Emanuel Karlsten

Beslutet är taget. Tre år efter att det kontroversiella direktivet antagits i EU har det nu också implementerats i svensk lag. Den 30 november klubbades beslutet i riksdagen och den 1 januari 2023 blir direktivet svensk lag.
Så vad händer nu?

Sommaren 2019 röstade EU – med knapp minimal marginal och med feltryck av svenska parlamentsledamöter – genom direktivet. Och nu, ett och ett halvt år efter deadline, har direktivet med brett stöd blivit svensk lag. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot. Inte för att Sverige kunde undgå att göra direktivet till lag, utan för att partierna hade reservationer kring hur regeringen tolkat direktivet.

Direktivet har framför allt kritiserats för att den kräver att sociala medie-jättar ska filtrera bort innehåll som kränker upphovsrätten, men tillåta satir och kritik – även de gånger det är upphovsrättsbrott. Idag finns inga exempel på filter som klarar så avancerade bedömningar. Det har också funnits stark kritik mot det som kallas ”länklicens” eller ”länkskatt”; Nätjättar ska betala tidningar om artikelns hela rubrik eller ingress syns i sökresultat eller sajter, på nedanstående sätt:

Dessa saker är alltså redan beslutade och det som gick att påverka inför det svenska beslutet var hur det skulle tolkas in i svensk lag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet riktade i sina motioner kritik mot formuleringar och ersättningsnivåer. Båda partierna har riktat in sig på översättningen av ”best efforts”. Det handlar om i vilken grad till exempel Facebook ska ha försäkrat sig om att upphovsrättsskyddade verk inte syns för användare. Alltså: Om filmen ”Sagan om ringen” inte vill att något klipp från filmen ska spridas på Facebook, måste Facebook ha ”gjort det som skäligen kan krävas” för att så inte ska ske. Denna formulering, som alltså är en översättning av ”best effort”, har flera remissinstanser kritiserat som svag. Istället förslog både Miljöpartiet och Vänsterpartiet formuleringen ”gjort vad de har kunnat”. Men det förslaget vann inte bifall av övriga partier och en stor majoritet röstade alltså med den tidigare socialdemokratiska regeringens proposition.

Vad innebär lagen för dig?

Den 1 januari träder lagen i kraft, men det är ännu inte helt klart vad det innebär. Direktivet har i flera andra europeiska länder redan trätt i kraft och från dessa länder kan vi få en fingervisning. Jag fokuserar här på de två delar som jag spenderat de senaste åren med att följa.

Länklicens

I Frankrike utbröt ett högoktanigt krig mellan regeringen och Google när landet använde direktivet för att tvinga Google att betala medier för att deras tidningsartiklar visades i sökmotorn. Google svarade med att helt sonika ta bort tidningsartiklar från sökmotorn, vilket fick landets kulturminister att rasa – trots att Google hade både lagen och rätten på sin sida. Parallellt skedde en liknande process i Australien, där parlamentet försökte tvinga Facebook att betala medier, för att sajten förhandsvisade rubriker och ingresser från en artikel om en användare postade en nyhetslänk. Facebook svarade med att helt enkelt inte tillåta användare att länka australienska nyhetsmedier.

Både dessa intensiva, men korta, strider ledde till en kompromiss där Facebook respektive Google skapade opt-in-lösningar för medier. Som standard visas bara länkar, utan rubrik eller bild. Vill medier ha mer, måste de ge uttryckligt tillstånd. Vilket ju var förslaget från början, men för att sockra budet, har Facebook respektive Google öppnat en annan plånbok rejält: Facebook lovade en miljard till världens medier, pengar som delas ut via olika program som kan liknas vid välgörenhet. Google lovade också en miljard och hittade en slags utväg i en ny funktion, kallad Showcase, där de var villiga att betala för licensiering av innehåll.

Internetfilter

Här är det ännu oklart vad konsekvenserna kan bli. Men på pappret tvingas alltså stora sajter nu till förhandlingsbordet med svenska upphovsrättsorganisationer. Sajter som Facebook och Google ska betala om de vill visa bilder eller texter som är upphovsrättsskyddade. De ska samtidigt säkerställa att användare inte publicerar sådant som de inte betalat för, eller som upphovsrättshavare inte vill ska spridas allt. Redan idag finns flera sådana verktyg och avtal på plats, men det som direktivet också skyddar är rätten för användare att få framföra satir eller kritik – även på upphovsrättskyddade verk.

Hur det här i praktiken ska uppnås är oklart och jag har sökt berörda parter för en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj 2022 har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 39-43 (26 september – 30 oktober 2022):

20 659 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 481 dödsfall sedan förra månaden.

Efter en liten ökning förra månaden ser smittan nu ut att återigen minska. Eller åtminstone ligga kvar på stabila nivåer. Därmed blev det aldrig någon ny puckel i kurvan, som Folkhälsomyndighetens tidigare scenarior visade. Även antalet provtagna liksom andelen positiva ligger stabilt eller minskar något.

Antalet inskrivna i slutenvård har också minskat och är nu nere på den lägsta nivån sedan i somras.

I Folkhälsomyndighetens sammanfattande grafik är det tydligt hur vi gått in i ett nytt läge, men där ligger antalet avlidna fortfarande relativt högt. Detta delvis eftersom myndigheterna räknar in alla som avlidna som testats positivt med covid-19 under ett givet tidsintervall, inte att covid-19 var dödsorsaken. Ett viktigare mått, medellivslängden, visar tvärtom en positiv tendens: Nu ökar den återigen.

Enligt en kompletterande undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort kan smittan vara ungefär i nivå med hur den var i mars. I slutet på september gjordes en stickprovskontroll på befolkningen som visade att 1,5 procent testat positivt – ungefär lika många som i mars. Att testa positivt innebär inte att man har sjukdomssymptom, men det visar att smittan fortfarande är relativt hög – och att vaccinen fungerar.

Nya scenarier har presenterats för hur smittan kan utveckla sig under hösten. Om viruset fortsätter som idag förväntar sig Folkhälsomyndigheten att smittan planar ut mot noll fram till januari (scenario 0).

I scenario 1 antas nya varianter introduceras som tar sig runt immuniteten. Då kommer vi få en ordentlig topp lagom till jul.

I ett sista scenario antas en sådan ny variant vara 50 procent mer smittsam än dagens och då öka kurvan ännu mer.

Det finns i dagsläget en ny variant, BQ.1, som är av ”intresse” (den näst högsta klassningen) som antas bli dominerande i EU och Sverige. Än så länge vet Folkhälsomyndigheten inte mycket om varianten – inte heller hur mycket mer smittsam den är.

WHO vill ha omedelbara och ihärdiga insatser mot postcovid. Upp till 20 procent av de som genomgått en infektion uppges ha drabbats av långvariga symptom. I Sverige finns studier om att en av åtta får postcovid och i DN berättas om unga som fortfarande lider svårt. Däremot verkar 96 procent av de som drabbas av lukt- och smakbortfall få tillbaka det inom ett halvår.

Vaccin

7 824 196 har nu fått minst en dos vaccin (86% av befolkningen över 12 år) och 7 638 455 (84% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 536 782 har fått en tredje dos (66,3% av befolkningen 18 år och äldre). 1 733 318 (79,2 % av de 65 år och äldre) har fått en fjärde dos.
Totalt har 24 836 133 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 1,5 miljoner doser under den senaste månaden.

Vaccinrekommendationen för barn slopas från och med 1 november. Folkhälsomyndigheten anser inte längre att rekommendationen är motiverad givet den mycket låga risken för allvarlig sjukdom för åldersgruppen. Rekommendationen för övriga vuxna kvarstår: Tre doser för alla över 18 år.

Det finns ingen eller liten koppling mellan mensrubbningar och vaccin. Det har Europeiska läkemedelsmyndigheten nu än en gång slagit fast. När en studie i augusti pekade på att vaccin i snitt fördröjde menscykeln en dag gick myndigheten igenom stora mängder data, men kunde inte hitta någon sådan korrelation.

Regionerna kunde gjort mer för att nå utsatta grupper med vaccin. I en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kritiseras myndigheterna för att inte planerat och samarbetat bättre med till exempel civilsamhället för att nå grupper regionerna visste skulle vara svåra att nå med vaccin-information. Regionerna uppmanas nu att förbättra sitt arbete.

Nyheter i korthet

• Unga flickors mående försämrades kraftigt under pandemin och ledde till självskador. En 80-procentig ökning för 12-åriga flickor, totalt 1300 fall, vilket i förlängningen kan leda leda till suicid. Ingen ökning skedde bland pojkar och det minskade för de 18-24 år.
• 40 000 jobb räddades av korttidsstödet. Detta enligt en utvärdering av myndigheten Tillväxtverket.
• Influensasäsongen blir allvarligare än på länge, fruktar smittskyddsläkare. Detta eftersom vi till vintern kommer att mötas utan restriktioner.
• Vårdbiträden på ett privat bolag varnades för att de larmat om missförhållanden bland patienter. Nu döms cheferna som varnat dem – för brott mot meddelarskyddet.
• Charterbolaget Detur går i konkurs – pandemin har gjort intresset för flygresor svalt.
• Pandemins restriktioner kan ha lett till bebisar missat viss social utveckling, enligt ny studie.
• Bibliotekens stängning under pandemin slog hårdast mot de unga utan tillgång till dator eller plats för att göra läxor. Detta enligt en ny rapport från Kulturrådet.

Det var allt för den här veckan! Det ser ut att bli några månader till av dessa uppdateringar. Tack till er som fortsätter stötta denna rapport – tack vare er fortsätter jag.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 36-38 (1 – 25 september 2022):

20 178 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 368 dödsfall sedan förra månaden. Vi har tagit oss igenom en sommar med ovanligt hög smitta – men också dödlighet, vilket går att se i grafen nedan. Överdödligheten har varit hög i hela i Europa.
–  I nuläget kan vi inte skilja på effekterna av smitta respektive temperatur i vår överdödlighetsmodell, det hoppas vi kunna göra i framtiden såsom vi tidigare har gjort med influensa respektive extrema temperaturer. Samma faktorer kan ligga till grund för överdödligheten i Europa som helhet men vi har inte gjort någon analys av detta, säger Folkhälsomyndigheten via deras presstjänst.

Dödligheten vecka 33 var den högsta under hela sommaren i Sverige, men dödligheten har sedan dess stabiliserats och ligger nu inom det normala.

Efter att smittan förra månaden vände nedåt, har smittan nu återigen vänt upp. En uppgång är i enlighet med de scenarior som presenterades av Folkhälsomyndigheten förra månaden, men ligger fortfarande långt under den förväntade smittan under hösten.

Även antalet patienter som vårdas för covid ökar igen. I Stockholm har ökningen av patienter inom både slutenvård och intensivvård varit särskilt stor.

Det blev alltså ingen stor uppgång av smittan i september. Folkhälsomyndighetens skissade på ett värsta-scenario med en smitta som låg tio gånger högre än dagens nivåer, enligt Svenska dagbladets sammanställning.

Samtidigt har antalet sökande för vård av sjukt barn (VAB) nått nya höjder under september när nästan 100 000 ansökningar kom in under bara en vecka. Det är fler än både 2019 och 2020 och strax under rekordet 2021, då 112 000 ansökte om vabb. Men anledningen tros alltså inte vara covid, utan vanliga förkylningar. Under pandemin har vi utsatts för mindre av dessa vanliga virus och därmed har också immuniteten för dem försvagats, varför vi nu blir särskilt mottagliga. Men det antas också ligga en attitydförändring bakom: En ökad respekt för att om ett barn är sjukt, ska man vara hemma.

Så är pandemin över? I USA har president Joe Biden sagt just så: Pandemin är över. Även om han tillstår att landet fortfarande har problem med covid. WHO:s generaldirektör är inte lika säker, men sa i mitten på september att ”vi inte är där än, men slutet är i sikte”.

I Sverige är tongångarna inte lika segervissa. Mycket tyder på att vintern kommer att bli avgörande: Beroende på smittans spridning och konsekvenser så kan vi avgöra om pandemin är över eller inte.

Oavsetts pandemins slut eller inte, har ett antal rapporter publicerats som kraftigt kritserar världens hantering av pandemin:
– FN menar att pandemin fördröjt världens utveckling med fem år i 9 av 10 länder.
– Lancets särskilda pandemi-kommision kallar hanteringen för ”ett enormt misslyckande” och pekar särskilt på oförmågan att jämlikt fördela vaccinet över hela världen.
– Samtidigt lyfts det än en gång fram att Sverige haft lägst överdödlighet i Europa sedan 2021. Men anledningen är mindre munter: Det handlar om att fler av de sköraste dog i Sverige under 2020.

Vaccin

7 846 920 har nu (15 sept) fått minst en dos vaccin (87,3% av befolkningen över 12 år) och 7 664 073 (85,3% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 522 870 har fått en tredje dos (66,9% av befolkningen 18 år och äldre). 1 601 235 (75,6 % av de 65 år och äldre) har fått en fjärde dos.
Totalt har 23 303 444 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 420 000 doser under den senaste månaden.

Sedan den 1 september rekommenderas alla över 65 år att ta en påfyllnadsdos och detta har alltså satt avtryck i befolkningen. Men även yngre får ta en dos – om de själva vill.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström – som avgår i samband med framläggandet av en tidigarelagd slutrapport i oktober – har riktat hård kritik mot Folkhälsomyndigheten för otydlighet kring den fjärde dosen. Enligt honom är det obegripligt att en fjärde dos inte rekommenderas till alla. Han får stöd av andra infektionsexperter som menar att särskilt de över 45 år bör omgående ta en extra dos inför hösten.

EU:s läkemedelsmyndighet har nu godkänt uppdaterade vaccin från både Moderna och Pfizer, som ska fungera bättre mot den första varianten av omikron. Även vaccin som är uppdaterade mot de senare omikronvarianterna kommer successivt rullas ut i Sverige under oktober och november.

Nyheter i korthet:

• Riksdagskandidaten – och sedermera riksdagsledamoten – Elsa Widding har avslöjats med att sprida konspirationsteorier om vaccin, bland annat att man ska undvika sex med vaccinerade.
• Sirius är det senaste i raden av elitfotbollslag som tvingas återbetala miljonbelopp till Tillväxtverket. Belopp som klubben enligt staten felaktigt tilldelats.

Det var allt för den här månaden!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 31-35 (1 – 31 augusti 2022):

19 810 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 452 dödsfall sedan förra månaden, och antalet döda med covid-19 är betydligt högre än tidigare somrar. Det är dock svårt att veta om det beror på virus, eller till exempel en varm sommar. Den generella dödligheten i Sverige har – utifrån den data som finns hittills i sommar – legat inom normalspannet: Det har alltså inte på totalen dött fler än vad som är normalt.

Efter att smittan under en längre tid ökat i Sverige, har den under augusti månad åter vänt ned och de senaste veckorna syns en tydlig minskning i vårdens prioriterade provtagning. Färre har förvisso provtagits, men även bland de provtagna har den procentuella andelen positiva minskat.

Även antalet som är inlagda för vård av covid-19 minskar. Socialstyrelsen slutade mäta antalet inlagda på sjukhus för covid-19 i maj, men började igen under sommaren – på uppdrag av regeringen. Efter en försiktig ökning under augusti minskade antalet inskrivna igen. Inte heller antalet inlagda på IVA ökar markant. Det innebär inte att det varit lugnt på landets sjukhus. Trycket har under sommaren varit mycket hårt, vilket inte minst beror på att en covid-smittad kräver mycket större försiktighetsåtgärder och mer personal.

Sommaren har varit unik eftersom smittan ökat och varit mycket högre än tidigare somrar. Det beror på att undervarianten omikron sprider sig mycket snabbare. Ny forskning har visat att perioden från smitta till insjuknande är dubbelt så snabb som tidigare mutationer. Sannolikt har de flesta som under sommaren haft förkylningssymptom också haft covid, men det är inte alltid snabbtester – som sålts i mängder i sommar – fångar upp det.

Folkhälsomyndigheten har släppt nya scenarior över hur smittspridningen kan spridas under hösten. I båda fallen tror myndigheten att smittan når sin topp under september, för att sedan dala igen. Tidigare scenarier har inte sällan visat fel, till exempel förutspåddes det inte bli någon smittökning under sommaren.

I det mildaste scenariet, scenario 0, blir det en rejäl ökning jämfört idag. 5 000 fall per dag under dess topp, jämfört med de 5 000 fall per vecka som vi har nu. Procentuellt blir det ännu värre i den äldre gruppen där antalet insjuknade kan nå upp till pandemins tidigare topp.

I det mer dystopiska scenariot tror myndigheten på ytterligare 2 000 fall per dag, totalt 7 000, innan smittan vänder ned i oktober. För de 70+ blir det värre än under smittans tidigare topp.

Även trycket på sjukhusen antas öka. Om det idag är drygt hundra per dag som vårdas för covid-19, antas den siffra mer än tredubblas i det värsta scenariot.

Ökningen antas bero på att folk nu åter träffas inomhus i nya konstellationer efter sommarens semestrar och att immuniteten från tidigare infektioner och vaccindoser avtar. Trots det bedömer varken expertis eller Folkhälsomyndigheten att nya restriktioner är aktuella. Däremot kan det behövs beredskap för att många under hösten kan bli sjuka samtidigt.

Vaccin

7 844 848 har nu fått minst en dos vaccin (87,3% av befolkningen över 12 år) och 7 661 868 (85,3% av befolkningen över 12 år) är fullt vaccinerade. 5 506 247 har fått en tredje dos (66,7% av befolkningen 18 år och äldre).
Totalt har 22 881 367 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 205 000 doser under sommaren.

Det innebär alltså att var tredje person fortfarande avstått från den tredje dosen. Det är dumt, tycker Folkhälsomyndigheten, som tror att det hör ihop med att sjukdomen inte tas på allvar längre, eller förväxlar att vaccinet inte ger skydd, eftersom det inte skyddar mot smitta. Men vaccinets skydd mot svår sjukdom är det viktigaste. Det kan också handla om taktik: Att många väntat till hösten innan de tar påfyllning av vaccinet.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) önskar tydligare riktlinjer om en fjärde dos, som från och med 1 september rekommenderas för riskgrupper och personer 65+. Folkhälsomyndigheten menar att det är upp till övriga att själva avgöra, men tillåter alla över 18 att fylla på. Men SKR önskar tydlighet så regionerna kan veta hur de ska förbereda sig – men också för hur de ska marknadsföra fjärde dosen. I Stockholm lanseras en fjärde dos för alla den 12 september.

Storbritannien är först ut att godkänna Modernas uppdaterade vaccin som ska fungera bättre mot omikron-varianter. Moderna har i Sverige inte använts lika flitigt som Pfizers vaccin och under sommaren har Moderna också stämt Pfizer för patentintrång just angående covid-vaccinet.

Ett första svenskt covid-vaccin har nu nått stadiet att det kan börja testas på människor. Det handlar om ett DNA-vaccin som skulle kunna ge ett bredare skydd, då det inte är lika känsligt mot mutationer.

Nyheter i korthet

• Pandemihanteringen har inte fått det utrymme det förtjänar i valrörelsen. Coronakommissionens ordförande menar att det bådar illa inför nästa pandemi.
• Allt fler regioner stänger igen sina postcovid-avdelningar, trots högt söktryck. Senast ut är tre regioner som stänger ned och överför ansvaret till vårdcentraler. En ny, delvis svensk, studie visar att en av åtta som får svår covid också får långvariga symptom.
• Varannan privat arbetsgivare i Sverige har möjliggjort för mer distansarbete efter pandemin. Även om många inte vill arbeta på distans uppger arbetsgivare att förändringen gjort de mer attraktiva.
• Dubbelt så många svenskar flög från svenska flygplatser i juli jämfört med förra året. Men det är fortfarande drygt 20 procent färre än 2019.
• En svensk forskargrupp har kartlagt svenska beteenden under pandemin och kommit fram till att många saktade ner och hittade en mer hållbar livsstil.

Det var allt för den här månaden – vi fortsätter bevaka tills det slutar kännas relevant och intressant!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sju av åtta riksdagspartier skickar data till Facebook om de väljare eller nyfikna som besöker partiets hemsida. Bara Socialdemokraterna avstår.
Tre av riksdagspartierna bryter också mot lagen – och skickar data utan besökarens godkännande. Samtliga menar att det var ett misstag de inte kände till.

Att använda en så kallad ”pixel” från Facebooks ägarbolag Meta är vanligt bland företag och organisationer. Det är en funktion där en hemsida ger Facebook tillgång till vilka besökarna är och vilka artiklar de läst. En genomgång visar att samtliga riksdagspartier utom Socialdemokraterna använder sig av en pixel. Syftet är att sedan kunna kontakta Facebook och direkt söka upp personerna som besökt sidan med riktad reklam. Eftersom Facebook vet vilka personer som besökt partiets hemsida – och vad de läst – kan partiet köpa annonser med exakt rätt budskap för den personen. Om personen har läst om brottsbekämpning på Liberalernas sida, kan Liberalerna rikta budskap om just detta till personen via annonsverktyget.

Allt detta kan ske – eftersom väljarna och besökarna har godkänt det. Det handlar om ett godkännande som sker via den lilla rutan med ”tillåt kakor”, som de flesta reflexmässigt klickar bort.

Genom att godkänna accepterar användare att sajten skickar data till Facebook, men även till andra tjänster som Google (som har ett statistikverktyg många använder). Greppet är alltså varken ovanligt eller kontroversiellt. Facebook är sedan transparenta med vilka partier som annonserar, vilka målgrupper de riktar sig mot och hur mycket partierna betalar för annonser – något jag tidigare skrivit om.

Sedan förra valet har antalet partier som använder sig av tekniken mer än dubblerats. Då använde Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna Facebooks pixel. Nu använder alltså alla partisajter det – förutom Socialdemokraternas.

Men tre partier bryter också mot den så kallade ”cookielagen”. Det är en lag som kräver att användare aktivt informeras och uttryckligen ge samtycke till att en fil (cookie) sparas på personens mobil, dator, eller att data delas med tredjepart.

Den som besöker sd.se hinner knappt ladda sidan innan partiet skickat data om dig och ditt besök till Facebook. Samma sak sker med med vansterpartiet.se och liberalerna.se. Alla tre partier har en ruta som påstår att ingen data skickas innan godkännande, men det är en rökridå – datan är redan skickad.

Samtliga tre partier säger att de varit omedvetna om lagbrottet. Vänsterpartiet förklarar det med att de nyligen byggt en ny hemsida.
– Att cookiesmeddelandet inte kommer först beror på att vi inte kände till att pixeln redan var igång, det var en miss. Vi har nu pausat pixeln till dess att vi anpassat cookiemeddelandet, säger Örjan Rodhe, biträdande kommunikationschef Vänsterpartiet.

Även Sverigedemokraterna förklarar med att de har en ny hemsida.
– Vi var inte medvetna om att ’cookie-funktionen’ inte fungerade så som det var tilltänkt på vår nylanserade hemsida. Det har därför inte varit partiets intention att lagra kakor på våra besökare mot deras vilja. Vi har bytt ut vårt cookiescript och åtgärdat problemet nu, säger Deniz Norgren
chef för informationsavdelningen hos Sverigedemokraterna.

Liberalerna är korta i sitt svar.
– Vårt svar är att det är ett misstag som vi nu åtgärdar, svarar Liberalernas riksdagskansli i ett mejl.

Även om Socialdemokraterna är det enda parti som helt står utanför användandet av en pixel är de flitiga köpare av annonser via Metas plattformar Instagram och Facebook. Och deras dotterbolag, partitidningen Aktuellt i politiken, använder sig av en Facebookpixel som även den skickar data till Facebook innan besökaren har godkänt det. Aktuellt i politiken uppger att de inte använt sig av datan, inte heller delat den med Socialdemokraterna och att det olagliga överförandet av data till Facebook är en miss.
– Detta är ett misstag som troligtvis skett när vi gjorde om vår sajt. Misstaget är tillrättat nu och vi håller på och undersöker hur misstaget har kunnat ske. Vi har inte känt till detta förrän du idag uppmärksammade oss på detta, säger Maria Persson, chefredaktör och ansvarig utgivare Aktuellt i politiken.

Samma upplägg har Moderaterna Stockholm via sin ”nyhetssajt” 08sthlm. Även där bryter de alltså mot cookielagen genom att skicka data till Facebook om besökaren, innan det är godkänt. Partiet och sajtens redaktör Edvin Alam menar att det är ett misstag som de nu åtgärdat.

Sedan jag i TV4 Nyhetsmorgon först uppmärksammade detta har Vänsterpartiet helt slutat använda en pixel. Och Liberalerna och Sverigedemokraterna har ändrat så att pixeln används i enlighet med lagen. Enligt Post och telestyrelsen, som bedriver tillsyn i frågan, är följden av lagbrottet inte åtal utan snarare att en process där målet är att fel ska rättas eller åtgärdas.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Socialdemokraterna har köpt Facebookannonser för hundratusentals kronor – men betalar genom dotterbolag och föreningar. De politiska annonserna publiceras sedan via sidor som ”Sverige inför verkligheten” och ”Välfärdsupproret”. Det visar en genomgång av Facebooks annonsbibliotek.

Som följd av Cambridge analytica-skandalen tvingar sedan 2019 Facebook och Googles sina kunder att vara helt transparenta med vad de annonserar, hur mycket och vem som betalar. Det innebär att årets riksdagsval är det första där svenska medborgare kan granska hur mycket och på vilket sätt svenska partier betalar för politisk annonsering i sociala medier.

Partierna lägger sin annonsbudget primärt på Facebook och Instagram. Liberalerna avviker genom att spendera en majoritet av sin budget på Google-annonser (blå färg i diagrammet nedan) – både procentuellt och i absoluta tal. Men totalt sett är Socialdemokraterna de som spenderar tveklöst mest. Under de senaste 30 dagarna har partiet köpt politiska annonser för över 3 miljoner kronor. Vänsterpartiet har spenderat minst, men utöver det hamnar partierna i ungefär samma ordning som deras budgetstorlek sett ut inför valet. Det är också tydligt att investeringarna ökar ju närmare valet vi kommer.

Det finns däremot stora skillnader i strategi. Sverigedemokraterna är mest centralstyrda och skulle vara störst om vi bara inkluderade moderpartiets plånböcker. Moderaterna satsar mest på annonsering via sina regionala partikontor, vilket också är den strategi som Centerpartiet använder.

Men mest intressant är Socialdemokraternas strategi. För utöver att spendera mest, har de också lagt en halv miljon kronor på politisk annonsering via olika dotterbolag med kreativa upplägg. Det handlar dels om dotterbolaget Aktuellt i politiken – en socialdemokratisk nyhetstidning – och dels om Tankesmedjan tiden. En förening som samägs med LO och ABF. LO (Landsorganisationen i Sverige) utgör tillsammans med Socialdemokraterna de ”två benen” inom arbetarrörelsen i Sverige – Socialdemokraterna det politiska och LO det fackliga. LO ger årligen 6 miljoner i stöd till Socialdemokraterna, men informellt beräknas deras stöd vara långt högre. Som når partiet till exempel genom Tankesmedjan tiden.

Men när Tankesmedjan och tidningen ska annonsera använder de i sin tur andra namn för att marknadsföra Socialdemokratisk politik. Som ”Samtidigt i Sverige” eller ”Sverige inför verkligheten”. Den senare är en Facebooksida med 11 000 följare där det förvisso – för den källkritiske – är tydligt att den drivs av en person på ”Tankesmedjan tiden”, men man behöver googla på tankesmedjan och ta sig in på ”om”-sidan för att hitta kopplingen till Socialdemokraterna.

Andra Facebooksidor som används är Välfärdsupproret eller Kvinnofridsupproret. Båda Facebooksidor skapades för knappt ett år sedan. Dessa används som murbräcka för att skapa Facebookannonser för hundratusentals kronor. Till exempel för att förklara vad en röst på Sverigedemokrater kan betyda för kvinnor.

Det är viktigt att tydliggöra att inget i upplägget är olagligt, och att vi vet om upplägget just genom transparensen i annonsverktygen. En transparens som skapades just för att kunna följa hur partier arbetar för att nå ut till nya målgrupper. Det ska också tydliggöras att även andra partier har egna tidningar, tankesmedjor och att dessa kan vara mycket framgångsrika i Sociala medier. Liksom att det även bland dessa kan vara betydligt svårare att hitta kopplingen till vem som finansierar. Till exempel är det väldigt svårt att identifiera att den framgångsrika Youtubekanalen Riks är en del av Sverigedemokraterna. Men inget annat parti än Socialdemokraterna har använt dessa underbolag till att köpa politiska annonser på sociala medier. Totalt handlar det om en investering på 570 000 kronor under den 30-dagarsperiod som jag undersökt.

Socialdemokraternas pressavdelning förklarar själva upplägget som att tankesmedjan och dotterbolaget är självständiga och finansierade med ett syfte.
”Syftet är att de ska kunna digitalisera sin verksamhet och sina kunderbjudanden, nå nya målgrupper med idédebatt respektive nyheter i kanaler som exempelvis Facebook, Youtube, Instagram.”

Socialdemokraterna menar också att partiet inte är direkt aktivt i dotterbolagens beslut.

”Exakt hur pengarna används bestämmer de själva. AiP och Tiden är självständiga organisationer och ansvarar för sin verksamhet. Publiceringsbeslut fattas av respektive redaktion. Vad de publicerar eller inte publicerar styrs av deras egna redaktionella bedömningar”, skriver Socialdemokraternas presstjänst i ett mejl.

Efter att jag under förra veckan berättade om upplägget i både Nyhetsmorgon och Mediepodden har Tankesmedjan och tidningen Aktuellt i politiken under veckan kraftigt minskat sina annonsköp via Facebook.
Läs också: Partierna skickar data till Facebook om väljare och besökare – ett lagbrott

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

(uppdaterat: Rättelse – i en första version av denna text uppgavs att parterna nu helt slutat med inköp)

Sedan maj har jag gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 26-30 (30 maj – 31 juli 2022):

19 358 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 351 dödsfall sedan förra månaden och antalet avlidna med covid-19 förväntas stiga framöver.

I snart två månader har smittan nu ökat, men smittan ökar från mycket låga nivåer. Det går av flera skäl inte att jämföra med tidigare smittvågor, inte minst eftersom vi nu i huvudsak bara testar de inom sjukvården. Mätningar i avloppsvatten visar dock att smittan är högre nu än i början av pandemin, men mest rättvist är kanske att mäta de senaste tio veckorna bakåt: Där syns ökningen, men också att den avtar.

Ökningen blir också tydligt om man tittar på bara äldrevården. Här är ökningen särskilt allvarlig, eftersom det är de äldsta som har störst risk att drabbas för allvarliga följder

Vad det innebär för sjukhusinläggningar är inte helt klarlagt då inte alla regioner särredovisar antalet inlagda med covid-19 (vilket regeringen nu kräver ska ändras). Klart är dock att det ökat på flera sjukhus, vilket är ett problem eftersom sjukhus vanligtvis drar ned sin bemanning under sommaren. I Stockholm rapporteras antalet sjukhusinlagda ha ökat kraftigt och sjukhus har gått upp i stabsläge. Även region Norrbotten har gått upp i stabsläge. Det handlar inte bara om smittan bland patienter – utan också om att smittan sprids bland vårdpersonal. Dels slår det hårt mot akuten och dels slår det hårt mot den redan hårt drabbade personalen. Inte minst eftersom de i nästan alla regioner nu återigen behöver bära munskydd.

Även i intensivvården har trycket ökat, men inte lika mycket som smittan – även om det finns en viss eftersläpning för de senaste veckorna. 35 av av de 40 patienter som lagts in bara senaste veckan tillhörde en medicinsk riskgrupp.

Att smittan ökar mitt i sommaren är unikt. Att det ökar – olikt tidigare somrar – beror framför allt på att den variant som dominerar i Sverige; BA.5, är mer smittosam. Det kan vara bra och dåligt: Dåligt, eftersom smittan får fäste, bra, dels eftersom inte lika många behöver uppsöka sjukhus och dels eftersom infektion kan ge ett visst skydd inför hösten då Folkhälsomyndigheten antar att smittan kommer få rejäl fart igen. Folkhälsomyndigheten räknar trots det inte med fler restriktioner till hösten. Folkhälsomyndigheten vill också påminna om att covid-19 inte är som en vanlig förkylning. För även om det framstår så för den friska majoriteten, är den fortfarande mycket farlig för den delen av befolkningen med sämre immunsystem. Fokus till hösten antas därför bli att skydda de mest utsatta.

Trots att smittan inte är lika hög som tidigare är svenska vården fortfarande utsatt för enorm press. Varje gång vårdpersonal behöver testas måste de stanna hemma i väntan på provsvar. Och när de testar positivt – oavsett om symptomen är obefintliga – måste de stanna hemma tills de testar negativt. Allt detta skapar en extrem belastning på sjukvården. Och det görs just för att skydda de mest utsatta.

Vaccin

Vaccinstatistiken har tagit ett uppehåll fram till vecka 32, enligt Folkhälsomyndigheten.

Allt fler vill få vaccin när covid-smittan nu ökar, men flera väntar också tills vaccinen uppdaterats med skydd för de nya omikron-varianterna. Det kan dock dröja till oktober och experter menar att skillnaden är relativt marginell. Är man i behov av booster-dos uppmanas man att inte vänta. I en ny stor observationsstudie visar det sig att svenskar i riskgrupp som tagit en fjärde dos har haft lägre risk att dö i covid-19.

Personuppgifter om nästan 800 vaccinerade barn har läckt från Folkhälsomyndighetens databas. Myndigheten har polisanmält stölden, men uppgifterna ligger publicerade öppet på en sajt som också publicerar vilseledande information om vaccin. Polisen ska ha nått framgång i att sin jakt på att få reda på vem som står bakom intrånget.

Bland de nästan 2 700 som anmält misstänkta skador till följd av vaccinet har 155 fått ersättning. Trots att det inte går att urskilja någon röd tråd bland anmälningarna har regeringen valt att utvärdera den nationella vaccinationsatsningen. Syftet är att granska hur rapporteringarna av biverkningar och covidbevis har hanterats.

Nyheter i korthet:

• Det blev billigare än väntat för staten att stötta företag under pandemin: 60 miljarder kronor. Och 5 miljarder har krävts tillbaka.
• Endast en av fyra har återgått till att besöka kulturframträdanden på samma sätt som innan pandemin. Branschen ser allvarligt på trenden.
• Hälften av minkuppfödarna i Blekinge – som varit centrum för minkuppfödning – har lagt ned. Under det stora smittutbrottet bland minkar i Danmark mötte branschen ett hårt bakslag.
• Utbrottet av covid-19 har spårats ned till fem bås på en marknad i Wuhan, enligt ny studie.
• Fler svenskar turistar i Sverige i sommar – trots att de kan välja utlandsresor. Det menar branschorganisationen Visita som menar att den starka svemester-trenden håller i sig.
• Flygplatspersonal rekommenderas återigen att använda munskydd. Rekommendationen gäller än så länge inte resenärer.

Det var allt för den här månaden! Jag följer utvecklingen noga och går upp i utgivningstakt ifall det upplevs motiverat. Annars ses vi nästa månad igen!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Idag är det min tur att sommarprata. Och därför är det många nya som googlar sig hit, undrar vem jag är. Det lägger jag nästan en timme på att förklara (och du som ännu inte lyssnat kan göra det via Spotify eller SR), men här kommer några rader till för den som vill läsa mer.

Måndag den 18/7 är jag alltså sommarvärd i P1. Några kommer bli besvikna. Några kommer bli bestörta. Några kommer bli utmanade och provocerade. Andra… Uppmuntrade?
Någon kommer säkert inte förstå alls.
Men det gör jag inte heller själv.

Det finns nästan ingen röd tråd i det som är mitt arbetsliv. Inte heller i de frågor som skapat den offentliga bilden av mig. De är helt aparta ämnen i vilka jag har noll högskolepoäng.
Därför är jakten på en röd tråd kanske mest relevant.
Kanske är allas jakt på röd tråd mest relevant?
För vad är livet om inte en jakt efter det som känns. Som bränns?

Halva jag hoppas att programmet passerar förbi med en axelryckning. Andra halvan hoppas att det stör. Irriterar. Kliar? Producent: Rasmus Persson

Merläsning:
En utvärdering av läsarfinansierad journalistik. Om mina sex första månader av coronabevakning på egna plattformar.
Mer om tiden på Dagen, seminariet på pingstkyrkan och vad som hände.
Tidningsklipp från ”Familjen annorlunda”.
Om en skogsbrand i DN.
Mer om Bensinupprorets otroliga medlemsutveckling.
Mer om Alfons Åberg.
Och om filterbubblor kan man läsa tex här eller här.
Och det om internet i allmänhet och demokrati i synnerhet är det jag föreläser om.

EU-direktivet med ”internetfilter” och ”länklicens” har slutligen fått en svensk anpassning. Regeringens förslag har passerat lagrådet och ska nu röstas om i riksdagen.

Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet klubbades igenom i EU för drygt tre år sedan, med minimal marginal. Eftersom det är ett direktiv är det sedan upp till varje medlemsland att anpassa och införa det som nationell lag. Det har tagit tid, men nu har det passerat samtliga svenska instanser och den 1 januari 2023 föreslås det bli lag i Sverige. I Lagrådet hyllades arbetet med ändringsförslagen och därför meddelade regeringen i veckan att de nu är redo att låta riksdagen ta beslut om lagändringar.

Det mest kontroversiella artiklarna i direktivet har handlat om det som kommit att kallas ”internetfilter”.  I upphovsrättsdirektivets 17:e artikel (tidigare kallat ”artikel 13”) framgår att internetsajter är ansvariga för upphovsrättsbrott som användarna gör. Det innebär att innehållet måste filtreras innan publicering för att förhindra brott – annars riskerar sajten dryga böter. Undantag ska göras om uppladdningen innehåller satir eller kritik, vilket är svårt för filter att avgöra. Därför har direktivet befarats leda till överfiltrering och en centrering av makt hos sajtägare liksom upphovsrättshavare.

Svenska Wikimedia tycker att regeringen har gjort en relativt god tolkning av något i grunden problematiskt. De tror att användare nu kan komma märka att allt mer innehåll fastnar i filter.
– Jag är fortfarande inte lika övertygad som regeringen om att förslaget inte leder till överblockering. Redan i dag är det många användare som får material, som de helt lagenligt har laddat upp, bortplockat på felaktiga grunder. Om jag får rätt kommer det väl tyvärr bara att bli vanligare, säger Wikimedias Erik Luth.

Journalistförbundet är kritiska till att regeringen inte gjort strängare tolkningar. De hade önskat ett starkare skydd för enskilda upphovsrättshavare med hårdare formuleringar på ska skydda till exempel nyhetsfotografers verk att spridas.
– Den nya terminologin i förslaget till art 15, där begrepp som ”utgivare” resp ”publicering” inte införs i den svenska lagen är något vi drivit, säger Journalistförbundets förbundsjurist Olle Wilöf, men vill inte spekulera i hur han tror lagen kommer att förändra upplevelsen för vanliga användare.

Riksdagspartierna har ännu inte landat i hur de ställer sig till förslaget, men i oktober var en majoritet i riksdagen positiva till det första utkast som gick på remiss.

Här kan du läsa alla tidigare artiklar om upphovsrättsdirektivet.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.