Emanuel Karlsten

Ungern lägger nu fram ett nytt förslag på Chat control. Detta för att EU:s ministerråd ska få igenom en position och kunna börja förhandla med Europaparlamentet om hur den slutgiltiga lagen ska bli. Det nya förslaget är över 200 sidor långt och Sverige har tolv dagar på sig att återkomma med en position.
Fortfarande innehåller förslaget massövervakning och scanning även av krypterad information – fast i andra ord.

Text uppdaterad med mer detaljer om vad förslaget kan innehålla.

Jag berättade redan förra veckan hur Sveriges justitiedepartement bekräftade att EU:s ordförandeland Ungern var på väg att ta fram en lagtext för det kontroversiella lagförslaget Chat control.
– Vi uppfattar det som att ordförandeskapet avser att arbeta vidare utifrån den föreslagna inriktningen. I sådana fall är nästa steg att ta fram en rättslig text för fortsatt diskussion. Ordförandeskapets ambition verkar fortsatt vara beslut vid RIF-rådsmötet i oktober, sa justitieministerns pressekreterare, Caroline Opsahl, då.

Idag läckte sajten Politico dokumentet som är på totalt 217 sidor, och Sverige har nu fram till den 23 september att förankra en hållning.

Det nya förslaget är snarlikt det som Belgien la fram till övriga EU-länder innan sommaren. Till skillnad från EU-kommissionären Ylva Johanssons förslag så ska inte längre all kommunikation övervakas, utan ”bara” bilder och video. Krypteringen påstås heller inte brytas, utan istället ska bilderna och videon scannas innan det krypteras. Vilket i praktiken innebär att krypteringen är bruten. Detta trots att förslaget innehåller långa utläggningar om hur viktigt det är inte kompromissa med just helsträckskryptering.
Precis som tidigare finns också en formulering om att användaren ska godkänna att deras material scannas, men godkänner de inte får medborgare i EU inte längre använda bild eller video-tjänster på internet.

Ordningen för att ett förslag ska bli lag i EU är att två lagstiftande organ ska tycka till om förslaget. Det ena, EU-parlamentet (som vi röstade på i juni), har redan avvisat stora delar av förslaget. Men det andra organet, ministerrådet där EU-ländernas alla regeringar samlas, har ännu inte tagit ställning eftersom flera länder blockerat de förändringsförslag som funnits på bordet. Framför allt är Tyskland kritiska. Sveriges regering och riksdag har däremot varit positiva till alla förslag som presenteras funnits på bordet, inklusive det från Belgien som presenterades innan sommaren. Men detta efter att flera partier råkat rösta fel och glömt anmäla en avvikande mening.

Nu finns det alltså en ny chans, men också bara tolv dagar, för de svenska partierna att samla sig och formulera vad de tycker om förslaget som ligger på bordet. Det är heller inte klart om regeringen tycker att Ungerns förslag är tillräckligt nytt för att det ska behöva förankras hos riksdagen igen.

I TV4 Nyhetsmorgon försökte jag i veckan sammanfatta mer om kritiken.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Det kan bli nya turer för Chat control i riksdagen. När representanter från EU-ländernas regeringar träffades på onsdagen framkom att ordförandelandet Ungern arbetat på ett reviderat förslag. Sveriges justitiedepartement menar att det nu kan innebära att frågan än en gång återgår till Sveriges riksdag.

Tidigare i veckan framkom det att Ungern, som är nytt ordförandeland, valt att ta upp frågan om det kontroversiella Chat control. Inför mötet med EU-ländernas ständiga representanter skickades det på tisdagen ut en agenda med förslag på förändringar. Via Sveriges Justitiedepartement har jag kunnat begära ut underlaget, där det framkommer att Ungern sonderar hur övriga EU-länders regeringar nu tänker kring förslaget och att införa förändringar i det.

Efter sammanträdet menar Justitieministerns presstalesperson att de uppfattar det som att Ungern nu vill arbeta vidare med förslaget, vilket i så fall innebär att ta fram en rättslig text för fortsatt diskussion. Det innebär också att förslaget kan klubbas vid nästa ordinarie möte på ministerrådet i oktober.

Blir det ett nytt förslag behöver Sveriges regeringen inhämta nytt mandat från riksdagen, enligt justitiedepartementet.
”Vad gäller riksdagen så har justitieutskottet fått information om de nya avgränsningar som föreslås. Om frågan kvarstår som beslut på dagordningen till RIF i oktober kommer regeringen att förankra Sveriges position i riksdagen i vanlig ordning”

Det innebär i så fall en ny möjlighet för riksdagspartierna att rösta enligt sin politik. Vid senaste tillfället var det två partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som röstade mot partilinjen, och i efterhand påstod att det var ett misstag, något jag kunde avslöja var falskt.

Det som står på spel är vilken förhandlingsposition EU:s ministerråd kommer anta inför den trilogförhandling som väntar med parlamentet och kommissionen. Parlamentet har redan antagit en kraftigt urvattnad version av det ursprungliga förslaget. Läs mer och tidigare artiklar om Chat control här.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Innan sommaren försökte Sverige smyga igenom sin hållning i frågan om Chat control. Det väckte stor uppmärksamhet eftersom flera partier nyss gått till val på att vara emot övervakningsförslaget. Men även om regeringens hållning klubbades, han den aldrig formaliseras eftersom EU flyttade rådsmötet.
Uppdaterat: Nu bekräftar regeringen att frågan nu återupptas – och beslut kan fattas i oktober.

Det gick snabbt i juni, vilket jag rapporterat flera gånger om. Det så kallade Chat control 2, ett lagförslag som förenklat vill övervaka all medborgares kommunikation – inklusive krypterad – fick ett snabbspår in i justitieutskottet där samtliga partier utom SD och C var positiva. Varken Vänsterpartiet eller Miljöpartiets representanter hade sitt parti med sig, och nyheten ledde till stor tumult i båda partier. Sveriges riksdags hållning var hur som helst klubbad och regeringen kunde ställa sig bakom förslaget. Men i sista stund ströks beslutet från EU:s agenda, och ordförandeklubban för ministerrådet hann gå vidare från Belgien till Ungern. Vad nästa steg skulle bli var oklart.

Om något ska bli lag i EU behöver EU-parlamentet (som vi röstade fram genom EU-valet) och EU:s regeringar ha förhandlat fram varsin position. Den positionen tas sedan med in i ett ”trilogmöte” med EU-kommissionen, och så kompromissas det fram ett förslag. EU-parlamentet har varit kraftigt kritisk mot förslaget och har antagit en mycket urvattnad version av det ursprungliga förslaget. Men EU:s regeringar har alltså ännu inte klubbat en egen förhandlingsposition.

I ett dokument som tillgängliggjorts via Österrikes regering, finns en preliminär agenda för Coreper II – den grupp som samlar EU-ländernas ständiga representanter. Det var här som frågan var tänkt att snabbavhandlas innan sommaren. Nu är den enligt dokumentet uppe på agendan igen och handlar om ”Lägesuppdatering och vägledning för fortsatt arbete”.

Det bekräftar också justitiedepartementet.

”Det stämmer att det ungerska ordförandeskapet har satt upp CSAM-förordningen på dagordningen för Coreper på onsdag, som lägesuppdatering och diskussionspunkt. Ordförandeskapet har även aviserat att man planerar att sätta upp frågan för beslut om rådets förhandlingsmandat på RIF-rådsmötet den 10–11 oktober.”

På direkt fråga bekräftar även Sveriges ständiga representant i Coreper II dokumenten, men också att agendan inte är spikad förrän dagen innan. Det är då den så kallade Anticigruppen träffas för att klubba agendan, utifrån vad medlemsländerna är beredda att diskutera.

Det är alltså här det kommer framkomma ifall det skulle finnas ett nytt förslag för Sverige att ta ställning till, eller om det kommer att fortsätta arbetas på det Sverige redan har klubbat – och om det i så fall finns en tillräckligt stor majoritet bland medlemsländerna som är för.

Följetången kring det kontroversiella förslaget – som du bland annat kan läsa om här – fortsätter.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Bild överst genererad med hjälp av AI, Midjourney

Tiktok har hittat och stängt av 35 konton kopplade till Sverigedemokraternas politik. Det är 22 fler än de 13 trollkonton som TV4 kunde avslöja tillhörde partiet och som tidigare släckts ned.
I den färska transparensrapporten skriver Tiktok att ”nätverket skapade vilseledande profiler, inklusive konton som utgav sig för att vara från statliga myndigheter”.

Redan i juni kunde jag berätta att Tiktok tagit bort samtliga av de 13 trollkonton som Kalla fakta avslöjade tillhörde Sverigedemokraterna. Sociala medier-företaget ville då inte ge någon offentlig kommentar om beslutet utan hänvisade till den större rapport som skulle släppas i juli. Idag, torsdags, släpptes den under rubriken ”Covert influencer operation”, det vill säga ”dold påverkansoperation”. Där skriver företaget om alla konton som avslöjas med att försöka påverka val och den politiska debatten i olika länder. I juni handlar det om två länder: Sverige och Ecuador. Fynden delas in i externa och interna, varav de svenska kontona hamnar i kategorin externt. Ett externt fynd handlar om granskningar som gjorts utifrån och som lett till interna utredningar. Tiktok har inte publikt bekräftat att det handlar om SD:s trollkonton, men källor från Tiktok har tidigare bekräftat att Kalla faktas granskning lett till att en intern kartläggning och att det var Tiktok som själva stängde ned de 13 konton som Kalla fakta avslöjat. Samma källor har då hintat om att det i en kommande rapport kan pekas ut fler konton.
I rapporten berättar nu tiktok att dessa 35 konton hade 109 000 följare vid nedtagningen i juni.
”Vi bedömer att detta nätverk bedrevs från Sverige och riktade sig mot en svensk målgrupp. Individerna bakom nätverket skapade icke autentiska konton för att konstgjort förstärka narrativ på svenska som var fördelaktigt för Sverigedemokraterna och deras agenda”, skriver Tiktok i rapporten.

Det står inte vilka konton det gäller, men däremot att ”nätverket skapade vilseledande personas inklusive konton som utgav sig för att vara statliga myndigheter”.

Sverigedemokraterna har tidigare hävdat att de inte har bedrivit verksamhet på fler än de 13 anonyma konton som Kalla fakta avslöjade. Sverigedemokraterna hälsar nu via sin pressavdelning att de inte längre har några anonyma konton och att ärendet därför inte handlar om dem. De avböjer att kommentera vidare.
Tiktok Sverige vill inte heller ställa upp på en intervju och hälsar att de inte ger någon mer kommenterar.

Uppdaterat: Läs min analys i GP om vad vi egentligen vet.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Idag klockan 13 skulle EU:s ministerråds hållning i frågan om Chat control klubbats, men med bara timmar kvar har ärendet nu strukits från agendan. Det bekräftar en centralt placerad källa i EU.
– Jag vet inte vad detta betyder, om det inte finns tillräckligt med stöd i frågan. Men hade det funnits stöd hade de haft det på agendan, säger källan.

Beslutet om ministerrådets hållning i Chat control har stressats fram. I förra veckan stod det klart att en nytt kompromissförslag skulle kunna få tillräckligt stöd av EU-länderna, och därför behövde Sverige snabbt ha sin position klar. Det ledde till en den hastiga behandlingen i utskottet, där Vänsterpartiet röstade fel, och Miljöpartiet haft interna stridigheter om vad som egentligen är rätt.

Ministerrådet har inget formellt möte kvar, men samtliga länder finns representerade i de Ständiga representanternas kommitté, kallat Coreper. Där finns en slags tjänstemanna-ambassadör från Sverige, som kan framföra riksdagens hållning. Idag klockan 13 var mötet planerat och på agendan låg omröstning om Chat control. Men nu är den flyttad.
– Ja, det är borttaget, säger en svensk centralt placerad källa i EU, med insyn.
Källan bekräftar därmed de rykten som cirkulerat under förmiddagen.

Vad som nu händer är oklart. Nästa inplanerade möte är på måndag, men där ska frågan inte behandlas, enligt källan. Nästa ordinarie möte är på onsdag. Men kommer inte frågan upp då rinner tiden ut. Belgien är ordförandeland juni månad ut, sedan övergår ordförandeskapet till Ungern. Det är bara ett ordförandeland som kan föra upp frågan på dagordningen för beslut.

Belgien har varit måna om att få igenom en position för ministerrådet under deras ordförandeskap. Enligt uppgift eftersom man inte litar på att Ungern kommer förvalta frågan. Ungerns har hittills hållt en låg profil i frågan. Enligt samma källa med insyn har Belgien uppgett att Ungern lovat att driva frågan vidare.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Bild överst i denna artikel under CC BY-SA 4.0,

Miljöpartiet gick under onsdagen ut och meddelade att deras ledamot Rasmus Ling råkat rösta fel i justitieutskottet. Det påstods handla om ett mänskligt misstag och att partiet egentligen är emot.
Men läckta skärmdumpar från interna diskussioner visar att det inte stämmer.
Rasmus Ling röstade för, eftersom att han tyckte förslaget var bra.
Och beslutet var förankrat enligt de rutiner Miljöpartiet har.

Nyheten om att Miljöpartiet röstat för Chat control har skapat starka reaktioner inom partiet. I interna diskussionsgrupper rasar företrädare från partiet över agerandet – och kräver svar. Och får svar.

Genom två av varandra oberoende källor har jag kunnat verifiera Miljöpartiets Rasmus Ling uttalanden i en intern diskussionsgrupp efter beslutet i justitieutskottet. Rasmus Ling är ledamot i utskottet och efter mötet skriver han i gruppen att beslutet inte var ett misstag, utan rätt. Förslaget om Chat control var ”välavvägt”.

Ling möter hård kritik från partikamrater. Flera är upprörda över att partiet nyss gått till val i EU med kritik mot just Chat control och känner att de genom detta lurat väljare. Men Rasmus Ling framhärdar och menar att det var rätt att stötta förslaget. Andra påpekar att det inte är förankrat i partiprogrammet.
Någon undrar om Rasmus Ling har agerat på egen hand, eller om beslutet har förankrats i partiet?

Efter några timmars bryter plötsligt ytterligare en riksdagsledamot in i diskussionsgruppen, Rebecka Le Moine, ledamot i EU-nämnden. Hon är stressad och hinner inte ens skriva ett färdigt en kommentar.

Nu tystnar Rasmus Ling. Och snart är det Rebecka Le Moine som ger en exklusiv intervju med TT. Där säger hon att Rasmus Ling har gjort fel, en ”miss”.
– Med facit i hand skulle vi ha lämnat en avvikande åsikt, men det gjorde vi inte utan det var en miss. Det är mänskligt att man ibland missar.
Hon menar vidare att Rasmus Ling skulle ha blandat ihop parlamentets mer kritiska version med Belgiens nya kompromissförslag. Men bilder från den interna diskussiongruppen visar att så inte är fallet. Tvärtom är Ling inläst på de olika versionerna, liksom ordningen för besluten.

Efter att intervjun publicerats söker jag Miljöpartiet för frågor om varför Le Moine uttalar sig och inte Rasmus Ling. Partiets presskontakt svarar att ”Det är partiet gemensamt som hanterar detta och man har kommit fram till att Rebecka som ledamot i EUnämnden tar detta.”
Några övriga detaljer vill partiet inte ge.
”Vi hänvisar alla medier till denna TT-intervju och behöver hålla den linjen konsekvent.”

Senare under onsdagen kommer jag över de läckta bilderna. Jag kontaktar partiet igen och förklarar att jag har bilder som bevisar att det inte handlar om en ”mänsklig miss” och att jag kommer att publicera dessa bilder. Jag erbjuder partiet att kommentera uppgifterna och bilderna.

Uppdaterat:
Först klockan 14 återkommer Miljöpartiet med en kommentar, som de först fått publicerad hos TT.
”Miljöpartiets position står fast. Vi är emot Chat Control då det innebär mycket långtgående inskränkningar av personlig integritet och massövervakning.  Vi borde ha lagt in en avvikande mening för tydlighetens skull. 
Vår ledamot i JuU har gjort en felaktig bedömning av hur de beslut som partiet fattat i frågan om Chat Control förhåller sig till ministerrådets kompromissförslag. 
De beslut som fattats i frågan av partiets ledningsgrupp har varit ett avståndstagande mot chatcontrol. Nu har vi tydliggjort för alla inblandade vad som gäller. Vi är emot chatcontrol.” Citatet tillskrivs Annika Hirvonen, gruppledare för Miljöpartiet.
Partiet ställer därmed inte upp på följdfrågor eller någon muntlig intervju. De väljer också att direkt undvika de frågor jag ställt.

Frågorna Miljöpartiet inte besvarar:
-Varför påstår ni externt att det var en miss när ni kommunicerar internt att det inte var en miss?
-Hos vem och hur har Rasmus Ling förankrat sitt ja?

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Även Miljöpartiet meddelar nu att de egentligen skulle rösta mot övervakningsförslaget om Chat control. Detta trots att partiets Rasmus Ling var närvarande under Justiteutskottets möte. Samma möte där C och SD formulerade en avvikande mening.
– Det är mänskligt att man ibland missar, säger nu Miljöpartiets Rebecka Le Moine till TT.
Tidigare idag kunde jag avslöja att även Vänsterpartiet röstat ”fel”.

Uppdaterat: Bildbevisen avslöjar att Miljöpartiet inte röstade ”fel”

Sedan i söndags har jag sökt Miljöpartiet för en kommentar om var de står i frågan. Och sedan i måndags har jag sökt samtliga i EU-nämnden för en kommentar, eftersom det vanligtvis är där frågor passerar innan de blir Sveriges formella hållning i EU-frågor. Under tisdagen och onsdagen har jag också sökt samtliga Justitieutskottets ledamöter – men inte heller där har Miljöpartiet svarat.

2023 var Miljöpartiet mot förslaget och i EU-valet i år gick de till val på sin kritik mot just Chat control. Men när Sveriges formella hållning skulle röstas igenom valde alltså Miljöapartiets representant, Rasmus Ling, att ställa sig bakom förslaget.

Vad hände? Först nu väljer partiet att kommentera. I en exklusiv intervju med TT uppger de att det handlar om en miss.
– Med facit i hand skulle vi ha lämnat en avvikande åsikt, men det gjorde vi inte utan det var en miss. Det är mänskligt att man ibland missar, säger Rebecka Le Moine.

Le Moine är partiets ledamot i EU-nämnden och var alltså in närvarande vid Justitieutskottets möte. Varför Rasmus Ling inte kommenterar vad som hände under mötet vill partiet inte svara på.
”Det är partiet gemensamt som hanterar detta och man har kommit fram till att Rebecka som ledamot i EUnämnden tar detta”, meddelar partiet via sin presstalesperson.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sveriges godkännande av Chat control gjordes med stöd av Vänsterpartiet. Trots att partiet tidigare varit mycket kritiska. Men efter omröstningen gick Vänsterpartiet ut och kritiserade förslaget de själva ställt sig bakom. Nu förklarar de varför.
– Det skedde en miss på utskottsmötet, jag borde ha anmält avvikande mening, säger Gudrun Nordborg.

Regeringens snabbspår för det kontroversiella förslaget om Chat control, en statliga övervakning av all bild och video som skickas av medborgare, överraskade Sveriges riksdag. Från att ha frågan varit vilande i nästan ett år, kom nu ett skarpt förslag där Sverige snabbt behövde anta en hållning. Förberedelserna utan bred uppmärksamhet och inga företrädare från något av partierna eller regeringen svarade på frågor om deras hållning.
09.58 meddelade EU-nämndens ordförande, moderaten Jessica Rosencrantz, regeringens plan för hur de och regeringen skulle snabbspåra fram ett beslut om Chat control: Att presentera och rösta om förslaget i justitieutskottet. Två minuter senare startade Justitieutskottets möte.

På justitieutskottet fanns samtliga partier närvarande. I protokollet från mötet redogörs för hur statssekreterare Mikael Kullberg presenterar förslaget. Förslaget hade skickats ut som underlag inför mötet, säger en av de närvarande ledamöterna. Ledamöterna fick sedan ställa frågor om förslaget och redogöra för sin hållning. Vänsterpartiet begär ajournering för att överlägga. Sverigedemokraterna och Centerpartiet är kritiska till förslaget och innan Vänsterapartiets ledamot Gudrun Nordborg lämnar för överläggning påminner Sverigedemokraterna om att partiet tidigare haft en kritisk hållning i frågan. Nordberg går undan, överlägger med sin suppleant, Lotta Johnsson Fornarve. När de kommer tillbaka meddelar de att förslaget är balanserat och att partiet ställer sig bakom det.

Centerpartiet och Sverigedemokraterna är de enda som redovisar en avvikande uppfattning. Centerpartiet ansluter till Sverigedemokraternas kritiska formulering.

Jag publicerar beslutet på denna blogg vid lunch, tisdag. Jag fortsätter söka Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som tidigare varit kritiska i frågan. Inget svar. Några timmar senare går Vänsterpartiets Gudrun Nordborg själv ut på Facebook och skriver att hon är kritisk till förslaget.

Vad hände?

Nu berättar Gudrun Nordborg.

– Det skedde en miss på utskottsmötet, jag borde ha anmält avvikande mening.
Hon menar att det var därför hon senare publicerade sig på Facebook.
– Därför ville jag vara tydlig på facebook med vad som är partiets position, nämligen att vi inte har ändrat oss.

Partiet hänvisar frågor till mejl och de har vid denna artikels publicering inte återkommit om varför de röstade fel, trots överläggning med partikollegor och trots påminnelser om deras tidigare hållning i frågan. Eller varför de inte var transparenta med hur de röstade i sin Facebookpost.

Uppdaterat: Nu har också Miljöpartiet i efterhand hävdat att de röstade fel. Uppdaterat2: Bildbevisen avslöjar att Miljöpartiet inte röstade ”fel”.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Chat control, den kontroversiella lag som föreslås övervaka medborgares kommunikation, har stressats igenom av Sveriges regering. Utan att beslutet förankrats i EU-nämnden har det nu blivit Sveriges officiella hållning.

Nyheten i korthet:
1) Sveriges regering driver igenom Chat control utan att ha förankrat beslutet i EU-nämnden, vilket innebär att Sveriges hållning är att EU-medborgares kommunikationer ska övervakas i jakt på brott.
2) Efter lång tystnad och debatt, och utan beslut i riksdagen, har den svenska regeringen nu tagit en positiv hållning till det belgiska kompromissförslaget om client-side-scanning, där medborgaren skannas innan ett meddelande skickas.
3) Med press från Belgien, har en snabb process inletts med COREPER II-möte den här 20 juni, där Sveriges regering sökt och fått stöd från justitieutskottet, vilket kan leda till att EU:s ministerråd antar en hållning, trots tidigare motstånd.

***

Det handlar om ett av de senaste årens mest kontroversiella EU-förslag, ursprungligen skapat av svenska EU-kommissionären Ylva Johansson. Förslaget är att digitala jättar ska skapa en bakdörr och ge myndigheter möjlighet att övervaka alla EU-medborgares samtal, chattar, foton och videos. Alla skulle vara skyldiga till brott – tills motsatsen bevisas. Syftet? Motverka barnporr och grooming.

För att förslaget ska bli lag krävs att EU:s två lagstiftande organ godkänner det och kommer överens. Det ena, EU-parlamentet, har avvisat stora delar av förslaget. Men det andra, ministerrådet, har ännu inte antagit en hållning.
Ministerrådet består av representanter från samtliga EU-länders regeringar, och svenska regeringens hållning läckte i september förra året. Det skapade då stor debatt och slutade med att riksdagen aldrig tog något beslut i frågan.
Det såg ut som en bra sak, som en viktig paus och möjlighet till debatt och genomlysning av ett kontroversiellt förslag.
Istället har det varit tyst. Tills nu.

De senaste veckorna har Belgien, som just nu är ordförandeland, arbetat för att ministerrådet ta ställning innan deras ordförandeperiod är över. Farhågan är att Ungern, som är näst på tur, inte kommer att vara handlingskraftiga. Belgien har därför tagit fram en kompromiss: Meddelanden ska inte avlyssnas och avkrypteras när de skickas – utan innan de skickas. Genom att scanna innehållet i medborgarens telefon innan det är klart, så kallad client-side-scanning, respekteras rätten till skyddad kommunikation. Medborgaren ska också informeras om att de scannas och det ska vara frivilligt att granskas. Men i praktiken innebär det ingen skillnad: Den som inte vill scannas hindras helt enkelt från att skicka bilder eller videos. Och att scanna innan kryptering, i praktiken samma typ av övervakning.

Tidigare har alla tidigare förslag mötts av en blockerande minoritet i ministerrådet. Men den 14 juni hölls det sista ministerrådet under Belgiens ordförandeperiod. Där togs inget beslut, men Frankrike öppnade för en positiv hållning. Den svängningen innebar att det inte längre fanns en blockerande minoritet i ministerrådet. Att en hållning skulle kunna antas.

Nu blir det bråttom. Eftersom det inte finns något formellt ministerråd kvar, skulle ett beslut ändå kunna antas i COREPER II, en slags tjänstemannagrupp med där EU-länderna har ständiga representanter. Dessa ska mötas torsdagen den 20 juni (mötet har under dagen flyttats fram ett dygn och denna text har därmed uppdaterats med rätt datum) och där skulle ett beslut kunna tas. Men då måste samtliga länder förankrat en hållning i frågan.

Under helgen och måndagen har jag försökt få klarhet i vad som händer i Sverige. Är regeringen på väg att kuppa igenom en hållning, efter att ha varit tyst i nio månader? Justitieministern svarar inte. I EU-nämnden, där alla EU-beslut ska förankras, har ingen fått någon information. En rundringning till samtliga ledamöter visar på vitt skilda bilder av vad som hänt. De som tidigare varit kritiska mot förslaget, som Vänsterpartiet, menar att någon hållning inte förankrats och något beslut inte kommer att tas. Även bland Moderaterna, som ledamot Jan Ericson, avvisas idén om att ett beslut skulle kunna tas så snabbt. Andra ledamöter har hört rykten om att det kanske ändå kommer ske.

Nu går det snabbt.

På tisdag morgon hör först EU-nämndens ordförande, Jessica Rosencrantz, av sig. Hon presenterar nu en tidslinje. Att nämnden informerats den 5 juni, men att regeringen skulle återkomma ifall det fanns ett skarpt förslag.
”Det finns det nu och regeringen kommer därför överlägga med justitieutskottet idag den 18 juni för att där söka stöd för att rösta för det belgiska ordförandeskapets kompromissförslag, som nu ligger på bordet inför Coreper den 19 juni och ska ligga till grund för rådets förhandlingar med Europaparlamentet”, skriver Jessica Rosencrantz i ett mejl.

Mejlet skickas 09.58. En knappt timme senare, 10.54, kommer de första uppgifterna om att frågan redan har behandlats i justitieutskottet. Samma uppgifter gör gällande att Centerpartiet och Sverigedemokraterna var de enda som anmälde avvikande mening.
Uppgifterna bekräftas senare och innebär alltså att Miljöpartiet och Vänsterpartiet svängt i frågan (Uppdaterat: Vänsterpartiet menar att de röstat fel, liksom Miljöpartiet). Det innebär också att Moderaterna och Liberalerna gick till val på kritik mot Chat control, men ändå röstade ja till förslaget i riksdagen.

Därmed har Sverige alltså antagit en formell hållning i frågan. Det innebär också att det sannolikt inte kommer finnas någon blockerande minoritet i ministerrådet på EU-nivå.

Nästa steg blir en så kallad trilogförhandling där EU:s parlament och ministerråd ska enas om vad som ska bli lag. Den skeptiska hållning som parlamentet antagit är just nu bara en förhandlingsposition. Det säger alltså lite om vad slutprodukten kommer att bli, inte minst eftersom parlamentet har en helt ny sammansättning efter EU-valet.

Vad slutprodukten blir är alltså oklar, men Sveriges hållning är nu fastställd.

Läs mer om förslaget – och varför det är så kontroversiellt – Läs om varför Vänsterpartiet röstade fel

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.