Emanuel Karlsten

I sista stund ströks punkten om övervakningsförslaget Chat control från EU-nämndens dagordning.
Kan vi nu få en starkare politisk debatt om ett av de mest långtgående intrången i vår integritet – någonsin?

Idag, fredag den 22 september, skulle riksdagens EU-nämnd samlas för att klubba Chat control 2.0.
Detta trots att det knappt föregåtts av någon offentlig debatt, trots att svenska medborgare därmed inte fått insikt eller kunnat vara med i diskussionen om ett av de mest långtgående intrången i vår integritet.

I sista stund uppges nu punkten ha strukits från agendan. Anledningen är att EU:s ordförandeland Spanien i sin tur har strukit punkten på dagordningen till ministerrådet sammanträde. Ännu vet vi inte om det beror på att förslaget ska ombearbetas, eller om man väntar på att opinionen lugnar ned sig. För av någon anledning tycks det väldigt viktigt att hamra igenom denna nya lag.

Förslaget går ut på att alla företag måste skapa en bakdörr i sin teknik och ge myndigheter möjlighet att övervaka alla EU-medborgares samtal, chattar, foton och videos. Alla är skyldiga till brott – tills motsatsen bevisas. Syftet? Motverka barnporr och grooming. Vilket är en slug murbräcka för politiker som vill skapa kontroll. Att argumentera mot intrånget kan uppfattas som att försvara pedofili. Och ingen vill framstå som att de försvarar pedofili.

Det gör situationen oerhört delikat. Under förevändning av att skydda barn ska alla övervakas. Den krypterade kommunikationen ska avkrypteras, och ingen ska ges absolut integritet. Lagen har tidigare funnits i en slags svag, frivillig version, den så kallade Chat control 1.0. I den har nätjättar som Google till exempel spårat i okrypterade dokument efter övergrepp på barn. Det har slutat i katastrof åtminstone en gång, när en förälder av medicinska skäl fotade sitt barns genitalier, Google misstog det för pedofili och stängde honom ute från alla digitala plattformar och flaggades som pedofil. I det nya uppdaterade förslaget, kallat Chat control 2.0, är övervakningen inte längre frivillig. Alla företag _måste_ övervaka allt, även krypterad kommunikation och tillgängliggöra det för myndigheter. Med hjälp av AI ska övergrepp identifieras utifrån en vansinnig övertro till teknikens möjligheter att hålla isär gränsfall eller rättvist kunna identifiera brott. Det är ett enormt intrång i samtliga medborgares rättigheter.

Sverige har aldrig tillåtet ett sådant ingrepp tidigare. Vi har inte tillåtit det för post (brevhemligheten är stark, trots alla brott som skulle kunna avslöjas om allt innehåll granskades) eller kameraövervakning (vi tillåter inte ens vägtullskameror fritt användas av polisen). Men när det sker digitalt tycks inga spärrar finnas.

Bakom beslutet står Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S) och hon och EU-kommissionen har fått hård och återkommande kritik: Journalister är oroliga för vad hur de ska skydda sina källor om ingen digital kryptering är säker. 300 forskare och oberoende experter har i öppet brev kritiserat förslaget och undrat om EU verkligen förstår vad de gör. FN:s människorättskommissionär, EU:s dataskyddsombudsman – ja alla flaggar med alla flaggor de har inför beslutet. Men Ylva Johansson har framhärdat. Beslutet måste antas. Av någon anledning som är helt obegriplig vill Johansson inte ändra en enda punkt, bara pressa igenom beslutet av…princip?

Ordningen för lagstiftningen inom EU är Europaparlamentet och EU:s regeringar har var sin röst. När båda dessa röstat ja möts de i ett trilogsamtal med EU-kommissionen där eventuella medskick ska knådas till en kompromiss som sedan blir lag.

I ministerrådet behövs en blockerande minoritet för att säga nej, och tillräckligt många länder är kritiska för att Sveriges nej skulle kunna bli tungan på vågen. Men svenska regeringen har under hela våren varit tyst i frågan.”Vi bestämmer oss efter ordförandeskapet”, var budskapet i april. I veckan avslöjade Piratpartiet att regeringen nu har smugit fram sin hållning i ett underlag till Justitieutskottets sammanträde den 14 september. Där säger man, kort sagt, ja till förslaget – krypteringen ska lyftas, allt ska genomsökas. De har några invändningar, som att det kan räcka att tråla efter redan identifierad barnporr och att grooming inte ska genomsökas. Men grunden är ett ja, och i ett trilogsamtal är det svårt att förlita sig på att lilla Sveriges invändningar skulle få någon avgörande roll eller påverkan.

Här är vi alltså nu. Av allt att döma ställer sig Sverige bakom förslaget. Enligt uppgifter – ännu finns inga offentliga protokoll – var Vänsterpartiet det enda parti som sa nej till förslaget i justititeutskottet. Detta trots att V, SD, C och MP:s ledamöter i Europaparlamentet tidigare röstat mot förslaget (och Moderaternas ledamot menat att han kommer att göra det).

Av någon anledning sker allt tyst, så tyst. Ylva Johansson är inte intresserad av att träffa kritiska akademiker eller aktivister. Av det skälet spekuleras nu om skälet till bordläggning av frågan. Istället för att tro att förslaget ska göras om, antas det att våra folkvalda vill vänta ut stormen. Att den plötsliga opinion som nu skapats ska dra vidare.

Varför? Vad är den långsiktiga planen eller förhoppningen?

Mardrömsscenariot är att Chat control bara är början. Att murbräckan är kampen mot pedofili, men att det i en framtid kan gå att bekämpa fler brott genom samma bakdörr. För polisen är det såklart en dröm att ha tillgång till allt varje medborgare säger och gör: Det blir dokumenterade bevis om avsikt om allt och alla alltid kan övervakas. Men det är också ett system som vi bara förknippar med Nordkorea, Kina och andra totalitära polisstater.

Bara för att det går att övervaka medborgare, innebär inte att vi ska göra det.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Den globala och akuta kris som pandemin utgjort är över. Det har WHO slagit fast och därför blir detta mitt sista ”coronaveckan som gått”.

”Nyhetsflödet är intensivt, men hur många orkar hänga med?” Så började jag en text på den här sidan för ganska exakt tre år sedan, den 19 april 2020. Jag hade då under en knapp månads tid börjat bevaka och skriva om pandemin. Inte för att jag kunde, utan för att jag inte hade något annat att göra. Mina jobb hade försvunnit, kalendern rensats och jag hade tömt och gjort förlust på bankens mest defensiva fonder. För jag trodde det skulle vara min livlina, ifall världens banker nu skulle kollapsa. Nyhetssajter slog trafikrekord, sociala medier-användningen slog all time high och floden av ny information var så stark att ingen orkade hänga med.
Och då kanske jag kunde tillföra något?

Sedan dess har jag varje vecka skrivit en kort, veckolig sammanfattning om ”det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv”. Jag fortsatte, även efter att Sverige slopade alla restriktioner i april 2022, även om jag då övergick till att skriva var fjärde vecka. För det kändes till slut som att jag skapade ett tidsdokument som var unikt. Och därför behövde fortsätta tills det var över.

Nu är det över. Den som kan besluta det är WHO. Den 4 maj träffades organisationens kriskommitté för femtonde gången sedan pandemins start. Deras rekommendation blev: Förklara den globala hälsokrisen som slut. Dagen efter, den 5 maj, gjordes just detta.

The good news and great hope: the global health emergency of #COVID19 is over. https://t.co/Sq5gU55BOe pic.twitter.com/xSvkkcqTqy

— Tedros Adhanom Ghebreyesus (@DrTedros) May 5, 2023

Själva pandemin, som definieras av att en epidemi korsar flera länders gränser med bred påverkan, existerar fortfarande. Viruset är inte utrotat och även i Sverige fortsätter det att skörda offer (var tredje minut, meddelade WHO). Det finns fog att tro att den kommer att fortsätta göra det under lång tid – kanske tills nästa pandemi kommer – men pandemin är inte längre en akut global hälsokris. De flesta länder har återgått till det normala och fokus är nu på till att förebygga. Till exempel genom vaccinationsprogram.

Hur många dog på grund av covid-19 i Sverige? Folkhälsomyndigheten har haft ett sätt att räkna: Andel som dött med ett positivt covidtest, taget inom 30 dagar från sin död. Enligt detta sätt att räkna har ungefär 24 000 dött. Socialstyrelsen har också fört statistik, men har istället använt dödsorsaksintyg för att fastställa avlidna. Den 8 maj rapporterade de att antalet avlidna uppgått till 19 187.

Socialstyrelsen för också statistik över hur många patienter som lagts in på sjukhus sedan pandemins start. Det är kanske den statistik som bäst tydliggör pandemins olika vågor. I den syns den första vågen i april 2020. Den andra vågen tätt följt av den tredje vågen, vinter och vår 2021. Sedan den fjärde vågen vintern 2022 och till slut den mindre omtalade femte vågen vintern 2023, som skördade förhållandevis många liv.

Hur klarade Sverige pandemin? Det finns inget enkelt svar på det. Bra? Kanske. Men vad vet vi egentligen. Vi vet nästan ingenting om vilka åtgärder som hjälpt. Under pandemins första år rapporterade jag om Folkhälsomyndighetens interna mejl och gjorde intervjuer som visade att vår statsepidemiolog var osäker på om några åtgärder alls hjälpte.
Vi vet att Sverige inte hamnade i botten jämfört med andra länder gällande dödlighet. Vi vet också att Sverige slapp drakoniska restriktioner och utifrån det kanske man i alla fall rent objektivt kan säga att vi klarade det ”bra”. Men vi vet inte varför vi gjorde det. Om något så tydliggjorde pandemin enorma brister i Sveriges samhällssystem. Det är uppenbart att landet saknar en fungerande krisledning. Vårt system med autonoma regioner – som äger alla resurser för sjukvården – har inte kunnat styras effektivt i kris. Regeringen har inte ens ett bra, formellt sätt att kommunicera ut till regionerna i kris. Och när bred testning skulle införas i början av pandemin ville ingen ta ansvar. Samordningsproblemen och de svaga beslutsgångarna blev också tydliga när vi inte lyckades skrapa ihop tillräckligt med materiel till sjukvården (och de privata initiativen stoppades av myndigheter).
Men framför allt misslyckades Sverige att skydda de svaga och sköraste. Frågan är om vi blivit bättre nu? Larmen om hur svårt Sverige har att skydda våra äldre från smitta ljöd långt innan pandemin, har jag tidigare skrivit. Ingen brydde sig då. Bryr vi oss nu? Klart är i alla fall att vi inte verkar bry oss särskilt mycket om den sjukvård som vi spenderade pandemins första två år med att applådera.

Visst har det hänt saker. Testningens effektivitet ska utredas, pandemiberedskapen uppdateras och regionerna har börjat fylla lager med skyddsutrustning för nästa pandemi. För en sådan kommer, verkar alla vara säkra på. Förr eller senare. Men om det tar lång tid – hur uppdaterade är då lagren? Rutinerna?

Tre år har gått sedan det här pandemiveckobrevet startade. Ett journalistpris, ett hederspris, massor av nyheter och löpsedlar har denna blogg skapat. Framför allt har den finansierats av en trogen skara supportrar. Jag är väldigt tacksam för det.

Men det är också konstigt hur snabbt man glömmer. Hur snabbt man vill glömma? Det som varit vår generations största samhällstrauma börjar falla ur minnet när vi ser fram emot sommarens aktiviteter. När vi planerar vårt första hela år utan en enda pandemirestriktion. Jag är likadan. Jag vill inte skriva en enda rad till om pandemin, vaccin eller virus.

För nu har coronaveckan gått. Det blev tre års dokumentation. Låt oss hoppas att vi aldrig behöver dokumentera något liknande i Sverige igen.

***

Vill du följa med i nästa steg av journalistiken på denna sajt? Min Patreon utforskar nu andra områden, läs mer här.

Sedan maj 2022 har Coronaveckan gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 9-13 (29 februari – 31 mars 2023).

23 851 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 189 dödsfall sedan förra månaden.

Eftersom det sedan den 15 februari inte sker någon testning av vårdpersonal går det inte längre att använda tidigare tidsserier för att förstå smittans utveckling (och sedan den 15 mars smittspåras det inte heller). På särskilt boende för äldre har det synts viss minskning, men antalet som testat positivt där uppgår till ett drygt hundratal.

Bäst data hittar vi därför bland inskrivna på sjukhus. Där ser vi att smittan, eller dess värsta konsekvenser, tycks ha parkerat på en låg nivå.

Givet att vi dels börjar närma oss en endemisk nivå, dels passerat treårsdagen för utropandet av en pandemi har det under det under månaden publicerats en rad försök till sammanfattande rapporter.

Störst genomslag fick Svenska dagbladet som summerade pandemins överdödlighet i Europas länder – och Sverige klarade sig bäst. Finlands tidigare chef för finska Folkhälsomyndigheten (som stod Tegnell nära under första delen av pandemin, se mejlen här) förvånas av resultatet.

Anders Tegnell intervjuas i samma tidning och tycker att dödlighet inte är enda sättet att bedöma hur ett land hanterade pandemin och att man oavsett resultat behöver komma ihåg att det är väldigt många som dött i Sverige. Generellt menar Tegnell – precis som han sagt i mejl och kommenterat till denna blogg tidigare – att han inte vet om några medicinska åtgärder hjälpte och att det ännu är för tidigt att utvärdera vem som lyckades bäst. Hans tidigare mentor, Johan Giesecke, håller med och publicerade en debattartikel där han efterfrågade mer forskning om just ickemedicinska åtgärders effekter.
De ”22 forskarna”, som senare kallat sig Vetenskapsforum gjorde också ett inspel om statistiken, kritiserade och påminde om coronakommissionen och att om ”sjösäkerhetsarbetet skulle styras av överdödlighetsstatistiken, skulle inga åtgärder behöva vidtagas efter Estoniaförlisningen, då statistiken visar att färre personer dog 1994 än i medeltal åren före.”

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kommit med en sammanfattande utvärdering av pendemin. De menar att ansvarsprincipen ska värnas, beredskapen stärkas, roller och finansiering måste tydliggöras. SKR har också publicerat statistik som visat på en kraftig ökning av hyrpersonal under förra året, till följd av personal som var utarbetad. Och SNS publicerade en skräckfilmsliknande läsning om situationen på Sveriges äldreboenden under de första månaderna.

Storbritanniens hälsominister såg Anders Tegnell som sin stora fiende. Det påstås av brittiska journalister som läst den brittiska regeringens många whatsapp-meddelanden från pandemins första tid. Där blir framför allt hälsoministern återkommande irriterad på Sveriges strategi och Tegnells genomslag i frågan.

Vaccin

Sedan 1 mars gäller nya rekommendationer för vaccin i Sverige och därför är den tidigare statistiken varken aktuell eller intressant att följa. De 50 år eller äldre ska ta nya doser med lite olika intervaller, men de under 50 behöver inte längre ta någon dos. Liknande rekommendationer har WHO också publicerat under den senaste månaden. Att föräldrar inte kan vaccinera sina barn i Sverige har gjort att en del tar med sina barn på vaccinationsresor utomlands.

Nyheter i korthet:

• Berättelserna om postcovid fortsätter att publiceras och denna fick särskild spridning. Det har också publicerats studie om att storstadsluft ger ökad risk för postcovid.
• Människor var inte mer olyckliga under pandemin. Det visar en stor global studie som jämfört den upplevde lyckonivån innan och efter pandemin. Sverige kom på plats 6 över lyckligaste länder.
• Inte heller den mentala hälsan ser ut att ha blivit värre på grund av pandemin, även om de negativa trender som tidigare fanns fortsatte.
• Vad är covids ursprung? Starka bevis har kommit för att det var på en marknad, men USA släpper på sekretess kring vad de vet.
• AIK får nej på sin överklagan och måste nu betala tillbaka sitt coronastöd.
• Ett år efter att gränshandelns öppnande har svenska butiker i området gjort supervinst – en mångdubblering jämfört med 2021.

Till sist: SVT har slutat att publicera dagliga statistikuppdateringar. Allra mest för att John Hopkins slutat. Så när ska detta brev sluta?
Jag har haft som mål att fortsätta tills WHO konstaterar att det inte längre råder pandemi.
Blir det nästa månad?

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj 2022 har Coronaveckan gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 5-8 (1 – 28 februari 2023):

23 662 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 101 dödsfall sedan förra månaden. En avsevärd minskning jämfört med förra månadsperiodens 1700 inrapporterade dödsfall.

Smittspridningen är låg, men det är svårt att veta hur låg den är. Den prioriterade testningen har framför allt gjorts på äldreboenden och på vårdpersonal, men sedan den 15 februari behöver vårdpersonal inte längre testa sig. Det innebär att det inte längre finns ett lika brett underlag för att fånga in hur spridd smittan är i samhället.

Den data som finns från innan förändringen av testning pekar ändå på en kraftig minskad smitta som ebbat ut till en nivå som är i nivå med den lägsta sedan den prioriterade testningen infördes.

En bättre siffra att använda nu och framåt är den över antalet som är inskrivna i slutenvården med covid-19. Även den signalerar att vi är på väg ned till de lägsta nivåerna.

Total sett signalerar alla tillgängliga datapunkter en kraftig nedgång för smittan i samhället.

Uppdaterade råd. Givet det förändrade smittoläget har det funnits kritik mot att Folkhälsomyndigheten är för stränga eller otydlig i sina råd. Läkaren Magnus Gisslén menar att man inte behöver vara hemma med småsnoriga barn och Folkhälsomyndigheten medgav att man kanske varit för otydlig. Någon uppdatering i de formella råden har inte skett, men i medier har det ändå rapporterats som ett förtydligande: Att det är ok att känna sig sjuk, ta en alvedon och ändå gå till arbetsplatsen. Under den senaste månaden har, som tidigare nämnts, rekommendationen om provtagning i vården slopats.

De många testkit som nu finns kvar kommer att doneras till Ukraina.

De reserestriktioner som särskilt infördes för resenärer från Kina förlängdes inte. Varken i Sverige eller andra länder. Däremot har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att slumpmässigt testa resenärer i Sverige både på och utanför flygplatser.

Vaccin

88,2% av vuxna befolkningen (7 365 651) har nu fått minst en dos vaccin och 86,4% (7 214 027) är vaccinerade med två doser. 66,9% (5 581 266) har fått en tredje dos och bland de 65 år och äldre har 82% (1 796 082) vaccinerats med en fjärde dos.
Totalt har 25 694 270 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 25 000 doser jämfört med förra månaden. Det är den lägsta ökningen av antalet utdelade doser sedan vaccin funnits tillgängligt.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu ytterligare påfyllnadsdos för personer 50-64 år. Dosen bör tas någon gång under kommande år och rekommendationen gäller fram till slutet på februari nästa år. Fortfarande rekommenderas ingen ytterligare påfyllnadsdos för personer i yngre åldrar.

Sverige har hittills fått 46 miljoner levererade doser vaccin, alltså nästan 20 miljoner fler än vad som hittills använts. Hittills har 8,5 miljoner doser vaccin tvingats kasseras till ett värde av 1,5 miljarder kronor. Att Folkhälsomyndigheten inte rekommenderat en fjärde dos till den breda allmänheten anses vara ett av skälen till att inte fler doser använts.

Samtidigt kommer också en ny stor studie som förklarar att genomgången infektion ger ett minst lika bra skydd som två doser vaccin. Det innebär inte att det varit smart att undvika vaccin, eftersom en genomgången infektion varit farlig för människan. För yngre personer rekommenderas från 1 mars inte längre personer 18-49 år ta grundpaket, tre doser, med vaccin.

Nyheter i korthet:

• Omikron-variantens utbredning ledde till färre inläggningar på IVA. Det visar en ny datagenomgång av Folkhälsomyndigheten som menar att det inte bara berodde på att viruset var mildare utan också på högre immunitet i befolkningen.
• Begreppet vabbruari är hotat efter pandemin. Årets topp slog inte i februari, och under pandemin har det varit vitt skilda månader då vabbandet toppat.
• Vad är coronavirusets ursprung? I veckan kom uppgifter om att en amerikansk myndighet tror att det är en labbläcka. Men flera andra myndigheter tror annorlunda. WHO fortsätter utreda.

Det var allt för den här veckan!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj 2022 har Coronaveckan gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 1-4 (1 januari – 31 januari 2023):

23 563 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 1736 dödsfall sedan förra månaden. Det är alltså nästan åtta procent av alla pandemins dödsfall som inträffat sedan årskiftet.

Under december och januari har det funnits en hög överdödlighet inte bara i Sverige, utan också i hela Europa. Kurvan över dödlighet är sedan början av året nedåtgående igen.

Men vi har varit igenom en historiskt hög dödlighet. Vi får leta oss tillbaka till pandemins första våg för att hitta ett liknande samband, även om det sedan vecka 3 inte längre uppmätts överdödlighet i Sverige. Att överdödligheten varit så hög (både i Sverige och Europa) handlar inte bara om covid-19, utan om en giftig blandning av influensa och andra luftvägsinfektioner (som RS-virus) som slagit hårt under vintern.

Smittan har nu åter parkerat på en låg nivå, enligt den testning som fortfarande görs. För sedan årskiftet skjuter inte staten till pengar till regionerna för testning. Trots det rekommenderar Folkhälsomyndigheten fortfarande regionerna att testa. Det är nu oklart vilka regioner som kommer att fortsätta testa i samma utsträckning som tidigare.

I vården är det tydligt hur stark pressen varit. Det blev en rekordnotering av antalet samtidigt inskrivna covid-19-patienter vid årsskiftet, men sedan dess har antalet rasat och är nu nere vid sommarens nivåer.

Det har nu gått tre år sedan Sverige fick sitt första bekräftade fall med covid-19. Då var det en kvinna som hade varit i Kina och flög hem till Jönköping. Sveriges radio har återbesökt läkaren som tog emot det första fallet.
Tre år senare är det åter kineser med smittan som sätter skräck i världen. För när Kina lyft alla hårda sanktioner – trots utbredd smitta – sprider sig kineser nu över hela världen. Sverige har infört tillfälliga krav på test för alla inresande från Kina, efter hemställan från Folkhälsomyndigheten. Flera länder i världen gjorde samma sak, Kina rasar över testerna och experter tror att de har liten effekt. Även Folkhälsomyndigheten tror att de har en begränsad påverkan på smittan i Sverige, men de fortsätter och dessutom mäter man också avloppsvattnet på svenska internationella flygplatser.

En ny undervariant av covid-19 har fått stor spridning i USA och har kallats ”Kraken”. Detta får kritik i Norge då namnet, som anspelar på ett havsmonster, felaktigt ger sken av att vara mer skrämmande. Även i Sverige har varianten påträffats, men inte i någon stor utsträckning och experter menar att vi inte behöver vara oroliga.

Vaccin

88,2% av vuxna befolkningen (7 365 044) har nu fått minst en dos vaccin och 86,4% (7 213 316) är vaccinerade med två doser. 66,8% (5 578 881) har fått en tredje dos och bland de 65 år och äldre har 82% (1 796 082) vaccinerats med en fjärde dos.
Totalt har 25 669 590 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 200 000 doser jämfört med förra månaden.

Från och med första januari finns en ny covid-medicin tillgänglig via apoteket. Personer som tillhör riskgrupp har getts medicinen på sjukhus för att förhindra allvarlig sjukdom, men kan alltså nu skrivas ut av läkare till personer via apotek.

Nyheter i korthet:

• En vårdanställd kvinna spred felaktig information om vaccin i regionens kuvert. Nu föreslås hon straffas med en treårig prövotid.
• När covid-19 spreds på minkfarmar ville flera länder förbjuda sådana. Men i Sverige finns inget sådant stöd, här är fem av åtta partier positiva till minkfarmar.
• Elever blev negativt för unga elevers lärande, menar Skolverket i ny rapport. Särskilt drabbades de i utsatta områden och de som hade problem med språket.
• Ny forskning har kommit som dels visar att dementa med covid har högre risk att dö och att graviditet ökar risk för att bli allvarligt sjuk med covid-19.
• Vabbandet fortsätter till nya rekordnivåer, det vabbades mer 2022 än året innan. Det antas också bero på att många andra sjukdomer var utbredda under året.

Det var allt för den här månaden!

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Efter att Facebook plockat bort bilder från artikellänkar och krävt ett nytt avtal från svenska medier reagerar nu svenska medier. I ett internt mejl uppmanar organisationen Tidningsutgivarna sina medlemmar att avvakta och invänta en nybildad organisation som ska förhandla med Facebooks ägarbolag Meta. Målet: Att få ersättning för att artikelinnehåll syns på Facebook.

Det är den första konsekvensen av det kontroversiella upphovsrättsdirektivet i Sverige: Den som postar en artikellänk på Facebook får inte längre upp en bild som förhandsvisning. Allt skedde under årets första dagar, då direktivet trädde i kraft som svensk lag.
– Det här borde jag förstått, om jag ska vara självkritisk. Det har sett likadant på de andra marknaderna som i Danmark och Nederländerna, säger nu Tidningsutgivarnas jurist, Jan Fager.

Efter att denna sajt publicerade nyheten under tisdagen skickade Tidningsutgivarna ut ett internt mejl till sina medlemmar med rubriken ”Om begäran från Facebook/Meta att få godkännande om fortsatt delning”. I mejlet skriver juristen Jan Fager att ”vi anser att Facebook/Meta har en skyldighet att förhandla med presspublicister om denna typ av licens och inte sätta press genom att tvinga någon att på kort varsel godkänna en royaltyfri licens eller förlora innehåll i länk. Tidningsutgivarna kommer att begära möte med Facebook/Meta kring detta.”

I en uppföljande intervju förklarar Jan Fager nu att Tidningsutgivarna (TU) planerar att kontakta Sveriges tidskrifter och andra relevanta publicister för att skapa en ny bred ”kollektiv förvaltningsorganisation” som ska förhandla med Meta i Sverige.

Facebook har redan offentligt förklarat att varken förhandsvisning av bilder eller rubriker är en inskränkning av upphovsrätten. Fager inte vill ge några detaljer av vad TU tycker är en korrekt tolkning, men målet är att medlemsföretagen ska kunna få ut en ersättning. Och strategin är tydlig och inspirerad av kollegor runt om i Europa som tidigare år varit i liknande situationer:
– En nyckel kommer att vara uthållighet. Att vara beredd på att det här tar tid. Att bygga och skapa en organisation som blir uthålllig, säger Jan Fager.

Från Meta Sverige är kommunikationen knapphändig. Facebook svarar på frågor på mejl, via deras representant Sami Tahir. Nedan följer ett utdrag från kommunikation som skett via mejl:
Planerar Meta att kompensera svenska medier på något annat sätt i framtiden för deras innehåll?
– Vår data visar att nyheter och länkar till nyhetsinnehåll inte är anledningen till att de flesta personer besöker Facebook. Våra kostnadsfria verktyg och plattformar förblir öppna för de som har nytta av dem, samtidigt som vi lägger mer tid och resurser på de format och källor som folk säger att de vill ha mer av. Vi är dock glada över att många nyhetsutgivare ser ett värde i vår plattform.

Tror du att Facebookanvändare kommer uppfatta förändringen?
– Nyheter har alltid varit en liten del av innehållet på Facebook. Faktum är att länkar till nyhetsartiklar endast utgör cirka 3% av vad folk ser i flödet. Vårt mål är alltid att koppla samman människor på Facebook med det innehåll som de tycker är mest meningsfullt, skriver Metas representant Sami Tahir.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan årskiftet är upphovsrättsdirektivet lag i Sverige. Och nu märks den första skillnaden: Dina länkdelningar på Facebook blir utan bild. Men det beror på vilken tidning du länkar till.

Läs också: Så agerar Tidningsutgivarna – och svar från Facebook

Den som postar en länk till en artikel på Facebook brukar vanligtvis få med en rubrik och en bild som förhandsvisar innehållet. I princip samtliga medier har valt att medverka till detta eftersom det lockar till vidare läsning. Men enligt ett kontroversiellt direktiv från EU – som medier varit med och lobbat fram – kan Facebook nu bli ersättningsskyldiga om deras användare visar bilder, utan upphovsrättshavarens uttryckliga tillstånd.

Därför ser det numera ut såhär om du delar en artikel från Expressen.se:

Rubriken är kvar, men förhandsvisningen av artikelbild är borttagen.

Anledningen är att Facebook anpassat sig till lagstiftningen, som 1 januari trädde i kraft i Sverige.

Men det ser inte lika ut för alla länkar du postar. Om du till exempel postar en länk till en Aftonbladet-artikel, dyker det upp en förhandsvisning med bild:

Skillnaden är att Aftonbladet aktivt tillåtit Facebook att publicera deras artikelbilder, medan Expressen inte har gjort det.

I början av året började Facebook ta kontakt med de stora svenska mediekanalerna och förklara att de nu måste ge uttrycklig tillåtelse att inkludera förhandsvisningar av bilder för att de ska synas när användare postar länkar till artiklar. Annars kommer bara rubrik och länk synas. Här gör alltså tidningar olika val.

För att komplicera det ytterligare kan samtidigt Expressen själva – som årligen postar drygt 10 000 poster från sin officiella Facebooksida – posta länkar till sina egna artiklar med en förhandsvisning av bilder.

Det beror på att Facebook tolkat det som att varken direktivet eller svensk lag riktar sig mot publicisters egna publiceringar, utan endast mot tredjepartsanvändare – du och jag. Idén är att Expressen inte ska kunna lägga ut ett foto de själva fotat och sedan kräva ersättning från Facebook för vad de själva publicerat. Det är också redan reglerat i det användaravtal alla på Facebook godkänt. Däremot har Expressen en upphovsrätt som ska respekteras och om andra användare på Facebook sprider deras verk finns risk för upphovsrättsbrott. Därför krävs uttryckligt tillstånd från Expressen. För att skydda sig kräver alltså Facebook att Expressen först ger dem ett undantag. Och fram tills dess visas helt enkelt ingen förhandsgranskning av bilder när vanliga användare postar en artikel-länk.

En stridsfråga inför implementeringen av artikeln har varit om det verkligen är ett upphovsrättsbrott att visa en förhandsvisning av bild och rubrik. Facebook menar att de egentligen inte tycker det, men att de ”beslutat att frivilligt ändra det sätt som vissa nyhetslänkar delas i utvalda jurisdiktioner – till exempel endast som rubrik och hyperlänk – såvida inte pressutgivaren ger oss en licens att visa dem som vi gör nu, vilket kan inkludera en riklig återgivning baserat på beteckningar för metataggar.”

Facebook har dock agerat olika i olika länder. Det beror delvis på hur den lokala lagstiftningen ser ut, delvis hur landets publicister reagerat på implementeringen. I EU:s direktiv står det till exempel att ”mycket korta utdrag” från en upphovsrättsskyddad text kan undantas. Kan en rubrik vara ett sådant undantag? Några tydliga prejudikat finns inte, i alla fall inte i Sverige, och därför har Facebook alltså gjort bedömningen att en rubrik är ett tillräckligt ”mycket kort utdrag” för att kunna publiceras. Övriga undantag är länktexter som inte anses ingå i upphovsrätten. Dessa hyperlänkar är alltså okej för Facebook att fritt publicera och även privata meddelanden undantas. Postar du en artikellänk i chatten Messenger skulle du där kunna se en förhandsgranskning av artikeln.

Allt detta gäller alltså artikel 15 i upphovsrättsdirektivet, det som i debatten kallades ”länklicens”. Detta ansågs (och riktades) kanske mest mot Google, där traditionella medier upplevde en obalans i att Google tjänade pengar på att delar av artiklar dök upp i sökresultatet. Med direktivet fanns en chans att få ekonomisk kompensation för detta. I Sverige har Google ännu inte svarat på hur de ska hantera frågan och det svenska Google-kontoret har hittills avböjt att kommentera frågan.

Läs också: Så agerar Tidningsutgivarna – och svar från Facebook

Fakta – Medierna som godkänt länkar med bilder

Aftonbladet
SVD
NWT
Breakit
Sydsvenskan
Nyheter idag
Vi bilägare
Nyteknik
Newsner
Viralking
Hemmets journal
ETC

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj 2022 har Coronaveckan gått över till att månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 48-52 (2 – 31 december 2022):

21 827 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 700 dödsfall sedan förra månaden.

Smittan har under december månad ökat kraftigt i Sverige. Den senaste veckodatan från Folkhälsomyndigheten är från vecka 51, men här finns viss eftersläpning i inrapporteringen. Oavsett är vi i december uppe i det högsta antalet smittade – och provtagna – sedan Folkhälsomyndigheten övergick till så kallad ”prioriterad provtagning”, det vill säga ett urval av de som söker till sjukhus eller finns inom äldreomsorgen.

Sjukvården är och har under julen varit särskilt hårt belastad. Flera sjukhus runtom i Sverige har åter gått upp i stabsläge inför storhelgerna, pausat icke akuta operationer och vädjat till allmänheten att inte uppsöka sjukhus om det inte är livshotande eftersom det råder kronisk underbemanning. Sjukhusen har under december fyllts dels av patienter med influensa och RS-virus, men också av covid-19-patienter. Under julhelgen gjordes en toppnotering av covidpatienter: 2179 inlagda patienter samtidigt i Sverige. Siffran kommer från Socialstyrelsen och är uppdaterad i mellandagarna. Vi får leta oss tillbaka till april 2021 för att hitta fler inskrivna på sjukhus med covid (den högsta noteringen hittills under pandemin var januari 2021, då nästan 3 000 patienter var inskrivna samtidigt).

Det är dock tydligt att vaccinet, som primärt skyddar mot svår sjukdom, dels fungerar och dels är utbrett i samhället. De flesta skrivs ut efter fem dagar och antalet på intensivvården i Sverige är i skrivande stund 48 personer. Under den tidigare toppen var antalet på IVA det tiodubbla.

Vi är alltså inne i ytterligare en coronavåg, men Folkhälsomyndigheten tror att den kommer ebba ut i januari. Innan jul släpptes nya scenarier för smittans utveckling. Smittan antas få sin topp i första halvan av januari för att sedan ebba ut.

Det är muterade varianter av viruset – som har lättare att runda immunförsvar och vaccin – som antas få god spridning av kallare väder. Men viruset ger dels inte lika svår sjukdom och bromsas dels av den utbredda vaccineringen.

Även om sjukdom inte längre leder till död i lika hög utsträckning, är det allt fler som upplever svårigheter med postcovid. En ny svensk studie visar på långtgående konsekvenser för lukt och smak, även för den som varit drabbad av mild covid. Men hur många som egentligen är drabbade är det ingen som vet, eftersom ingen myndighet har ansvar att sammanställa statistik. De tidigare siffrorna om 50 000 drabbade, antas vara alldeles för låga.

Vaccin

88,2% av vuxna befolkningen (7 362 343) har nu fått minst en dos vaccin och 86,4% (7 211 121) är vaccinerade med två doser. 66,6% (5 563 340) har fått en tredje dos och bland de 65 år och äldre har 81,4% (1 782 343) vaccinerats med en fjärde dos.
Totalt har 25 469 958 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 250 000 doser jämfört med förra månaden – men under julveckan har inga nya siffror inrapporterats.

Trots att smittan ökar snabbt – och drabbar äldre särskilt hårt – ökar graden vaccinerade långsamt. Ungefär 60 procent av de med hemtjänst har tagit dosen, och på äldreboenden är det bara 72 procent, trots att regeringen skjutit till rejält med pengar. Totalt har bara drygt 60 procent tagit den femte dos som rekommenderas för personer över 65 år.

Alla över 65 år rekommenderas att ta en påfyllnadsdos om året, från och med mars 2023. För de över 80 år rekommenderas två årliga påfyllnadsdoser. Det beskedet gav Folkhälsomyndigheten strax innan jul. Doserna ska tas med minst sex månaders intervall. Hur rekommendationen för övriga ska se ut, är ännu inte klart.

Coronavaccinet stör visst menstruationscykeln. Det menar nu norska Folkhälsomyndigheten i ny studie. Ämnet har varit omstritt och Europeiska läkemedelsmyndigheten sa tidigare i höstas att det inte fanns något sådant samband. Svenska läkemedelsmyndigheten skriver i ett mejl till denna blogg att ”kunskapsläget förändras hela tiden”, men att de inte har möjlighet att ge någon övrig kommentar just nu.

Nyheter i korthet

• Barn- och ungdomsidrotten har haft svårt att locka tillbaka deltagare efter pandemin. Värst är parasport, som sett bortfall på 40 procent, men även Innebandy och friidrott är särskilt drabbade.
• Antalet upptäckta cancerfall är åter på samma nivå som innan pandemin. Det har funnits farhågor om att fallen ska bli mer allvarliga när färre gått på screening, men så blev alltså inte fallet.
• Julfirandet har ändrats av pandemin – och kanske står det sig kvar? Det tror forskare som studerat svenskars firande och ser mindre sammankomster och färdiga matkassar.
• Rökandet har minskat rejält i Sverige under pandemin, -14 procent jämfört med innan pandemin. Konsumtionen av snus kvarstår på samma nivåer.
• Kultursektorn har återhämtat sig, i alla fall till stor del, visar ny kartläggning. Antalet arbetslösa är på samma nivå som innan pandemin.

Det var allt för den här månaden. Rapporteringen kommer att fortsätta månadsvis till pandemin är över.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Sedan maj 2022 har jag gått över till att istället månadsvis sammanfatta det viktigaste och mest omtalade som hänt kring coronapandemin ur ett svenskt perspektiv.
Här är veckorna 44-48 (31 oktober – 1 december 2022):

21 127 har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Det är en ökning med 468 dödsfall sedan förra månaden.

Smittan går nu återigen uppåt och särskilt tydligt är förändringen bland äldre personer på särskilt boende. Men det är trots allt inga stora förändringarna över tid och antalet bekräftade fall ligger fortfarande under sommarens nivåer.

Antalet i slutenvård har däremot ökat till en toppnotering sedan i somras. Efter att antalet inskrivna förra månaden var nere på de lägsta nivåerna sedan i somras, är antalet nu uppe i det högsta sedan sammanställningen på regeringens uppdrag åter drog igång i augusti. Det kan bero på att många – även barn – just nu blir allvarligt sjuka i en rad infektionssjukdomar. Alla som läggs in på sjukhus testas för covid-19 och räknas då in i statistiken.

Under pandemins tidigare år har november alltid inneburit starten på ökad smitta och så ser det ut att kunna bli även i år. Folkhälsomyndigheten räknar med att smittan kommer att fortsätta stiga i vinter, men är samtidigt inte oroliga över att det kommer nå upp till tidigare års nivåer. Experter är tvärtom eniga om att det här kommer att bli den första normala julen på tre år och att firande kan ske som vanligt. Äldre och sköra ska fortsatt vara vaksamma och vaccinera sig. Men överläkaren Magnus Gisslén menar till och med att allmänheten inte längre behöver ta hänsyn till lindriga förkylnings-symptom, utan ändå kan gå till jobbet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar fortsatt att man stannar hemma ifall man ”är sjuk och har symptom som kan bero på covid-19”. Däremot har Folkhälsomyndigheten uppdaterat kriterierna för när man är smittsam: Den som insjuknat i covid-19 bedöms nu ha låg risk att smitta andra fem dagar efter insjuknande och när man varit feberfri minst ett dygn. Däremot är det fortsatt sju dagar efter insjuknande som gäller för den som bor med personer som har hög risk för allvarlig sjukdom.

Vaccin

Från och med november rekommenderas inte längre friska barn mellan 12-18 år att vaccineras. Därför justeras nu hur statistiken presenteras och:
88,2% av vuxna befolkningen har nu fått minst en dos vaccin och 86,4% är vaccinerade med två doser. 66,6% har fått en tredje dos och bland de 65 år och äldre har 80,6% vaccinerats med en fjärde dos.
Totalt har 25 234 133 doser vaccin delats ut i Sverige, vilket är en ökning med 400 000 doser jämfört med förra månaden.

Vaccinet Nuvaxovid pausas för personer under 30 år. Det finns ökad risk för hjärtmuskelinflammation, enligt ny data från Australien. Även om risken är väldigt liten finns god tillgång till Pfizers vaccin och därför beslutade Folkhälsomyndigheten för ett stopp den 2 november.

Nya, ogranskade studier indikerar att de uppdaterade vaccinen mot covid-19 ger fortsatt gott skydd mot svår sjukdom, men ger inte ökat skydd mot smitta. Det var just skydd mot smitta med omikronvarianten som var orsaken till uppdateringen. Även om studien är liten och ogranskad medger Folkhälsomyndigheten att forskningen fortfarande är ett steg efter viruset och att det antagligen kommer att vara så ytterligare en tid. Fortfarande finns stora lager av de första vaccinen och de nya vaccinen som köpts in har börjat lagras i kylrum Tyskland för att inte behöva kasseras i Sverige.

Sverige behöver ett nytt vaccinregister. Det är E-hälsomyndighetens slutsats i en ny rapport som grundar sig i erfarenheterna under pandemin. Myndigheten föreslår nu att de tillsammans med övriga berörda myndigheter ska ta fram ett sådant register.

Nyheter i korthet

• Sverige saknar fortfarande en ordinarie statsepidemiolog. Nu förlängs återigen den tillförordnade statsepidemiologen Anders Lindbloms tjänst till sommaren 2023. Rekrytering uppges pågå.
• Två av tre anställda inom vården i Västra götaland hade besvär tre månader efter infektion, trots ett milt sjukdomsförlopp. Det är den största enkäten hittills inom vården och symptomen var hög puls och andningsbesvär.
• Snusare löper högre risk att drabbas av covid-19, visar nya studier. I början av pandemin fanns hypoteser att det var tvärtom.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.