I veckan kom besked från EU-domstolen: Upphovsdirektivet i allmänhet och artikel 17 – det som kommit att kallas internetfilter – i synnerhet strider inte mot yttrandefriheten. Men trots godkännandet kan domen anses vara en vinst. För domstolen är samtidigt tydlig med vad gränserna går.
Att Polen överklagade EU-direktivet sågs som ett sista halmstrå för att riva upp det upphovsdirektiv som kritiker befarat ska förändra internet. I upphovsrättsdirektivets 17:e artikel (tidigare kallat ”artikel 13”) framgår att internetsajter är ansvariga för de upphovsrättsbrott användarna gör. Det innebär att sådana brott måste filtreras innan publicering, annars väntar dryga böter. Undantag ska göras om uppladdningen innehåller satir eller kritik, något som är omöjligt för filter att avgöra. Därför har direktivet befarats leda till överfiltrering och en centrering av makt hos sajtägare liksom upphovsrättshavare.
Men nu avslår alltså EU-domstolen Polens överklagan och menar att direktivet har tillräckliga skyddsåtgärder för att upprätthålla balans mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Domstolens beslut ses samtidigt som en seger, eftersom den gör en generös tolkning av hur direktivet ska läsas.
Daniel Westman, jurist specialiserad på IT- och medierätt, har läst domen och kallar den ”yttrandefrihetsvänlig och menar att den är en ”halv seger” för kritikerna. För även om direktivet nu inte rivs upp innebär domstolens tolkning att sajtägare behöver anstränga sig mycket för att skydda användares rättigheter. Till exempel räcker det inte för en sajt som Facebook eller Youtube att blockera innehåll ”för säkerhets skull” och i efterhand ladda upp det. Innehåll ska i första hand tolereras.
– Om man tänker sig en skala för det här filtret där det på ena sidan stoppar allt innehåll med fragment av ett skyddat verk, och andra sidan, där filter bara stoppar det som laddats upp i sin helhet, innebär domstolens beslut att filtret kommer ligga närmare det senare, säger Daniel Westman.
Därmed tror han att det kommer bli mer likt hur det redan är idag, då flera stora sajter redan har filter som stoppar uppladdningar av till exempel lätt identiferbara hela låtar.
I Sverige har direktivet ännu inte blivit lag, men ett lagförslag har varit ute på remiss. Sverige har också inväntat EU-domstolen beslut och Daniel Westman konstaterar nu att den svenska tolkningen är lik den EU-domstolen nu gjort.
– Det var mycket hängslen och livrem i det svenska förslaget och det gick långt för att garantera användares rättigheter. Förslaget kan nog läggas fram nu, eftersom det går i linje med EU-domstolen, tror Westman.
Samtidigt kommer domstolens besked innebära en svårighet i EU. Ett EU-direktiv ä har varje land fått tid på sig att besluta om en egen tolkning och implementering utifrån lokala lagar. I Frankrike har direktivet tolkats särskilt liberalt, och Tyskland är kanske det land som lagt in flest brasklappar för att skydda användare från överfiltrering. Frågan är dels var de globala sajter kommer lägga sig, eftersom de rimligtvis kommer vilja ha en och samma hållning i EU. Men också hur respektive land som redan infört direktivet som lag kommer reagera på beskedet från EU-domstolen.
– Det är väl vad som diskuterats mest i den akademiska diskussionen efter den här domen. Att det verkar som att en del länder har tagit för lätt på yttrandefrihetsintressena vid lagstiftningen, säger Daniel Westman.
I sommar väntas riksdagen klubba en version av upphovsrättsdirektivet som svensk lag.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig.
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Journalist. Vinnare av