Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 8 (21 – 27 februari 2022).
17 142 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 290 dödsfall sedan förra veckan.
Den något mer smittsamma undervarianten till omikron, BA.2, har fått fäste i Sverige och i provningen så är 50 procent av alla tester BA.2. Det innebär inga större förändringar och tre doser av vaccinet ger fortfarande ett gott skydd.
Ett nytt virus kan skapa en femte smittovåg redan i vår. I veckan presenterade Folkhälsomyndigheten två nya scenarier för hur smittan kan utveckla sig och i värsta-scenariot ökar smittan upp till samma nivå som i början av januari.
Även vårdbelastningen väntas i ett värstascenario följa samma mönster med upp till 150 sjukhusinläggningar per dag i maj.
Folkhälsomyndigheten betonar att det mest troliga är scenario 0, att smittan minskar och planar ut för att försvinna helt i juni. Men i det osannolika och hypotetiska fallet att en ny variant skulle dyka upp och tränga igenom vaccinskyddet, kan scenariot se ut som ovan. Scenariot är alltså inte att betrakta som en prognos, utan en modell för hur smittan i så fall skulle kunna utveckla sig. Men oavsett hur utfallet blir tycker inte Folkhälsomyndigheten att det finns anledning till ytterligare skyddsåtgärder. Däremot är det troligt att det kommer krävas återkommande påfyllning av vaccin, eftersom effekten avtar med tid. Det är fortfarande ovaccinerade som är överrepresenterade på sjukhusen.
Coronakommissionen kom i fredags med sitt slutbetänkande. Sett till dödsfall har Sverige kommit väl ur pandemin jämfört med andra länder (vilket även SCB slog fast i en ny uträkning i veckan) och det var rätt att använda frivilliga rekommendationer, men kommissionen saknar framför allt hårdare styrning under första vågen av pandemin. De menar att åtgärderna allra mest hjälpte den välutbildade medelklassen, som kunnat arbeta hemma och navigera i vårdsystemet. Kritik kommer också mot att regeringen lutat sig för tungt mot Folkhälsomyndigheten (och dess generaldirektör) istället för fler och andra experter.
7 804 146 har nu fått minst en dos vaccin (86,8% av befolkningen över 12 år) och 7 582 633 (84,4% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 904 779 har fått en tredje dos (59,4% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 429 623 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 160 000 doser – 60 000 färre än förra veckan.
Ett nytt vaccin har nu godkänts och ska börja användas i Sverige: Nuvaxovid. Det är ett mer traditionellt, proteinbaserat vaccin, till skillnad från de mRNA-vacciner som idag används i Sverige. Därmed är förhoppningen att de som varit skeptiska till mRNA-tekniken nu ska kunna använda ett annat säkert vaccin med högt skydd. Vaccinet kan också förvaras på ett mer normalt sätt, i vanlig kyltemperatur. De som ännu inte har vaccinerats sig kommer nu att kunna välja Nuvaxovid vid vaccinering, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation. Den som tagit mRNA-vaccin tidigare rekommenderas att fortsätta med dessa vid påfylldnadsdos.
Det är fortfarande en miljon i Sverige som inte vaccinerats och bara 143 000 har vaccinerats för första gången sedan nyår. Svd har gjort ett reportage om hur myndigheter nu arbetar för att nå de ännu inte vaccinerade.
Sverige har som ett av de sista länderna nu skickat in sin ansökan till EU:s stora återhämtningsfond som skapats till följd av pandemin. 33 miljarder kronor kan Sverige vänta. Sverige har tidigare motsatt sig flera delar i fonden och har betalat in mer än vi får tillbaka.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Två år in på pandemin finns fortfarande frågor som inte har svar. Har Sverige bytt strategi? Varför var vi så oförberedda – och varför dröjde vi så länge med åtgärder? 2021 gjorde jag en ettårskontroll. Nu följer jag upp med en två-årskontroll av Sveriges hantering av pandemin. I del 1 granskade jag varför Sveriges åtgärder kom så sent. I del 2 undersökte jag när smittan egentligen kom till Sverige. I år, i del 3, försöker vi gå till till botten med om Sverige har bytt strategi.
* * *
16 mars 2020: “Det är bättre att du låter [smittan] sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt.” –Anders Tegnell i Aftonbladet
17 januari 2021: “Om jag får säga emot det en sista gång nu. Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi, vi kommer inte ha någon strategi som säger ‘vi tycker det är ok med viss smittspridning’. Vi ska pressa ned vår smittspridning så mycket som det bara går. “ – Socialminister Lena Hallengren, i SVT Agenda.
* * *
Sveriges strategi är egentligen ganska enkel och kan sammanfattas i en central mening. Den här hämtad från regeringens hemsida, där strategin funnits publicerad sedan 7 april 2020:
“Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt”.
Det är ingen kontroversiell skrivelse. Den som hängt med på presskonferenser känner igen formuleringen om att platta kurvan och se till så att vården klarar sig. Men den 29 januari klockan 16.24 ändrades texten. I den nya versionen skulle inte längre “takten” på smittspridningen “minskas”. Den förtydligande formuleringen om att åtgärderna bygger på att “platta kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt” var också borta. Nu stod bara det betydligt mer distinkta, att målet är att “minska smittspridningen i samhället”.
Vad hände? Själva ändringen kom i efterhand att ursäktas som ett misstag och texten återställs strax efter att jag på denna blogg avslöjade ändringen.
Så varför är det så viktigt att tvätta bort de små nyanserna om “takten” och att “inte så väldigt många blir sjuka samtidigt”? Vad ville regeringen distansera sig från?
* * *
“Vi har absolut inga ambitioner att låta smittan sprida sig på det sättet, vi har hela tiden sagt att vi vill ha en lugn och försiktig spridning så att inte sjukvården överbelastas.” – Anders Tegnell i DN 13 mars 2020.
Det är mars 2020 och Sverige har precis konstaterat en samhällsspridning av coronaviruset. Flockimmunitet är på väg att bli ett världskänt begrepp och i Sverige får det fart efter att den före detta statsepidemiologen Annika Linde skriver en Facebookstatus om vad hon uppfattar vara Folkhälsomhyndighetens strategi. Den nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell rycker snabbt ut i medier för att dementera att det skulle vara målet med Sveriges strategi. Inte för att Tegnell är negativ till idén om flockimmunitet – tvärtom skulle det vara ett rimligt vapen mot viruset eftersom det bromsar smittspridningen – men det är inte målet. Vid den här tidpunkten hade Italien drabbats extremt hårt och antagandet var att smittan spreds jämnt i befolkningen, som ett influensavirus. Internt hade Folkhälsomyndigheten börjat diskutera olika teorier om hur flockimmunitet då skulle kunna hjälpa Sverige. Samtidigt förstår myndigheten att sådana teorier inte är helt lätta att kommunicera till allmänheten. Idén om flockimmunitet skulle kunna missuppfattas som att myndigheten skulle hoppas på smitta. Men sedan händer något. I mitten på mars går företrädare i Storbritannien ut och förklarar att flockimmunitet kan vara enda sättet att stoppa viruset. Landet ansågs vara världsledande på smittskydd och nu tyckte Tegnell att också han kunde tala mer öppet om teorierna. Den 16 mars förklarade han för Aftonbladet att Sverige var inne på samma linje.
– Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om, säger Anders Tegnell.
– Det är bättre att du låter det sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt, säger Tegnell och går sedan in på det som ska bli ett mantra under hela pandemin.
Rätt åtgärd vid rätt tid, och: –Vi ska göra det vi kan för att hålla nere kurvan, säger Tegnell till Aftonbladet.
Folkhälsomyndigheten och regeringen är synkade i budskap och metaforer. Den 15 mars 2020 håller dåvarande statsminister Stefan Löfven en presskonferens och förklarar att “det avgörande nu är att takten i utvecklingen bromsas”. Han säger vidare att smittspridningen ska “dämpas” och “spridas ut på längre tid” så att sjukvården hinner med.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har förberett en graf med en utplattad kurva. – Den här kurvan som visar att ju mer vi kan platta ut den – ju längre tid den här infektionen kan pågå och ha en väldigt låg andel väldigt allvarligt sjuka – desto lättare har vi att hantera det i sjukvården och samhället, förklarar Carlson.
På sociala medier ger socialminister Lena Hallengren understöd. Hon twittrar inlägg om vikten av att folk nu blir sjuka lite “pö om pö”. På Facebook skriver hon långt om hur målet är att “färre blir smittade precis samtidigt, så att sjukvården klarar av att ge bra vård”.
Under kommande veckor förtydligar Folkhälsomyndigheten gång på gång den svenska strategin. På en presskonferens den 18 mars förklarar Anders Tegnell hur vi måste hjälpas åt för att “platta ut kurvan hela tiden och så småningom få så många immuna i befolkningen så att smittspridningstakten går ner ordentligt”. Den 23 april, när allt fler länder stängt ned, förklarar biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten under en presskonferens varför den svenska strategin är bättre än en lockdown.
“Nackdelen med en lockdown helt är att det inte blir så mycket smittspridning och då har man ju problemet kvar när man lättar på den”. Det kan låta som ett lösryckt citat, men det är ett tankegods som återkommer. Det land som låser ned skapar en tillfällig lösning på ett långsiktigt problem. När Anders Tegnell i maj gästar en sändning med International center for journalism förklarar han att det kanske inte ens är önskvärt att få stopp på smittspridningen helt. För om man gör det med en hård nedstängning, vad är då nästa steg? Ett land kan inte låsas in för alltid och därför behöver varje land hitta en nivå på åtgärder som befolkningen kan stå ut med över tid.
Under den sena våren 2020 är sådana uttalanden okontroversiella i Sverige. Smittan är på väg ned och i smittspridningsmodeller – som senare ska visa sig felaktiga – tror experter och myndighetsföreträdare att Stockholm har uppemot 25 procents immunitet i befolkningen och att kan uppnå flockimmunitet i maj. Men att det var fel visste vi inte då. Givetvis fanns kritik mot Sveriges strategi, men att Sverige faktiskt hade en strategi som gick ut på att tillåta viss smittspridning var de flesta överens om. När Dagens nyheters dåvarande medicinreporter Amina Manzoor skulle förklara Sveriges strategi, redde hon ut skillnaden mellan den och flockimmunitet: “Den svenska coronastrategin fokuserar i stället på att plana ut kurvan och minska, men inte helt stoppa, takten på smittspridningen”
Med sommaren kom en andningspaus för Sverige, men också en utvärdering av vad som hänt. Både socialminister Hallengren och Anders Tegnell konstaterade att Sverige har misslyckats att skydda de äldre och regeringen tillsatte därför en coronakommission. Under hösten rusar smittan igen. Efter vårens politiska borgfred i riksdagen är oppositionspartierna nu på tå och kräver hårdare tag och tydligare ledarskap. Regeringen svarar med att göra sig mer synliga än tidigare, driva igenom lagar och meddela restriktioner.
Det blir en tuff vår, men politiskt kulminerar det 15 december 2020. Då släpper coronakommissionens sitt första delbetänkande. Kritiken är svidande. Framför allt angående hur de äldre hanterats och hur den breda, allmänna smittspridningen slagit hårdast mot de svagaste. Ett systemfel pekas ut:
“För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret. Regeringen styr riket (1 kap. 6 § regeringsformen) och hade därför bort ta de initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag”, skriver kommissionen i sitt delbetänkande.
Det är en politisk bomb. Framför allt är det ammunition för den politiska oppositionen. Varför gjorde den sittande regeringen inte mer? Var det ändå inte med berått mod strategin antogs och smittan tilläts spridas.
Och framför allt: Hur kunde Sverige tillåta någon smittspridning överhuvudtaget?
Det är nu allting ändras.
* * *
När regeringen svarar på kommissionens kritik i slutet av 2020 är det som att taktiken och retoriken förändrats. Socialminister Lena Hallengren tycker att kritiken mot regeringen delvis slår fel, eftersom de redan tidigare varit självkritiska. Själv hade hon ju redan den 30 april 2020 konstaterat att Sverige hade misslyckats med att skydda de äldre. Men hon tycker också att hon har varit tydlig med att Sveriges enda mål varit att trycka ned smittan så mycket som möjligt. Till exempel har hon sagt så i en interpellationsdebatt med Sverigedemokraterna i riksdagen, juli 2020.
– Jag säger det en gång till: Strategin är inte flockimmunitet. Strategin är ingenting annat än att begränsa den svenska smittspridningen så mycket det bara är möjligt.
– Om det är så att vi hade suttit och valt mellan ett alternativ som vi visste sänkte smittspridningen så hade vi valt exakt det, säger Hallengren.
I SVT pressas statsminister Stefan Löfven på svar på om inte den nya retoriken också innebär att en ny strategi. – Jag kan förstå kittlingen i att tro att den har bytts, men i grunden är den exakt samma. Se till att hålla nere smittspridningen så mycket som det går. Se till så att sjukvården och omsorgen har de resurser som krävs, säger Löfven.
Under 2021 års första veckor ifrågasätts den svenska strategin allt oftare och allt mer ihärdigt. När SVT gör en direktsänd coronautfrågning tröttnar till slut Hallengren. Hon avbryter programledaren innan frågan om strategin ens är avslutad.
“Om jag får säga emot det en sista gång nu. Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi, vi kommer inte ha någon strategi som säger ‘vi tycker det är ok med viss smittspridning’. Vi ska pressa ned vår smittspridning så mycket som det bara går. “
Det här blir linjen regeringen håller sig till: Sverige har alltid försökt pressa ned smittan så mycket som det går.
Konstitutionsutskottet är inte övertygade och försöker få ett förtydligande om det har handlat om att pressa ned smittan till sjukvårdskapacitetens kapacitet, eller verkligen “få ned smittspridningen så mycket som möjligt”. Socialminister Hallengren svarar att regeringen har haft samma hållning och strategi, men att de har lagt till förtydligande formuleringar.
“Orden ”så mycket som möjligt” kan jag känna att det hade varit bra om de hade stått, men det var ganska understått, upplevde jag, de där första månaderna. Det var ingen som egentligen sa: Varför skriver vi inte ”så mycket som möjligt”? Man förstod det som att nu pressar vi ned smittspridningen. Det är vad vi gemensamt ägnar oss åt när vi inte går till jobbet eller skolan, när vi inte träffar våra nära och kära och när personer över 70 isolerar sig hemma.”, säger Hallengren. Hon fortsätter med ett sista förtydligande om att de aldrig var “ok” med en viss nivå av smittspridning. “Den uppgiften har aldrig funnits. Det målet har aldrig funnits. Det beslutet har aldrig fattats.”, säger Hallengren.
När dåvarande statsminister Stefan Löfven förhördes avvisade han kategoriskt alla idéer om att det fanns en strategi att vissa i befolkningen skulle bli smittade. “Självklart inte! Finns det någon som har hört något uttalande om att nu låter vi en del bli smittade? (…) Vi ska pressa ned smittspridningen så mycket som det bara går.”
Han menar att det inte varit möjligt att pressa ned smittan så att den helt försvinner och att det de därför lyft fokuset om att rädda sjukvården.
“Kanske hittar vi någon önation längre fram som kanske lyckades hålla det borta, men att vi helt och hållet skulle få stopp på smittspridningen, det insåg vi i alla fall skulle vara oerhört svårt. Det handlar om att så mycket som möjligt pressa ned den. Sedan är det ett epidemiologiskt begrepp att man kan komma till en situation när man har uppnått flockimmunitet. Men det är något annat. Det är inte en del av en strategi, så jag vill bestämt avvisa det.”, sa Löfven.
När Folkhälsomyndigehtens dåvarande generaldirektör, Johan Carlson, förhördes var han närmast förbryllad över diskussionen.
“Det finns inte olika sätt att trycka ned smittan, man trycker ned så mycket man kan och då får man både en minskning i samhället och minskar trycket på sjukvården”, förklarade han.
Han tyckte debatten blandade ihop åtgärder och strategi. Strategin hade, enligt honom, hela tiden varit densamma, men åtgärderna varierat.
“Det fanns de som trodde att man kunde få ut smittan helt genom att stänga ned samhället, och det trodde inte vi och det har vi fått rätt i”, sade han under utfrågningen.
När jag når statsepidemiolog Anders Tegnell och visar hans tidiga citat om att långsam smittspridning medger han att myndigheten hade andra förhoppningar i början av pandemin. Men att det skulle innebär att Sverige skulle tillåta smitta tillbakavisar han.
– Nej, vi har inte släppt upp smittan för att få en immunitet genom att avstå från åtgärder, säger Anders Tegnell.
Han menar att Sverige alltid har vidtagit så mycket åtgärder som varit möjligt och rimligt för att hålla nere smittan. Samtidigt är det uppenbart att myndigheten haft teorier kring åtgärder som inte har fungerat.
– Vi hade initialt förhoppningar om att en växande immunitet skulle hjälpa till att bromsa, men den effekten har varit svår att uppskatta och veta vad den egentligen inneburit. Det är troligen så att andelen personer helt utan symptom är mycket mindre än de flesta trodde i början och att därför har det så kallade mörkertalet ofta överskattat, säger Anders Tegnell i en mejlintervju.
Konstitutionsutskottet valde att inte kritisera regeringen för strategiformuleringar, allra mest eftersom det fanns för lite dokumentaion för ett klander. De påpekar däremot att regeringen borde infört rättelse när de ändrade strategiformuleringar på hemsidan.
* * *
Att regeringen ändrade en nyckelformulering i strategin var ett misstag, enligt regeringen själva. I min granskning av alla tillgängliga källor finns inget som motsäger det. Ändå finns skäl att analysera vad regeringskansliets officiella förklaring innebär. Via kansliets presstjänst meddelades att “ändringen gjordes av misstag av en medarbetare på kommunikationsavdelningen i samband med ett arbete med ett förslag till text om regeringens samlade arbete under mandatperioden hittills.”
Regeringen ville sammanfatta det egna pandemiarbetet genom att ta bort de formuleringar som kunde tolkas som att de försökt göra annat än att eliminera smittan. I det framarbetade förslaget skulle ord om att minska “takten” raderas, inte heller fick ordalydelser om att “platta kurvan” eller rädda vården finnas kvar. I regeringens historieskrivning skulle allt handla om smittan skulle minimeras.
Är det lögn, eller semantik? Kanske är det allra mest politik. När pandemin och dess åtgärder nu ska sammanfattas vill samtliga politiska parter kontrollera narrativet och historieskrivningen.
Då kan enstaka formuleringar i ett strategidokument vara helt avgörande.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 7 (14 – 20 februari 2022).
16 852 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 351 dödsfall sedan förra veckan.
Smittan kan ha passerat sin topp tror Folkhälsomyndigheten. Eftersom regionerna inte längre tillhandahåller tester till allmänheten använder Folkhälsomyndigheten nu en panel där deltagare svarar i en veckolig ”Hälsorapport” om de insjuknat och med vilka symptom. I den rapporten syns en minskning av antalet med ”akut luftvägsinfektion”, vilket är förkylningssymptom och därmed snarlikt coronavirusets symptom.
Längre fram kommer det även vara möjligt att fortsätta följa smittans utveckling genom de PCR-tester vårdpersonalen tar, men just nu – i en övergångsperiod – blir det omöjligt att dra några slutsatser. Under senast inrapporterade helvecka (vecka 6) hade 143 000 testats för covid-19 (en minskning med 53 procent), trots att det bara var tre dagar den veckan då allmänheten kunde testa sig.
Men i huvudsak övervakar Folkhälsomyndigheten nu vilka allvarliga konsekvenserna viruset ger, till exempel genom hur många som hamnar i sjukvården. Och i sjukvården minskar nu antalet patienter relativt kraftigt, trots lyfta restriktioner. Även i intensivvården (grön linje) börjar det synas en tydlig minskning, här är också den tydligaste skillnaden mot tidigare vågor – betydligt färre hamnar på IVA med omikron. Det finns dock en oroande trend med allt fler barn som skrivs in på sjukhus.
7 798 800 har nu fått minst en dos vaccin (86,7% av befolkningen över 12 år) och 7 566 261 (84,1% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 768 427 har fått en tredje dos (57,7% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 269 583 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 230 000 doser – 120 000 färre än förra veckan.
En fjärde dos rekommenderas nu för personer 80 år eller äldre, har hemtjänst eller bor på särskilt boende. Den får tas tidigast fyra månader efter den senaste påfyllnadsdosen. Folkhälsomyndigheten menar att det är viktigt eftersom immunförsvarets förmåga att reagera på vaccination avtar med stigande ålder.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 6 (7 – 13 februari 2022).
Vårdbelastningen minskar
Nästan alla restriktioner är släppta, inklusive inreseförbudet.
Covid-19 kan avklassas som samhällsfarligt i april
Stora skillnader i vaccintäckning i storstäderna.
16 501 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 321 dödsfall sedan förra veckan.
Eftersom testrekommendationerna ändrats är det nu svårt att följa smittans utveckling. Både antal tester och antal bekräftade fall har minskat, men Folkhälsomyndigheten tror ändå att smittan under senaste inrapporterade helvecka är på ungefär samma nivå som föregående vecka. Det bekräftas också av tester av avloppsvattnet, där virusnivåerminskar.
Men allra störst oro känner de som är i riskgrupp. De är oroliga för hur de ska kunna skydda sig när i princip alla restriktioner nu försvunnit. Folkhälsomyndigheten poängterar att viruset fortfarande är farligt, särskilt för den som inte är vaccinerad och hur viktigt det därmed är med fortsatt vaccinering. I veckan släpptes ett antal diagram som tydliggör riskerna, och hur de minskar med tre doser. Till exempel hur risken har varit att behöva intensivvård som ovaccinerad, under vecka 2-5, 2022:
Eller hur hög risken att dö har varit som ovaccinerad, jämfört med vaccinerad, mellan vecka 2-5, 2022:
Regeringen vill avklassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom först i april, samtidigt som pandemilagen upphör. Folkhälsomyndigheten har tidigare menat att de nu kan göra det och förslaget har därför gått ut på remiss. Regeringen meddelade i veckan också att Sveriges finanser nu ska börja återgå till normalläge och att de stöd som finns ligger kvar, men att de inte kommer att förlängas ytterligare.
Vaccin
7 791 817 har nu fått minst en dos vaccin (86,6% av befolkningen över 12 år) och 7 546 350 (83,9% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 551 390 har fått en tredje dos (55,1% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 20 023 325 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 350 000 doser – 150 000 färre än förra veckan.
59 av 928 bedömda fall har hittills fått ersättning för vaccinskador. Någon exakt information över vilka skador det handlar om vill Svenska läkemedelsförsäkringen inte ge, men de är jämnt fördelade mellan vaccintyperna. Ersättning kan utdelas om en skada kvarstår i mer än 30 dagar.
Det råder akut blodbrist, till följd av omikron. Den som smittas får inte ge blod under en tid och nu har sjukhus över hela Sverige brist på särskilt blodgrupp 0.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Den som genomgått infektion med covid-19 kan få ett tillfrisknandebevis. Det kan i sin tur fungera som vaccinpass, vilket är nödvändigt för en utlandsresa. Men Sveriges nya testregler har i praktiken omöjliggjort sådana bevis för allmänheten. Efter frågor backar nu E-hälsomyndigheten och ändrar riktlinjerna. Men för några är det redan för sent.
Vaccinpass i Sverige är inte längre tillåtet, men vill du resa utomlands är det en nödvändighet. För den som inte är (eller hunnit bli) vaccinerad finns två alternativ: Testbevis eller tillfrisknandebevis. Det förstnämnda går fortfarande att göra via en rad privata vårdgivare, men inte tillfrisknandebeviset. Enligt E-hälsomyndigheten kan tillfrisknandebevis endast ges efter ett positivt PCR-test utfört av ”utbildad vårdpersonal” inom regionens vårdcentraler eller sjukhus. Och efter de uppdaterade testreglerna har det i praktiken blivit omöjligt.
Det upplevde Karl Petter Hjelmer, en företagare från Växjö. Han anade nyligen att han drabbats av covid-19. Och eftersom han inte är vaccinerad såg han en möjlighet att skaffa ett tillfrisknandebevis. Han beställde för PCR-test hos vårdcentralen, men fick inte träffa vårdpersonal, utan istället hämta ut ett självtest. Väl hemma insåg han att ett sådant inte skulle räcka: E-hälsomyndigheten kräver specifikt att testet ska vara ”utfört av utbildad sjukvårdspersonal” och att ”egenprovtagning och självtest gäller inte”. Vårdcentralen erbjöd inga andra möjligheter så han kontaktade istället en privat klinik. Kliniken var godkänd av regionen och ansluten till systemet när det gäller uppvisande av negativt PRC-test. Han gjorde ett PCR-test och fick tillbaka ett positivt resultat. Men när han skulle få det registrerat av 1177 fick han till svar att det inte går – eftersom testet måste ske ”på exempelvis en vårdcentral eller ett sjukhus i regionens regi”. Han var fast.
Sedan den 9 februari är det inte bara Karl Petter Hjelmer som inte kan få ett tillfrisknandebevis. Eftersom det numera bara är sjukvårdsanställda, eller den som tvingas vistas på sjukhus, som testas på sjukhus av sjukvårdspersonal är det i praktiken omöjligt att få ett tillfrisknandebevis. Och just tillfrisknandebeviset är särskilt eftertraktansvärt, eftersom gäller under en längre tid och inte kräver regelbunda negativa (och kostsamma) PCR-tester.
Bakom bestämmelserna om tillfrisknadbevis står EU och det är de som godkänt det som en möjlighet för att få covidbevis. Det är sedan upp till svenska myndigheter att möjliggöra det för medborgare. I Sverige är det E-hälsomyndigheten som är ansvarig för covidbeviset och de menar först att det visst går att använda andra vårdgivare än regionen. Men vid hänvisning till hur både 1177 informerar medborgare och hur myndigheten själva formulerar sig på hemsidan, ändrar E-hälsomyndigheten sig. – Ja, du har rätt att det kan uppfattas som ett krav som det nu är formulerat. Vi får titta på det också i samband med att vi undersöker alternativa vägar för testföretag, säger Jenny Hellgren på E-hälsomyndighetens presstjänst. Men det handlar inte bara om hur det uppfattas, det handlar ju om vad som sker i praktiken. Eftersom det uttryckligen står ”måste”, ”utbildad vårdpersonal”, ”i regionens regi”. Borde ni inte genast tydliggöra om ni har andra riktlinjer? – Vi arbetar med att uppdatera informationen på vår webbplats. Enkelt förklarat är att om du önskar ett tillfrisknandebevis, ska du vända dig till den vårdgivare där du tagit testet.
Men det är alltså inte vad som formuleras idag och det är inte vad 1177, som är den som formellt begär ett tillfrisknandebevis av myndigheten, uppger till medborgare. Det bekräftar också 1177:s presstjänst.
Innebär det att ni kommer att ändra i informationen och därmed möjliggöra att tillfrisknandebevis kan skapas även genom privata vårdgivare? – Det stämmer huvudsakligen. Vi kommer tydliggöra i informationen att även privata vårdgivare som är anslutna till hälso- och sjukvårdens adresskatalog och har SITHS-kort med korrekt behörighet kan begära tillfrisknandebevis på en patients begäran, säger Jenny Hellgren
Att ha ett SITHS-kort innebär en ”Säker Inloggning för Hälso- och Sjukvård”, en slags access till en webbplats där tillfrisknandebeviset registreras. En sådan access är känslig och därför undersöker myndigheten att skapa alternativa vägar för registrering.
För Karl Petter Hjelmer är det redan för sent. Han har tillfrisknat och hans fönster för att kunna få ett mer långvarigt covidintyg har därmed passerat. Mest irriterad är han på senfärdigheten. – Det är en rättighet man har som är bestämd på EU-nivå. Det handlar ju inte om en omöjlighet, utan finns viljan från staten går det uppenbarligen att ordna.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 5 (31 januari – 6 februari 2022).
Rekordmånga veckofall, men också en första indikation på att smittan är på väg att minska.
Nästan alla restriktioner slopas den 9 februari, covid-19 inte längre ”samhällsfarlig”.
Dödstalen de högsta på ett år – och de kan fortsätta stiga.
Ny ogranskad studie påstår att nedstängningar inte hade effekt – får omfattande kritik.
Intervallet mellan andra och tredje vaccindosen minskar från fem till tre månader.
Antalet bekräftade fall fortsätter att slå veckorekord, detta trots att nya rekommendationer begränsat vilka som ska testa sig. Det ledde till 10 procent färre testade under senast inrapporterade helvecka, men trots det registrerades alltså 265 000 bekräftade fall. Nästan varannan (45%) som testade sig var positiv med covid-19 och ungefär 10 procent av de bekräftade fallen var re-infektioner, det vill säga personer som redan tidigare testat positivt för covid-19.
7 782 719 har nu fått minst en dos vaccin (86,5% av befolkningen över 12 år) och 7 524 799 (83,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 4 235 257 har fått en tredje dos (51,3% av befolkningen 18 år och äldre). Totalt har 19 674 543 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 500 000 doser – 70 000 fler än förra veckan. Den uppmärksamme noterar att antalet vaccinerade sjunkit jämfört med förra veckan, vilket beror på en ändring i hur Folkhälsomyndigheten räknar ålder.
Nästan nio av tio som tagit en eller två doser vaccin, kommer också att ta den tredje dosen, visar en ny undersökning. Undersökningen visar också att vaccinviljan är lägst bland SD-sympatisörer.
Världen kan just nu vara sjukare än den varit på 100 år. Enligt en ny beräkning kan så många som 95 miljoner om dagen insjuknat i början på januari på grund av omikron.
Liberalernas partiledare är den senaste i raden av partiledare som drabbats av covid-19.
Det var allt för den här veckan, skriv gärna en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 4 (24 – 30 januari 2022).
Smittan fortsätter till rekordnivåer, kan vara halv miljon smittade i veckan nu.
Fler på slutenvård nu än under tredje vågen
Restriktionerna förlängs – men kan hävas den 9 februari.
Snabbtester dåliga på att fånga upp omikron – kan kräva 60 gånger så höga virusnivåer.
Barn 5-11 år rekommenderas inte vaccinera sig mot covid-19.
15 855 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 181 dödsfall sedan förra veckan.
Smittan fortsätter att slå rekord. Vi har nu passerat en kvarts miljon bekräftade fall på en vecka, totalt 256 000.
Detta trots att testkapaciteten sedan en tid slagit i taket och prioriteringar i testningen införts. Antalet som testat sig har trots det ökat till 588 000. Det innebär att nästan varannan – 42 procent – som testade sig var positiv.
40-49-åringar är hårdast drabbade, både bland vaccinerade och ovaccinerade. Och precis som de senaste veckorna är de bekräftade fallen fler bland vaccinerade än ovaccinerade. Det antas ha att göra med att testbenägenheten är högre bland vaccinerade.
På sjukhusen är det fortsatt tydligt hur starkt vaccinet skyddar. Enligt statistik mätt sedan årsskiftet har den ovaccinerade åtta gånger högre sannolikhet att hamna på intensivvård än den vaccinerade.
Smittan kan ha nått sin topp. Det visar testning av avloppsvattnet i Göteborg. För första gången på en månad syns ingen ökning i forskarnas prover. Enligt Folkhälsomyndighetens scenario skulle smittan vänt ned redan under veckan som gått, vilket inte har hänt. Inte heller stämmer deras IVA-scenariot, som räknat på att fallen skulle vara åtta gånger högre än de egentligen är just nu. Däremot bedömer Folkhälsomyndigheten att det i veckan – i likhet med deras tidigare värstascenario – har smittats 500 000. Det har märkts runtom i Sverige, till exempel kan så mycket som var fjärde elev ha varit hemma från skolan i veckan. Därmed anser experter att det finns stor chans för flockimmunitet. Men framför allt anser politiker att det kan bli dags att skrota restriktionerna:
Regeringen tror att restriktionerna kan hävas den 9 februari. Detta meddelades samtidigt som restriktionerna förlängdes två veckor. Idén är att om en halv miljon hinner ta (en tredje dos) vaccin och en halv miljon kommer att bli infekterade under kommande vecka stiger immuniteten i befolkningen snabbt. Det gör att det är rimligt att skruva ned restriktioner, även om ingen vill vara tydlig med vilka restriktioner eller om det finns några smitto-mål som behöver uppfyllas. Statsministern motiverar restriktionernas förlängningen med att vården behöver dem, även om Folkhälsomyndigheten menar att de är osäkra på vilken effekt restriktionerna har.
7 832 031 har nu fått minst en dos vaccin (86,7% av befolkningen över 12 år) och 7 550 199 (83,6% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 3 770 192 har fått en tredje dos (45,4% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 19 153 904 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 430 000 doser – 100 000 färre än förra veckan.
Den nya undervariant av omikron som börjat dyka upp i Sverige klassas som mer smittsam. Varianten är på väg att dominera i Danmark, men ännu finns bara några hundra fall i Sverige.
Det var allt för den här veckan, skriv gärna en kommentar om du saknar något.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Folkhälsomyndighetens scenario över dagliga IVA-fall hamande minst åtta gånger högre än verklighetens utfall. Det visar en ny analys av myndighetens data. Folkhälsomyndigheten menar att överskattningen beror på skiftet mellan delta och omikron.
Folkhälsomyndigheten presenterar en gång i kvartalet scenarier för vilka konsekvenser smittan kan få i Sverige. Både för antalet smittade och för hur många som kan behöva intensivvård på sjukhus. Scenarierna presenteras i minst två versioner, ett värstascenario och ett mildare scenario och används sedan som planeringsunderlag i regionernas vårdinsatser. Fleragånger under pandemin har Folkhälsomyndigheten kritiserats för att kraftigt misstolka smittans utveckling. Senast för några veckor sedan kom kritik mot att Folkhälsomyndigheten beräknat att smittan skulle vika av under mitten av januari. Istället rekordökade fallen och testkapaciteten slog i taket.
– Att en statlig myndighet med enorma resurser gör så fel gång efter gång är ett jättebekymmer. Men det visar också att hur svårt det är att göra analyser, sa Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening, till Aftonbladet då.
Som svar på kritiken släppte Folkhälsomyndigheten den 13 januari en ny interimrapport som skulle ersätta tidigare beräkningar. Dessa nya scenarior räknar som värst med nästan 70 000 fall per dag och att smittan viker ned under slutet av januari.
Men medan det mesta av kritiken hittills fokuserat på antal fall, har myndighetens scenarior kring sjukvårdsinläggningar hamnat i skymundan. Kanske för att Folkhälsomyndigheten själva inte publicerade en sådan graf i sin senaste rapport. Men med hjälp av uppsalaforskaren Henrik Wacht kan jag nu publicera graferna som visar myndighetens analys av hur IVA-inläggningar skulle se ut och det verkliga utfallet. I den senaste interimrapporten beräknas antalet dagliga inskrivningar just nu vara minst 80-90 per dag. I ett värsta scenario skulle inskrivningarna till och med kunna varit 120-130 per dag, räknade Folkhälsomyndigheten. Men i själva verket har de legat stadigt runt 10 dagliga inskrivningar. Folkhälsomyndighetens mildaste scenario räknade alltså med minst åtta gånger fler fall än verklighetens utfall.
Är det ett problem? Ja, menar Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och ansvarig för covid-19 vid Sahlgrenska Akademin. – Ja det är nog ett problem, tanken är väl att sjukvården skall använda scenarierna som del i sin planering, även om jag inte vet i vilken utsträckning de används.
Matematikern Tom Britton är dock betydligt mindre bekymrad över de felaktiga scenarierna. – Den som kunde förutse alla förändringar i samband med att delta ersattes med omikron räcker upp en hand, säger han. Inte heller ser han någon anledning till kritik mot Folkhälsomyndighetens analysarbete. – Du får leta efter någon annan som för flera veckor sedan säkert visste att ”omikron var mer smittsamt”, ”omikron mycket lättare trängde förbi vaccinet”, ”omikron har en mycket mildare symptombild”. Dessa tre egenskaper verkar numera vara klara, men deras kvantifiering är det inte.
Folkhälsomyndigheten själva har flera gånger lyft fram svårigheten med att göra scenarior sedan omikron introducerats. I ett svar via pressavdelningen meddelar myndighetens utredare nu att de aktuella beräkningarna gjorts utifrån hur tidigare virusvarianter agerat och att det har varit svårt att förutspå andra konsekvenser.
– Det är också så att sjukhusinläggningar rapporteras till Socialstyrelsen och sedan vidare till Folkhälsomyndigheten med en fördröjning på cirka en månad. Iva-inläggningar rapporteras snabbare, men fortfarande med 1-2 veckors fördröjning. Personer som hamnar på IVA har dessutom ofta redan varit sjuka i någon vecka, och alltså smittats i december då omikron ännu inte dominerade helt, skriver Folkhälsomyndigheten i ett meddelande.
Folkhälsomyndigheten menar att regionerna är medvetna om omikrons minskade risker, oavsett myndighetens scenarier.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 3 (17 – 23 januari 2022).
Nya rekord i smittade, men datan är skev och experter tror inte längre på masstestning.
Nya riktlinjer om att testningen ska prioriteras till de som vara på plats på jobbet.
Vårdbelastning i höjd med tredje vågen, men bara 60 procent av de inlagda har covid-19 som huvuddiagnos.
Stor sjukfrånvaro till följd av karantänregler – ändras så att den med tre doser eller nyss genomgången infektion inte behöver sitta i karantän.
Scenarior säger att smittan kan vända nedåt i veckan – kan vara början på slutet för pandemin menar WHO
Coronakommissionen har i sista stund fått regeringens underlag för strategibeslut.
Tusentals har samlats på demonstration mot vaccinbevis.
Smittan är nu så extremt stor och det berör och försvårar nästan samtliga datapunkter. PCR-testningen hänger inte med och många gör antigentester som inte räknas in i statistiken varför det är svårt att dra slutsatser. Med det sagt är det ändå tydligt vilket speciellt läge det är just nu.
15 674 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 161 dödsfall sedan förra veckan.
Antalet testade har slagit veckorekord, över en halv miljon – 503 000 – har testat sig för covid-19 under senast inrapporterade helvecka.
Trots rekordsiffror fanns inte tillräcklig kapacitet för alla som önskades testa och runt om i Sverige kommer rapporter om långa köer och väntetider. Redan förra veckan kom riktlinjer om att endast de med en misstänkt pågående infektion behövde testa sig. Och i veckan kom ytterligare riktlinjer om att de som måste vara fysiskt på jobbet prioriteras i testningen och att den med positivt snabbtest (antigentest) ska betrakta sig som smittad. Antalet smittade är därför rimligtvis långt högre än vad grafen medger. Var tredje som testade sig var positiv och totalt registrerades 164 000 bekräftade positiva fall, vilket, begränsningar till trots, är den tveklöst högsta noteringen hittills under pandemin.
De vaccinerade är nu i kraftigt majoritet bland de smittade, även i relativa tal. Det antas dels bero på att vaccinet har lågt skydd mot infektion, men också att de ovaccinerade har lägre benägenhet att testa sig vid symptom.
7 815 401 har nu fått minst en dos vaccin (86,5% av befolkningen över 12 år) och 7 519 284 (83,2% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 3 387 383 har fått en tredje dos (40,8% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 18 722 999 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 520 000 doser – 200 000 fler än förra veckan.
Omikron har fått Jacke Sjödin att göra comeback med ytterligare en coronalåt. Revyartisten som blev en av ”årets raket” tack vare sina coronalåtar la ner coronasatsningen, men tyckte det nya läget krävde en låt.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Varje vecka sammanfattar jag det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv. Här är vecka 2 (10 – 16 januari 2022).
Smittan slår nya rekord och dubbleras för andra veckan i rad, men är antagligen ännu högre på grund av testproblematik.
Vårdbelastningen är hög, men statistiken kan vara missvisande och räknar även in personer ”med” covid-19.
Nya scenarier visar att det kan bli 70 000 smittade per dag innan smittan vänder nedåt.
Nya restriktioner: Bland annat stänger restauranger klockan 23.00 och max 500 personer på konserter.
Covid-19 kan sluta klassas samhällsfarligt efter denna smittovåg – kan bli starten på återgång till normalitet.
En tredje dos kan nu tas fem månader efter den andra dosen, enligt nytt beslut.
15 513 har nu avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 136 dödsfall sedan förra veckan. Det är betydligt fler avlidna än vad som brukar inrapporteras, men kan ha att göra med att det är just dödsfall ”med” covid-19, en problematik i statistiken som återkommer den här veckan.
Smittan fortsätter att nå nya rekord och extrema nivåer. För andra veckan i rad är antalet fall mer än dubblerade, jämfört med föregående vecka. 124 000 fall bekräftades under senast inrapporterade helvecka, men sannolikt är många fler smittade, eftersom testkapaciteten slagit i taket. Detta gör också att det är svårt att få en rättvis eller exakt bild över antalet smittade just nu.
Mätt i relativa tal, alltså per hundra tusen invånare uppdelat i vaccinerade och ovaccinerade, är det i statistiken nu jämnt mellan grupperna. Även om vaccinet i huvudsak skyddar mot sjukdom snarare än infektion, finns också indikationer på att den ovaccinerade i högre utsträckning inte testar sig vid symptom och därför är underrepresenterade i statistiken.
Framförallt är testkapaciteten otillräcklig. Även om det under senast inrapporterade helvecka slagits nya rekord – dels genom att över 400 000 personer testat sig och dels genom att var tredje var positiv – är ökningen av tester liten, vilket beror på att kapaciteten nått sitt tak. Folkhälsomyndigheten har därför i veckan gett vägledning i hur regionerna kan prioritera bland tester.
Även i äldrevården, bland de på särskilt boende eller med hemtjänst, har smittan ökat radikalt. Här är nästan samtliga vaccinerade, men att smittan ökar här är bekymmersamt, eftersom även milda infektioner kan leda till död i denna grupp.
Även i statistiken öven vårdbelastning finns indikationer på feltolkning, men nu snarare att siffran är överdriven. Alla patienter – oavsett vad de söker vård för – testas vid inskrivning på sjukhus. Eftersom smittan i samhället är hög kan även den som läggs in med brutet ben hamna i statistiken över covid-positiva sjukhusfall. Det innebär förvisso att vården behöver lägga resurser på att hantera även den patienten smittsäkert, men inte att patienten behöver vård för covid-19. Denna risk för feltolkning har flera regioner varnat för i veckan och läkare tror att det ibland kan handla om 30 procent av sjukhusfallen i vissa regioner. Folkhälsomyndigheten menar att kvalitetssäkrad statistik kommer med några veckors fördröjning och att de nu uppskattar att 20 procent av sjukhusfallen kan vara sådana som skrivits in med, inte på grund av covid-19.
I vården är det också tydligt vilket viktigt skydd vaccinet ger. Mäter vi befolkningen uppdelat på ovaccinerade och vaccinerade per hundra tusen invånare är IVA nästan helt dominerat av ovaccinerade. Risken för svår sjukdom och död är fortsatt mångdubbelt högre för den ovaccinerade. Medelåldern för IVA-vård är också tio år lägre för ovaccinerade, med ett snitt på 53 år.
Folkhälsomyndighetens officiella statistik visar nu också omikrons dominans och myndighetens scenarier för smittan har därför uppdaterats. Inte minst eftersom de senaste scenarier överträffades redan förra veckan och inte alls tycks vika ned under kommande vecka, vilket myndigheten tidigare antagit. I de nya scenarierna kommer smittan fortsätta dubbleras och smittan vika ned först i slutet på månaden. Myndighetens två scenarier tar avstamp i att en fullvaccinerad har 20% skydd och de med tre doser antingen har 79% eller 35% skydd mot infektion. Det senare ger ett max om 70 000 nya fall om dagen – vilket skulle innebära en halv miljon på en vecka om det höll i sig sju dagar.
Restauranger tvingas avsluta alkoholförsäljningen (och därmed oftast verksamheten) kl 23. Krav på sittande servering och max åtta i varje sällskap.
Vuxna ska allmänt begränsa antalet nära kontakter inomhus.
Allmänna sammankomster (teater, konsert, gudstjänst) ska ha sittande publik med max åtta personer/sällskap. Max 500 personer med vaccinbevis (införs 19 januari), max 50 utan vaccinbevis. Mässor kräver covidbevis.
Regeringen verkar få nej på sitt förslag till förlängd pandemilag. Den tillfälliga lagen ger regeringen utökade befogenheter till snabba beslut om pandemiåtgärder utan att först förankra det i riksdagen. I veckan har flera kritiska röster höjts och lagens förlängning kan komma att åtminstone begränsas till två månader, istället för begärda fyra månader.
Vaccin
7 791 147 har nu fått minst en dos vaccin (86,2% av befolkningen över 12 år) och 7 468 000 (82,7% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 2 941 448 har fått en tredje dos (35,4% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 18 201 017 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 320 000 doser – 40 000 fler än förra veckan.
Statsministern och partiledarna för Centerpartiet respektive Miljöpartiet testades positivt med covid-19 kort efter en riksdagsdebatt. En film med en hostande Per Bolund har publicerats, vilken använts emot honom.
Melodifestivalen ställer in sin turné. Nu kommer artisterna för andra året tvingas framträda utan publik och samtliga delfinaler sändas från Stockholm.
Coronakommissionen anser sig nekas underlag från regeringen som kan förklara beslut kring pandemin. Till exempel har kommissionen begärt ut minnesanteckningar, men regeringskansliet säger sig inte förfoga över sådana.
Nyheten om den nya virusmutationen ”deltaomikron” anses nu allt mer samstämmigt vara ett misstag, snarare än en ny farlig variant.
Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon. Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.
Journalist. Vinnare av