≡ Menu

Nu ska riksdagen rösta om upphovsrättsdirektivet

EU-direktivet med ”internetfilter” och ”länklicens” har slutligen fått en svensk anpassning. Regeringens förslag har passerat lagrådet och ska nu röstas om i riksdagen.

Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet klubbades igenom i EU för drygt tre år sedan, med minimal marginal. Eftersom det är ett direktiv är det sedan upp till varje medlemsland att anpassa och införa det som nationell lag. Det har tagit tid, men nu har det passerat samtliga svenska instanser och den 1 januari 2023 föreslås det bli lag i Sverige. I Lagrådet hyllades arbetet med ändringsförslagen och därför meddelade regeringen i veckan att de nu är redo att låta riksdagen ta beslut om lagändringar.

Det mest kontroversiella artiklarna i direktivet har handlat om det som kommit att kallas ”internetfilter”.  I upphovsrättsdirektivets 17:e artikel (tidigare kallat ”artikel 13”) framgår att internetsajter är ansvariga för upphovsrättsbrott som användarna gör. Det innebär att innehållet måste filtreras innan publicering för att förhindra brott – annars riskerar sajten dryga böter. Undantag ska göras om uppladdningen innehåller satir eller kritik, vilket är svårt för filter att avgöra. Därför har direktivet befarats leda till överfiltrering och en centrering av makt hos sajtägare liksom upphovsrättshavare.

Svenska Wikimedia tycker att regeringen har gjort en relativt god tolkning av något i grunden problematiskt. De tror att användare nu kan komma märka att allt mer innehåll fastnar i filter.
– Jag är fortfarande inte lika övertygad som regeringen om att förslaget inte leder till överblockering. Redan i dag är det många användare som får material, som de helt lagenligt har laddat upp, bortplockat på felaktiga grunder. Om jag får rätt kommer det väl tyvärr bara att bli vanligare, säger Wikimedias Erik Luth.

Journalistförbundet är kritiska till att regeringen inte gjort strängare tolkningar. De hade önskat ett starkare skydd för enskilda upphovsrättshavare med hårdare formuleringar på ska skydda till exempel nyhetsfotografers verk att spridas.
– Den nya terminologin i förslaget till art 15, där begrepp som ”utgivare” resp ”publicering” inte införs i den svenska lagen är något vi drivit, säger Journalistförbundets förbundsjurist Olle Wilöf, men vill inte spekulera i hur han tror lagen kommer att förändra upplevelsen för vanliga användare.

Riksdagspartierna har ännu inte landat i hur de ställer sig till förslaget, men i oktober var en majoritet i riksdagen positiva till det första utkast som gick på remiss.

Här kan du läsa alla tidigare artiklar om upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 20 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Få nya texter på mejlen

* indicates required
Här ansvarar den som skriver kommentarer för sitt eget innehåll

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.