≡ Menu

Regeringen väljer att informera medier före kommuner – nu svarar civilministern på kritiken

Pressen får förtur när regeringen ska informera om restriktioner. Regeringen säger sig förstå kommunernas ”frustration”, men kommer inte att ändra sig under en ”pågående pandemi”.
Det svarar man efter att var tredje kommun kritiserat regeringen för informationsgången.

När regeringen ska informera om nya restriktioner och åtgärder, kontaktas först pressen – sedan de kommuner och regioner som ska verkställa besluten. I en stor enkät jag publicerade förra veckan menade hälften av Sveriges kommuner att regeringens informationsgång är dålig. I enkätsvaren kallade man det ”management by presskonferens” och 70 procent av de svarande kommunerna önskade större framförhållning. Men regeringen kommer inte att agera – åtminstone inte nu. Lena Micko är civilminister med ansvar för att kommuner och regioner ska ha rätt förutsättningar att klara sina uppgifter. Hon vill inte svara på frågor över telefon, men svarar via mejl att
”regeringen förstår den frustration som uppstått hos en del av kommunerna när det gäller informationsgången mellan regeringen och kommunerna.”
Men trots det kommer inget att ändras.
”Pandemin har prövat oss alla på ett eller annat sätt och samtidigt belyst områden som framöver kan behöva ses över för att få till en struktur som fungerar mer ändamålsenligt under kristider. Ansvarsprincipen är dock en fortsatt viktig utgångspunkt och regeringen anser inte att det har varit läge att ändra på befintliga strukturer mitt under en pågående pandemi.” (läs hela det skrivna svaret längst ned)

Lena Micko hänvisar till coronakommissionen och menar att det är deras ansvar att lägga förslag på hur en eventuell förändring ska ske. Svaret går i linje med hur Sverige tidigare agerat: Systemet justeras efter, inte före, en kris. Det har expertis från Försvarshögskolan tidigare både konstaterat och kritiserat. Civilministern medger i sitt skrivna svar också att det, precis som denna blogg tidigare avslöjat, inte finns någon reglerad ordning för hur regeringen ska informera i kris. På ett antal frågor om vad regeringen i så fall menar sig inte kunna ändra, har civilministern inte återkommit med svar.

Regeringens besked möts med kritik från bland annat Varberg kommun. Kommunikationschef Krister Svahn tycker att regeringen inte förstått hur central information är vid varje kris. Men mest förundrad är han över att regeringen väljer presskonferenser som informationskanal.
– Jag frågar mig faktiskt om det vi ser ens är presskonferenser? De är ju lika mycket ”aktivera-kommunerna-konferenser”, dit media är inbjudna? Och visst är det kort varsel för besluten, men oftast inget sekunddrama. Vad händer om regeringen först höll sin konferens med enbart kommun- och myndighetsrepresentanter och därefter kopplade upp sig mot media och allmänhet? Då hade vi fått något lite mer tid att fundera och planera och hade haft bättre förutsättningar att ge bearbetad, enhetlig och tydlig info till allmänheten. Denna tydligare info borde ju också kunna underlätta medias arbete?

Han får medhåll av Helena Gullberg, säkerhetssamordnare i Örebro kommun. Hon understryker att det inte handlar om kritik mot att ta snabba beslut eller snabbt nå ut med. Men i många fall har regeringen tid, men då får kommuner ändå vänta.

– När det ska fattas snabba beslut förstår alla att det kan bli som det blir. Kritiken handlar ju om när det inte är lika kort om tid. Då tas det stor hänsyn till medias behov, men nästan ingen hänsyn till vad kommunerna och länsstyrelserna behöver.

Inför en presskonferens får medier pressmeddelanden utskickade med tidpunkt, ämne och talare – allt anpassat för ett maximalt genomslag utifrån mediers nyhetscykel. Men för de som ska verkställa besluten – kommunerna — finns väldigt lite hänsyn. Helena Gullberg tar som exempel de pressträffar som utlyses vid 06-tiden på morgonen och genomförs vid 08.30.

– Det är nog ytterst osannolikt att statsråden suttit och skrivit sina talmanus under natten. Det är påfrestande att tjänstemän i kommunerna måste ha nyhetsflash om pressträff som väckarklocka, när regeringskansliet kunnat meddela om den planerade pressträffen i de befintliga kanalerna till exempel via länsstyrelserna redan kvällen innan, säger Helena Gullberg.

Civilminister Lena Micko har inte återkommit med svar innan denna artikels publicering.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya bloggposter direkt i mejlen!

* indicates required

Här är hela Lena Mickos skriftliga svar:

Vi har det senaste året haft en extraordinär situation. Som du själv skriver i din artikel är det inte reglerat i lagstiftning hur kommunikationen mellan regering och kommun ska gå till. Utifrån pandemins utveckling har regeringen med väldigt kort varsel behövt vidta åtgärder som bedömts nödvändiga i syfte att minska smittspridningen. Regeringen har löpande kommunikation med myndigheterna och givetvis en ambition att kommunicera åtgärder med så god framförhållning som möjligt. Besluten har i många fall kommunicerats i nära anslutning till att besluten fattats vilket begränsat möjligheterna att ge ”heads up” till kommunerna. Regeringen förstår den frustration som uppstått hos en del av kommunerna när det gäller informationsgången mellan regeringen och kommunerna. Besluten har dock bedömts vara helt nödvändiga för att minska smittspridningen.
Pandemin har prövat oss alla på ett eller annat sätt och samtidigt belyst områden som framöver kan behöva ses över för att få till en struktur som fungerar mer ändamålsenligt under kristider. Ansvarsprincipen är dock en fortsatt viktig utgångspunkt och regeringen anser inte att det har varit läge att ändra på befintliga strukturer mitt under en pågående pandemi. Under kommande år kommer hanteringen av pandemin att utvärderas och utredas. Coronakommissionen ska bl.a. utvärdera regeringens och berörda myndigheters åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets effekter och lämna de förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till.
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som är kommunernas och regionernas egen intresseorganisation har varit en viktig kontaktyta för att nå ut med information till samtliga 290 kommuner. SKR har betydande kunskap om hur det ser ut i kommunerna eftersom de har möjlighet att ha direkt kontakt med alla kommuner som regeringen inte har möjlighet till i varje enskilt fall. Kontakter och överenskommelser mellan regeringen och SKR har varit särskilt betydelsefulla under pandemin för att regeringen snabbt ska kunna få en bild av hur situationen ser ut i kommunerna, men också för att bl.a. få igång åtgärder snabbt, och för att utbyta betydande information mellan varandra för att kunna vidta ytterligare åtgärder.
Regeringen har och har även haft en nära dialog med länsstyrelserna under krisen. Länsstyrelserna är statens förlängda arm och har en samordnande roll, där det ingår att stödja och ha dialog med regioner och kommuner. Hur denna samverkan ser ut kan skilja sig runt om i landet.De samverkansstrukturer som redan fanns på plats när pandemin slog till har visat sig vara viktiga för genomslaget för snabba förändringar i hela länet. Vår bild är att samverkan mellan stat (ofta genom länsstyrelserna) och kommun i överlag har fungerat väl, men det kommer även här finnas lärdomar att dra när krisen är över.

Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll
  • Mikael Rasmusson mars 22, 2021, 15:08

    Hjälp! Ytterliggare ett skäl till varför det går sämre här än i våra grannländer. Skall Coronakommissionen styra upp vår krisorganisation i händelse av krig också (obs, jag tillhör den ironiska generationen, bästa sättet att hantera absurditeter)?

  • Susanne mars 25, 2021, 16:09

    Vilket jobb du gör Emanuel. Heja dig!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.