Två-årskontroll av pandemin: Har Sverige ändrat strategi?

Två år in på pandemin finns fortfarande frågor som inte har svar. Har Sverige bytt strategi? Varför var vi så oförberedda – och varför dröjde vi så länge med åtgärder?
2021 gjorde jag en ettårskontroll. Nu följer jag upp med en två-årskontroll av Sveriges hantering av pandemin.
I del 1 granskade jag varför Sveriges åtgärder kom så sent.
I del 2 undersökte jag när smittan egentligen kom till Sverige.
I år, i del 3, försöker vi gå till till botten med om Sverige har bytt strategi.

* * *

16 mars 2020:
“Det är bättre att du låter [smittan] sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt.”
–Anders Tegnell i Aftonbladet

17 januari 2021:
“Om jag får säga emot det en sista gång nu. Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi, vi kommer inte ha någon strategi som säger ‘vi tycker det är ok med viss smittspridning’. Vi ska pressa ned vår smittspridning så mycket som det bara går. “
– Socialminister Lena Hallengren, i SVT Agenda.

* * *

Sveriges strategi är egentligen ganska enkel och kan sammanfattas i en central mening. Den här hämtad från regeringens hemsida, där strategin funnits publicerad sedan 7 april 2020:

“Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt”.

Det är ingen kontroversiell skrivelse. Den som hängt med på presskonferenser känner igen formuleringen om att platta kurvan och se till så att vården klarar sig. Men den 29 januari klockan 16.24 ändrades texten. I den nya versionen skulle inte längre “takten” på smittspridningen “minskas”. Den förtydligande formuleringen om att åtgärderna bygger på att “platta kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt” var också borta. Nu stod bara det betydligt mer distinkta, att målet är att “minska smittspridningen i samhället”.

Vad hände? Själva ändringen kom i efterhand att ursäktas som ett misstag och texten återställs strax efter att jag på denna blogg avslöjade ändringen. 

Så varför är det så viktigt att tvätta bort de små nyanserna om “takten” och att “inte så väldigt många blir sjuka samtidigt”? Vad ville regeringen distansera sig från?

* * *

“Vi har absolut inga ambitioner att låta smittan sprida sig på det sättet, vi har hela tiden sagt att vi vill ha en lugn och försiktig spridning så att inte sjukvården överbelastas.”
– Anders Tegnell i DN 13 mars 2020.

Det är mars 2020 och Sverige har precis konstaterat en samhällsspridning av coronaviruset. Flockimmunitet är på väg att bli ett världskänt begrepp och i Sverige får det fart efter att den före detta statsepidemiologen Annika Linde skriver en Facebookstatus om vad hon uppfattar vara Folkhälsomhyndighetens strategi. Den nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell rycker snabbt ut i medier för att dementera att det skulle vara målet med Sveriges strategi. Inte för att Tegnell är negativ till idén om flockimmunitet – tvärtom skulle det vara ett rimligt vapen mot viruset eftersom det bromsar smittspridningen – men det är inte målet. Vid den här tidpunkten hade Italien drabbats extremt hårt och antagandet var att smittan spreds jämnt i befolkningen, som ett influensavirus. Internt hade Folkhälsomyndigheten börjat diskutera olika teorier om hur flockimmunitet då skulle kunna hjälpa Sverige. Samtidigt förstår myndigheten att sådana teorier inte är helt lätta att kommunicera till allmänheten. Idén om flockimmunitet skulle kunna missuppfattas som att myndigheten skulle hoppas på smitta. Men sedan händer något. I mitten på mars går företrädare i Storbritannien ut och förklarar att flockimmunitet kan vara enda sättet att stoppa viruset. Landet ansågs vara världsledande på smittskydd och nu tyckte Tegnell att också han kunde tala mer öppet om teorierna. Den 16 mars förklarade han för Aftonbladet att Sverige var inne på samma linje.

– Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om, säger Anders Tegnell.

– Det är bättre att du låter det sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt, säger Tegnell och går sedan in på det som ska bli ett mantra under hela pandemin.

Rätt åtgärd vid rätt tid, och:
–Vi ska göra det vi kan för att hålla nere kurvan, säger Tegnell till Aftonbladet.

Folkhälsomyndigheten och regeringen är synkade i budskap och metaforer. Den 15 mars 2020 håller dåvarande statsminister Stefan Löfven en presskonferens och förklarar att “det avgörande nu är att takten i utvecklingen bromsas”. Han säger vidare att smittspridningen ska “dämpas” och “spridas ut på längre tid” så att sjukvården hinner med. 

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har förberett en graf med en utplattad kurva.
– Den här kurvan som visar att ju mer vi kan platta ut den – ju längre tid den här infektionen kan pågå och ha en väldigt låg andel väldigt allvarligt sjuka – desto lättare har vi att hantera det i sjukvården och samhället, förklarar Carlson.

På sociala medier ger socialminister Lena Hallengren understöd. Hon twittrar inlägg om vikten av att folk nu blir sjuka lite “pö om pö”. På Facebook skriver hon långt om hur målet är att “färre blir smittade precis samtidigt, så att sjukvården klarar av att ge bra vård”. 

Under kommande veckor förtydligar Folkhälsomyndigheten gång på gång den svenska strategin. På en presskonferens den 18 mars förklarar Anders Tegnell hur vi måste hjälpas åt för att “platta ut kurvan hela tiden och så småningom få så många immuna i befolkningen så att smittspridningstakten går ner ordentligt”. Den 23 april, när allt fler länder stängt ned, förklarar biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten under en presskonferens varför den svenska strategin är bättre än en lockdown.

“Nackdelen med en lockdown helt är att det inte blir så mycket smittspridning och då har man ju problemet kvar när man lättar på den”. Det kan låta som ett lösryckt citat, men det är ett tankegods som återkommer. Det land som låser ned skapar en tillfällig lösning på ett långsiktigt problem. När Anders Tegnell i maj gästar en sändning med International center for journalism förklarar han att det kanske inte ens är önskvärt att få stopp på smittspridningen helt. För om man gör det med en hård nedstängning, vad är då nästa steg? Ett land kan inte låsas in för alltid och därför behöver varje land hitta en nivå på åtgärder som befolkningen kan stå ut med över tid. 

Under den sena våren 2020 är sådana uttalanden okontroversiella i Sverige. Smittan är på väg ned och i smittspridningsmodeller – som senare ska visa sig felaktiga – tror experter och myndighetsföreträdare att Stockholm har uppemot 25 procents immunitet i befolkningen och att kan uppnå flockimmunitet i maj. Men att det var fel visste vi inte då. Givetvis fanns kritik mot Sveriges strategi, men att Sverige faktiskt hade en strategi som gick ut på att tillåta viss smittspridning var de flesta överens om. När Dagens nyheters dåvarande medicinreporter Amina Manzoor skulle förklara Sveriges strategi, redde hon ut skillnaden mellan den och flockimmunitet: “Den svenska coronastrategin fokuserar i stället på att plana ut kurvan och minska, men inte helt stoppa, takten på smittspridningen”

Med sommaren kom en andningspaus för Sverige, men också en utvärdering av vad som hänt. Både socialminister Hallengren och Anders Tegnell konstaterade att Sverige har misslyckats att skydda de äldre och regeringen tillsatte därför en coronakommission. Under hösten rusar smittan igen. Efter vårens politiska borgfred i riksdagen är oppositionspartierna nu på tå och kräver hårdare tag och tydligare ledarskap.
Regeringen svarar med att göra sig mer synliga än tidigare, driva igenom lagar och meddela restriktioner.

Det blir en tuff vår, men politiskt kulminerar det 15 december 2020. Då släpper  coronakommissionens sitt första delbetänkande. Kritiken är svidande. Framför allt angående hur de äldre hanterats och hur den breda, allmänna smittspridningen slagit hårdast mot de svagaste. Ett systemfel pekas ut: 

“För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret. Regeringen styr riket (1 kap. 6 § regeringsformen) och hade därför bort ta de initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag”, skriver kommissionen i sitt delbetänkande.

Det är en politisk bomb. Framför allt är det ammunition för den politiska oppositionen. Varför gjorde den sittande regeringen inte mer? Var det ändå inte med berått mod strategin antogs och smittan tilläts spridas.

Och framför allt: Hur kunde Sverige tillåta någon smittspridning överhuvudtaget? 

Det är nu allting ändras.

* * *

När regeringen svarar på kommissionens kritik i slutet av 2020 är det som att taktiken och retoriken förändrats. Socialminister Lena Hallengren tycker att kritiken mot regeringen delvis slår fel, eftersom de redan tidigare varit självkritiska. Själv hade hon ju redan den 30 april 2020 konstaterat att Sverige hade misslyckats med att skydda de äldre. Men hon tycker också att hon har varit tydlig med att Sveriges enda mål varit att trycka ned smittan så mycket som möjligt. Till exempel har hon sagt så i en interpellationsdebatt med Sverigedemokraterna i riksdagen, juli 2020.

– Jag säger det en gång till: Strategin är inte flockimmunitet. Strategin är ingenting annat än att begränsa den svenska smittspridningen så mycket det bara är möjligt.

I P1 morgon får Lena Hallengren svara på frågan om den svenska strategin igen.

– Om det är så att vi hade suttit och valt mellan ett alternativ som vi visste sänkte smittspridningen så hade vi valt exakt det, säger Hallengren.

I SVT pressas statsminister Stefan Löfven på svar på om inte den nya retoriken också innebär att en ny strategi.
– Jag kan förstå kittlingen i att tro att den har bytts, men i grunden är den exakt samma. Se till att hålla nere smittspridningen så mycket som det går. Se till så att sjukvården och omsorgen har de resurser som krävs, säger Löfven.

Under 2021 års första veckor ifrågasätts den svenska strategin allt oftare och allt mer ihärdigt. När SVT gör en direktsänd coronautfrågning tröttnar till slut Hallengren. Hon avbryter programledaren innan frågan om strategin ens är avslutad.

“Om jag får säga emot det en sista gång nu. Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi, vi kommer inte ha någon strategi som säger ‘vi tycker det är ok med viss smittspridning’. Vi ska pressa ned vår smittspridning så mycket som det bara går. “

Det här blir linjen regeringen håller sig till: Sverige har alltid försökt pressa ned smittan så mycket som det går. 

I april drar Konstitutionsutskottet igång sin utfrågning av ministrar och myndigheter. Hela regeringen svarar entydigt: Strategin har varit att pressa ned smittan så mycket som möjligt. 

Konstitutionsutskottet är inte övertygade och försöker få ett förtydligande om det har handlat om att pressa ned smittan till sjukvårdskapacitetens kapacitet, eller verkligen “få ned smittspridningen så mycket som möjligt”. Socialminister Hallengren svarar att regeringen har haft samma hållning och strategi, men att de har lagt till förtydligande formuleringar. 

“Orden ”så mycket som möjligt” kan jag känna att det hade varit bra om de hade stått, men det var ganska understått, upplevde jag, de där första månaderna. Det var ingen som egentligen sa: Varför skriver vi inte ”så mycket som möjligt”? Man förstod det som att nu pressar vi ned smittspridningen. Det är vad vi gemensamt ägnar oss åt när vi inte går till jobbet eller skolan, när vi inte träffar våra nära och kära och när personer över 70 isolerar sig hemma.”, säger Hallengren. Hon fortsätter med ett sista förtydligande om att de aldrig var “ok” med en viss nivå av smittspridning. “Den uppgiften har aldrig funnits. Det målet har aldrig funnits. Det beslutet har aldrig fattats.”, säger Hallengren.

När dåvarande statsminister Stefan Löfven förhördes avvisade han kategoriskt alla idéer om att det fanns en strategi att vissa i befolkningen skulle bli smittade.
“Självklart inte! Finns det någon som har hört något uttalande om att nu låter vi en del bli smittade? (…) Vi ska pressa ned smittspridningen så mycket som det bara går.”

Han menar att det inte varit möjligt att pressa ned smittan så att den helt försvinner och att det de därför lyft fokuset om att rädda sjukvården.

“Kanske hittar vi någon önation längre fram som kanske lyckades hålla det borta, men att vi helt och hållet skulle få stopp på smittspridningen, det insåg vi i alla fall skulle vara oerhört svårt. Det handlar om att så mycket som möjligt pressa ned den. Sedan är det ett epidemiologiskt begrepp att man kan komma till en situation när man har uppnått flockimmunitet. Men det är något annat. Det är inte en del av en strategi, så jag vill bestämt avvisa det.”, sa Löfven.

När Folkhälsomyndigehtens dåvarande generaldirektör, Johan Carlson, förhördes var han närmast förbryllad över diskussionen.

“Det finns inte olika sätt att trycka ned smittan, man trycker ned så mycket man kan och då får man både en minskning i samhället och minskar trycket på sjukvården”, förklarade han.

Han tyckte debatten blandade ihop åtgärder och strategi. Strategin hade, enligt honom, hela tiden varit densamma, men åtgärderna varierat.

“Det fanns de som trodde att man kunde få ut smittan helt genom att stänga ned samhället, och det trodde inte vi och det har vi fått rätt i”, sade han under utfrågningen.

När jag når statsepidemiolog Anders Tegnell och visar hans tidiga citat om att långsam smittspridning medger han att myndigheten hade andra förhoppningar i början av pandemin. Men att det skulle innebär att Sverige skulle tillåta smitta tillbakavisar han.

– Nej, vi har inte släppt upp smittan för att få en immunitet genom att avstå från åtgärder, säger Anders Tegnell.

Han menar att Sverige alltid har vidtagit så mycket åtgärder som varit möjligt och rimligt för att hålla nere smittan. Samtidigt är det uppenbart att myndigheten haft teorier kring åtgärder som inte har fungerat.

– Vi hade initialt förhoppningar om att en växande immunitet skulle hjälpa till att bromsa, men den effekten har varit svår att uppskatta och veta vad den egentligen inneburit. Det är troligen så att andelen personer helt utan symptom är mycket mindre än de flesta trodde i början och att därför har det så kallade mörkertalet ofta överskattat, säger Anders Tegnell i en mejlintervju.

Konstitutionsutskottet valde att inte kritisera regeringen för strategiformuleringar, allra mest eftersom det fanns för lite dokumentaion för ett klander. De påpekar däremot att regeringen borde infört rättelse när de ändrade strategiformuleringar på hemsidan. 

* * *

Att regeringen ändrade en nyckelformulering i strategin var ett misstag, enligt regeringen själva. I min granskning av alla tillgängliga källor finns inget som motsäger det. Ändå finns skäl att analysera vad regeringskansliets officiella förklaring innebär. Via kansliets presstjänst meddelades att “ändringen gjordes av misstag av en medarbetare på kommunikationsavdelningen i samband med ett arbete med ett förslag till text om regeringens samlade arbete under mandatperioden hittills.” 

Regeringen ville sammanfatta det egna pandemiarbetet genom att ta bort de formuleringar som kunde tolkas som att de försökt göra annat än att eliminera smittan. I det framarbetade förslaget skulle ord om att minska “takten” raderas, inte heller fick ordalydelser om att “platta kurvan” eller rädda vården finnas kvar. I regeringens historieskrivning skulle allt handla om smittan skulle minimeras.

Är det lögn, eller semantik? Kanske är det allra mest politik. När pandemin och dess åtgärder nu ska sammanfattas vill samtliga politiska parter kontrollera narrativet och historieskrivningen. 

Då kan enstaka formuleringar i ett strategidokument vara helt avgörande.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.