men eftersom EU-kommissionen själva är sena med riktlinjerna är det sannolikt att man ser mellan fingrarna på frågan.
Men det finns ett sista hot mot Upphovsrättsdirektivet. Som jag tidigare rapporterat har Polen valt att överklaga delar av direktivet till EU-domstolen. I november hölls en hearing i frågan och under sena våren ska domstolen komma med sitt beslut.
Skulle EU-domstolen uppfatta Upphovsrättsdirektivet som ett brott med befintliga lagar, kan de delar som handlar om just internetfilter strykas.
Daniel Westman, forskare och expert på IT- och medierätt, har följt processen och menar att det ska mycket till för att stoppas.
– Kommissionen och rådet har fört fram en tolkning av artikel 17 som skulle göra den lättare att acceptera för domstolen.
Bland annat handlar det om att bara rimliga åtgärder mot uppladdning nu måste vidtas och att allas intressen ska beaktas när man skapar ett filter. Till exempel framförs att om en fil bara delvis matchar ett upphovsrättsskyddat verk ska det få ligga kvar i sociala medier, i avvaktan på mänsklig prövning. Allt detta gör att det blir svårare för Polen att lyckas med sitt case i domstolen.
– Det är inte ett desperat halmstrå, men naturligtvis uppförsbacke, säger Westman.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Journalister måste få lön för sitt arbete men länkskatt uppladdningsfilter är nog inte rätt väg att gå.
Får politiker eller privata företag kontroll över ett upplandnings filter så har vi i en diktatur.
Finns det hårdvara mjukvara för att filtrera så kommer någon till slut att missbruka filtret.
Finns det filter på nätet så kommer politiker att använda det, skriv Estonia så kommer S och M att stoppa alt dom vill inte att sanningen kommer upp till ytan (Det kan ha förekommit militär materiel ombord på olycksnatten och det vill inte politikerna att folket ska få veta)
Politikerna har verkligen försökt att dölja alt om Estonia, finns det filter kommer dom att använda filtret.
(tror inte på konspirationsteorierna om Estonia men något vill dom dölja för folket)
Privatägda tidningar tv radio är inte demokratiska där censureras det efter ägarens önskemål.
Vi kan inte påstå att vi har en bra demokrati när ingen kan läsa vad dagstidningar skriver då det ligger bakom betalväggar, vi kan inte i praktiken prenumerera på alla dagstidningar.
Kan uppladdningsfilter användas för att kolla IP nummer så dom onda krafterna kan kontrollera vem som skrev vad?
Frågan är hur vi ska få fram pengar till seriösa journalister, jag har ingen lösning.